Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö - Zippor...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZolNAr. -AkEkukug. ~47
Zofnat Fa’neh, se 7osef z.
Zor, se Tyrus.
Zorga, stad i Juda eller Dan, Jos.
15: 33; 19~ 41; Manoahs och Simsons
hemort, Do. m3: 2, 25; m6: 31; 2 Kr.
II: mo; kanske (len lilla byn Zora, 2
mil v. om Jerusalem.
Zorobabel, se Serubbabel.
Zuf, se Elkana 2, Roma 2.
Zur, en midjanitisk furste, hvars
dotter Kosbi dödades af Pinehas, 4 M.
25: ~5 f., och somn sjelf efteråt föll
striden mot Israel, 31: 8; Jos. 13: 21.
0
A.
Åkallarens kindbåge-brunn, se
Le/ii.
Åkerbrtmk nämnes som Adams sys-
selsättning redan före fallet, m M. 2:
15; Kam var. en åkerman, ~: 2, och
rens egendom, ~ M. 25: 23, om jor-
dens hvila i sabbatsåret, v. 3 f., omn
ramärlcens helgd, 5 M. 19: 14, om arf-
jordens oförytterlighet, 3 M. 25, om
de fattigas rättighet att få skörda ett
hörn af åkern, att få plocka upp det
qvarlemnade och att få vid va~mdring
öfver fälten släcka sin hunger af den
växande säden, 3 M. 19: 9; 5 M. 23:
25; 24: m9; Rut 2: 2; Mat. 12: m; så-
väl som förordmiingarna on» de med
åkerbrukets olika skeden sammanhän-
gande högtiderna o. s. v., allasamman
asyftade att just på åkerbrukets grund-
val bygga den samhällsordning, i hvil-
kon Herrens egendomsfolk skulle lost-
ras. Huru väl Kanaans naturbeskaf-
fenhet med sin bördiga jord och rika
bevattning äfven motsvarade detta mål,
påpelcas flerestädes; se särskildt Moses
skildring i 5 M. 8: 7 f., >Herren din
Gud förer dig till ett godt land, med
hveto, korn, vinträd, fikonträd och gra-
natträd, etc.>
likaså Noah, ~: 20; Isak, 26: 12, och
Job, Job 1: 14, och de gamle ebreerne
voro jemnto sitt nomadiska lefnadssätt
ej främmande för den sysselsättning
som gjuter samman stammarna till ett
folk och utvecklar dess anlag. Äfven
Egypten idkade de ej blott boskaps-
skötsel utan odlade äfven jord, byggde
städer och drefvo yrken, 2 M. m: II;
4 M. 20: 5; 5 M. II: mo; 1 Kr. 4:
21 f., så att Egypten äfven deruti vardt
dem en förberedelselclass för den skola
hvaruti de sattes i Kanaan, der alla
lagens bestämsimelser om utskiftandet
och odlandet af jorden som en her-
Såsom särskildt nitisk för åkerbru-
ket nämnes Ussia, 2 Kr. 26: .b0. Äf-
von David synes hafva lagt sig vinning
deromn, 1 Kr. 27: 26 f~
Från åkerbruk och trädgårdsskötsel
äro en mängd välbekanta bilder för de
andliga tingen lånade både i G. och
N. T. Se Ps. 1: 3; 92: 8, 14; Es. 5:
7; 28: 24 f.; 58: mm. Kristus sjelfär
en såningsman som sår ut sin säd på
den åker som är verlden, Mat. 13. Or-
dets tjenare kallas ålcormän, 2. Tim. 2:
6; och församlingen Icallas Guds åker-
verk, 1 Kor. ~: 6 f.; Eb. 6: 7. - Den
bifogade bilden af plöjande ocim såemmde
Egypdsk landtbruksn-Ȍlning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
