Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord V - Vattubägare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 VIN, VINrEXO.
också gafs det vissa samfund eller säll-
skap, hvilka heltochhållet afsade sig dess
bruk, såsom rekabiterne, Je. 35, och
essenerne, se sid. 353. Varningar mot
drinkarens synd gifvas ofta Guds follc,
både i G. och N. T., Or. 23: 29 f.;
31: 4 f.; Hab. 2: 5; Ef. 5: tS;
Tim. 3: 3; vid sidan af sådana ställen
som medgifva ett måttligt bruk af det
stärkande vinet, Ps. 104: 15; 1 Tim.
5: 23.
Sannolikt är, att ebreerna vanligtvis
drucko sitt vin endast blam2dadt med
vattems. De gamle grekerne och ro-
marne drucko dét så, vanligtvis 3 de-
lar vatten och 1 del vin, eller 5 delar
vatten och 2 delar vin. Att dricka en
blandning af lika delar ansågs deremot
som det högsta äfven en drinkare kunde
tillåta sig. Enligt Talmud blandade
också judarne så sitt vin. Stundom
ökade man vinets styrka genom tillsats
af kryddor; se Ps. 75: 9; Or. 9: 2, 5
(eb. »blandade sitt vin»); Hö. 7: 2
(eb. mezeg, blandningsvin); jfr ordet
mimsak, blandvin i Or. 23: 30; Es.
65: ss. Att vinet stundom före drickan-
det behöfde silas, synes af Es. 25: 6,
eb.; jfr Mat. 23: 24. Jemte vin näm-
nes ofta .vckekar, Sv. Starka drycker,
hvarmed förstås åtskilliga slag af konst-
gjorda viner, såsom af dadlar eller
Icorn. Sekekar nämnes jemte vin i för-
budet för presterna och nasirerna, 3 M.
10: 9; 4 M. 6: 3; jfr s 5. 1: s5; Or.
20: 1~ 31: 4. 1 Hö. 8: 2 nämnes en
särskild dryck (asis) af granatäpplen.
Vinet brulcades ej blott vid högti-
der och gästabud, M. 14: IS; Jh.
2: 3 f., utan det var rent af ett vanligt
näringsämne, så att det ofta nämnes
jemte brödet, 1 5. 16: 20; 25: 18; Ne.
5: sS, och Jeremia målar huru de ut-
hungrade barnen på gatan ropa till
sina mödrar: Hvar är bröd ock vin?
Kl. 2: 12. Om hur det brukades vid
vissa af de lagstadgade offren, se Prick-
offer. Ehuru ej föreskrifvet i lagen,
kom vinet att äfven vid den judiska
påskens firande intaga ett betydande
rum, se sid. 386, och sålunda drack
äfven frälsaren med sina lärjungar af
vintritdets frukt, Mat. 26: 27 f., då han
gaf dem sin åminnelsemåltid med bröd
och vin, 1 Kor. 5 1: 26; jfr profetians
ord om välsignelsen af korn och vin
Messias’ rike, SaIc. 9: 17, eb. Enligt
Talmud var vinet vid påskhögtiden
blandadt med varmt vatten, hvilket
gjorde att äfven i den äldsta kristna
församlingen nattvardsvinet var blandadt
med vatten, enligt Justinus Martyr (Apol.
s, 65).
Att framställa något afgörande be-
vis för att bibeln skulle skilja mellan
två slags vin, jäst och ojlist, berusande
och icke berusande, har ännu icke lyc-
kats. De vanligaste benämningarne för
vin, det eb. jajin och det gr. oino.r,
begagnas utan märkbar åtskilnad på
sådana ställen som prisa vinrankans
frukt och på sådana som varna derför.
Det är ja/in som i Ps. 104: 15 prisas
som en Guds gåfva som fröjdar men-
nislcan, som Melkizedek gaf Abraham,
M. 14: s8, och som barnen ropade
efter i Kl. 2: 12; och det ärjajin, som
Or. 23: 30 drager i olycka och i 3
M. lo: 9 förbjudes presterna. Oinos
kallas det vin somn dracks på bröllopet
Kana, Jh. 2~ 3, det vin som Jesus
gjorde af vatten, v. 9 f., och äfven
det vin som Paulus bjöd Timoteus att
bruka, 1 Tim. 5: 23, och samma ord
oinos brukas i afhållsamhetsrådet i Ro.
14: 21 och i varningarna i Ef. 5: ~8;
Tim. ~: 8; Tit. 2: 3. Andra benämn-
ningar som mera sällan förekomma, äro
kemer eller hamar, egentl. det glödande
eller det jästa, i Da. 5: om Belsa-
zars dryckeslag, och i 5 M. 32: 14 om
huru Gud lät sitt Israel dricka druf-
vans blod som vin; jfr Ps. 75: 9, der
stamordet, glöda, begagnas om vinet
Herrens bägare; vidare sobe som brukas
Es. 1: 22 om starkt vin och i Os. 4:
sS; Na. 1: 10 om stark berusning. Så
hafva vi de redan nämda orden mim-
sak och mesek, blandning eller bland-
ningsvin, Or. 23: 3o; Ps. 75: 9 (Sv.
inskänkt); Es. 65: u (Sv. drickoffer),
utan tvifvel en berusande dryck; och
slutligen asis, som både i Es. 49: 26
(sött vin) och i Joel 5: 5 (must) an-
gifves som berusande., och i Joel 3:
sS; Am. 9: 13 (söttvin)utlofvasbland
Israels välsignelser. Slutligen märka
vi ordet glevkos i Ap. 2: 13 (sött vin),
som ej kunde betyda nytt vin, ty orden,
der det förekommer, talades vid pingsten
långt före vinskörden; samma ord glev-
kos står i LXX såsom öfversättning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
