Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Zippor... - Åsnan - Ädelstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 ATgL. -ADELSrENAR.
Mose gjorde, 2 M. 4: 20. Dessutom som de mora färgskimrande, lättare be-
begagnades åsnorna som last- och drag- arbetade halfädelstenarna. Redan
djur, till att bära bördor, m M. 42: 26; M. 2: 12 omtalas ädelstenar i landet
No. 13: 15, för plogen, Es. 3o: 24, Havila. Dessa dyrbarheter, som genom
oh., hvarvid det var förbjudet att oka köpmän fördes hem från främmande
samman oxe och åsna, 5 M. 22: 10, länder, såsom Arabien och Indien, jfr
samt till att draga qvarnen, hvarföre m Kl. mo: II; 2 Kr. 9: mo; He. 27:
den stora tunga qvarnstenen i Mat. sS: 22, nämnas bland konungars och fur-
6; Ln. 17: 2 efter gr. heter såsne- stars presenter och skatter och bland
qvarnsten». Kanske det är arbetsåsnan byten, tagna i krig. Drottningen af
som kallas >benåsna» eller starlc, kno- Saba gaf Salomo äfven ädelstenar,
tig åsna, en bild af Isaskar i m M. 49: Kl. mo: 2, mo; Hiskia hade sådana
14. Asnans kött var orent enligt 3 sin skattkammnare, 2 Kr. 32: 27; am-
M. mm: 26, och dess förstföding måste moniterkonungens krona, som togs af
lösas med ett får, 2 M. 34: 20. 1 svår David, var af guld och ädla stenar, 2
hungersnöd kunde dock äfven ett åsne- 5. 12: 30. Om konsten att gravera
hufvud betalas dyrt, 2 Kl. 6: 25. ädelstenar till sigill, sigillringar o. d.
Vildasnan, Job 39: 8, eller skogs- vittna flera ställen, såsom 2 M. 28: 17
åsnan, som är större, smärtare och f.; 39: mo f.; Hö. 5: 14; jfr Znsegel.
snabbare, uppehåller sig 1 vildmarkerna, Adelstonar begagnades icke blott som
Es. 32: 14, oh.; Job 24: 5, oh.; Da. prydnad för högtids- och emhetsskru-
5: 21, ostyrig och okyssnig, on bild af dar, såsom på öfversteprestens axelstyc-
Ismael, m l\I. 16: 12, oh., och iallmän- kon och bröstsköld, utan äfven till
byggnader. David samlade ädelstenar
till tempelbyggnaden, m Kr. 29: 2, och
Salomo klädde templet med sådana, 2
Kr. 3: 6.
1 bildspråket nämnas ädelstenar
bland de största dyrbarheter för att
snåla vishetens än högre värde, Job
28: m6 f., det tillkommande gudsrikets
härlighet, Es. 54: mm f.; Up. 2m: 19 f.,.
och Guds eget majestät, Ho. m: 26;
Da. mo: 6; Up. 4: 3; 21: mm;
De ställen der vi finna bibelns ädel-
stenar fullständigast sammanförda och
uppräknade, äro följande tre: 2 M. 28:
17 f. (och parallelstället, 39: mo
om de tolf ädelstenarna på öfverste-
Vildåsnan. prestens bröstsköld, vidare Ho. 28: 13,
der nio af dessa stenar uppräknas bland
het af ett gumdlöst folk, Job 1 1: 12; Tyrus-konungens prydnader, samt slut-
Jo. 2: 24; Os. 8: 9. Vildåsnans för- ligen Up. 2m: 19 f., om de tolf ädel-
smäktande är en bild af ytterlig torka, stenar som utgjorde grundvalarne i det
Jo. 14: 6; jfr Ps. 104: mm. nya Jerusalem, Johannes såg på Patmos.
Åtel, Job 39: 33; Mat. 24: 28, as. Efter dessa och öfriga ställen anföra
Återlosare, se Förlossare. vi här de olika stenarna i alfabetisk
Åtta strängar, se Musik, sid. 314. ordning (efter Sv.) med korta antyd-
ningar om de försök mass gjort att
närmare bestämma dem.
Å.
m) Agat, oh. schebå, den åttonde
stenen på bröstskölden. Ilvad vi nu
Adelstenar. Från de äldsta tider kalla agat (efter floden Akates på Si-
kände israeliterne ädelstenarnas värde cilien), är en af flera olikfärgade qvarts-
och bruk, såväl de egentliga äkta, arter, ametist, kalcedon, jaspis etc., blan-
hårda och genomskinliga ädelstenarna, dad halfädelsten med sköna och mång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
