Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Den grekiska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artförändring, som man träffande benämner den attiska. Den
attiska basen, en hålkäl mellan två framskjutande kuddar, är i
synnerhet betecknande för denna.
Slutligen böra vi ännu ihågkomma det korintiska
bygnadssättet, hvilket dock endast är en lekande afart af de begge
föregående och alster af en senare tid (9). Under det att de
väsentliga grundelementen äro lånade från den joniska stilen, bildar
endast kapitälet med sin smärta, skålformade gestalt en
egendomlig och ny form. Det omgifves af fiere rader blad, hvilka
stå upprätt, höjas utåt och behagligt kröka spetsarna. Såsom
modell för denna prydnad har mestadels användts det eleganta,
fintandade bladet af akantos.
Den grekiska bygnadskonstens utveckling från en oansenlig
början till höjden af skönhet och harmonisk klarhet skall alltid
inom konsthistorien qvarstå som ett af hennes mest upplyftande
kapitel och tillika som en afdelning full af svårlösta frågor ock
kanske oförklarliga gåtor. Men likväl kan man vid noggrannare
skärskådande af bygnadsdelarnas finaste förhållanden tydligt
urskilja ett visst gradvis förelupet framåtskridande, som stämplar de
olika minnesmärkena på skiljaktigt sätt och derigenom ger oss
medlen att följa gången af denna underbara utveckling.
Under folkets heroiska forntid gafs det ännu ej någon
tempelbygnad; men deremot funnos storartadt anlagda, befästa palats
för herskarne, vid hvilkas inre utsmyckning företrädesvis användes
metallklädnad efter babylonisk-persisk sed. Spår af dylik
beklädnad låta uppvisa sig i den så kallade Atreus’ skattkammare i
Mykene. Hellenerne stodo då uteslutande under den österländska
konstens välde. I Argos, Tiryns, Mykene och på andra ställen
synas, ännu betydliga återstoder af dylika befästa borgar, delvis
uppförda i »kyklopverk» med väldiga, månghörniga block.
Storartad är i synnerhet lejonporten i Mykene. Först efter den.
doriska invandringen (omkring 1000 f. Kr.) börjar omgestaltningen
af det grekiska lifvet, hvilken också medför en sjelfständig
grekisk konst. Nu träder i stället för den österländska
herskarboningen det ädla grekiska templet, och dermed tager ock
historien öfver denna konst sin början.
Den första epoken (600-470) inneslutes inom tiden från
Solon till krigen med perserne. De fåtaliga bygnadsverken från detta
skede äro ännu af sträng ålderdomlighet och till och med tunga. På
Sicilia finnas omfångsrika ruiner af mer än tjugu tempel i dorisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
