Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindar... - Uppslagsord X-Y-Z-Å-Ä-Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZEJOFHAn.- ZInON. 543
i hvilken Saul och Jonatan begrofvos,
2 5. 21: 14.
Zelofhad, Hefers son, dog i öknen
och lemnade fem döttrar efter sig, men
inga söner, hvilket föranledde ett lag-
stadgande, att i sådant fall döttrar skulle
få arfsrätten, 4 M. 26: 33; 27:
Jos. 17: 3 f.; hvartill sedan kom den
bestämmelsen, att sådana döttrar ej
skulle få gifta sig utom sin stam, 4 M.
36. Så gjorde ock Zelofhads döttrar;
de gifte sig med sina kusiner, så att
arfvedelen blef qvar inom ätten, 4 M.
36: so f. Jfr Kr. 23: 22.
Zelotes, se Simon 2.
Zelzah, en ort vid Benjamnins gräns
nära Rakels graf, 1 5. 10: 2.
Zemah, d. ä. Telningen, kallas
Sa. 3: 8; 6: 52 den utlofvade Messias,
som skulle bygga Herrens tempel, her-
ska på sin tron och vara prest på sin
tron. Så kallas Messias äfven i Es. 4:
2 Herrens telning och i Jo. 23: 5 en
rättflirdig telning och i Jo. 33: 15 en
rättfärdigketens telning. Jfr Es. II: ~
53: 2. Jesus sjelf kallar sig i Up. 22:
m6 >Davids rot och slägt (eller ättling)mm;
jfr 5: 5; Ro. 15: 12.
Zemaraim, stad i Benjamin, Jos.
i8: 22.
Zemaraims berg, ett berg i Efra-
ims bergsbygd, 2 Kr. 13~ 4. -
Zemareer (Zemari), 1 M. To: IS;
Kr. I: ~6, en kananeisk stam i det
nordligaste Kanaan. Man jemför en
ruinort Sumra n. om Libanon.
Zenan, stad i Judas lågland, Jos.
15: 37, kallad Zaanan i Mi. I: im, oh.
Zenas, den lagkloke, en af Pauli
vänner, stadd på resa tillika med Apol-
los, anbefalles Titus till det bästa, Tit.
3: 53.
Zereda, konung Jerobeam I:es fö-
delseort, 1 Kl. II: 26.
Zeredata, ort i Jordandalen nära
Sukkot, 2 Kr. 4: 17, i 1 Kl. 7: 46
kallad Zartan, förmodligen samma ort
som Zererata, Do. 7: 22.
Zeruga, moder till Jerobeam, No-
bats son, 1 Kl. Ii: 26.
Zeruja, Davids syster eller half-
syster (se Nabas 2), moder till hans
generaler Joab, Abisai och Asahel, 2 5.
2: sS; s Kr. 2: s6. David uttrycker
ofta bekymmer öfver deras djerfhet och
hastighet, kallande dem »Zerujas barn»,
2 5. 3~ 39; 16: 10; 19: 22.
Ziba, en af Sauls tjenare, som af
David tillsattes att förvalta Sauls gods
för Mefibosets räkning, 2 5. 9~ 2 f.,
men genom lögn slog det under sig,
16: I f.; 19: 24 f. Se Mefiboset 2.
Zibeon, Anas fader, 1 M. 36: 2,
sannolikt dens. som Zibeon, horeen
Seirs son, v. 20, 24, 29.
Zibja (gazell) från Beor-Seba, juda-
konungen Joas’ moder, 2 Kl. 12: 1.
Ziddim, befäst stad i Naftali, Jos.
19: 35.
Zidon (fiske)." 1. Kanaans äldste
son, 1 M. 10: 15, stamfader för den
förnämsta af de kananeiska stammarna,
Zidonierne, hvilka hade sin medelpunkt
2. Staden Zidon (N. T. Sidon),
kananeernas nordligaste gräns enligt 1
M. 10: 19, en tid den berömdaste af
de feniciska städerna: Homerus talar
om >det kopparrika Zidon och de konst-
förfarne zidoniernes, och hos Josua kal-
las staden »det stora Zidon», Jos. II:
8; 19: 28. Zidon, som låg vid Medel-
hafskusten på en smal fruktbar land-
remsa nedanför Libanons fot öfver 3
mil n. om Tyrus, nämnes i Jakobs väl-
signelse som gränsort för Sebulon,
M. 49: 13, och gafs vid landets del-
ning åt Asers stam, Jos. 19: 28, som
dock ej kom i besittning deraf, Do. 1:
3’, så att Israels folk gång efter an-
nan led af zidonie~as fiendtligheter, 3:
3; 10: 12. Zidon var af ålder berömdt
för skeppsfart, handel, glasfabrikation,
byggnadskonst o. s. v. Delvis bygdt
på fastlandet och delvis på små öar,
hade staden två präktiga hamnar, en
åt söder och en åt norr.
Zidon tronade här länge som en
drottning bland Feniciens städer, tills
det slutligen (omkr. 1200 f. Kl.?) öfver-
flyglades af Tyrus, som nu för några
århundraden stod främst, så att zido-
niske skogshuggare och sjömän stodo
dess tjenst, I Kl. 5: 6; Ho. 27: 8.
Dock var namnet Zidon ännu en van-
lig benämning för hela den zidoniska
eller feniciska kusten, såsom i Es. 23:
2, 4, 12, och namnet zidonisk bruka-
des äfven om hvad som hörde till Ty-
rus; jfr 1 Kl. 16: 31 (se EtbaaO; 2 Kl.
23: 13. Särskilde konungar i Zidon
omtalas ännu i Jo. 25: 22; 27: 3. Äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
