Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Teofilus...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I3REFVEN TILL TIMOTEUS. 503
Timoteus följde nu Paulus på hans
resa genom Macedonien till Berea, Ap.
17: 14, och kom sedan efter honom till
Aten, v. i5 f., hvarifrån Paulus sände
honom till Tessalonika, Tes. 3: 1 f.
Derifrån kom han till aposteln i Ko-
rint med glädjande underrättelser, 3: 6,
och qvarstannade der under det Paulus
skref sina båda bref till Tessalonika,
Ap. iS: 5; i Tes. 1: 1~ 2 Tes. 1: 1.
Sedan följde han Paulus till Efesus,
Ap. iS: iS f.; 19: 22, hvarifrån han
sändes till Macedonien och Klorint,
Klor. 4: I7~ 16: io. Derpå var han
åter hos Paulus i Macedonien, då denne
skref det andra Korinterbrefvet, 2 Klor.
1: i, följde honom sedan till Korint,
der Paulus skref Romarebrefvet, Ro. 16:
21, reste derpå vid återresan till Jeru-
salem Paulus i förväg och inväntade
honom i Troas, Ap. 20: 3 f., och de-
lade sedan hans fångenskap, Kol. 1:
i; Filem. i; Fil. x: 1. Från Rom
hoppades Paulus kunna sända honom
till Filippi, Fil. 2: 19.
Sedermera vardt han enligt i Tim.
1: 3 vid en apostelns resa till Macedo-
nien qvarlemnad i Efesus för att mot-
verka irrlärarne derstädes, och slutligen
skrifver Paulus till honom i 2 Tim. 4:
9, 13 kort före sin död och kallar ho-
nom till sig så fort som möjligt. Af
1 Tim. 4: I4~ 2 Tim. 1: 6 lära vi, att
han var högtidligt afskild för sitt läro-
embete genom handpåläggning af Paulus
och de äldste, jfr i Tim. 1: iS, sanno-
likt med hänsyn till hans verksamhet
Efesus. Författaren till Ebreerbrefvet
talar om en Timotei fångenskap och
befrielse, obekant när, Eb. 13: 23.
Timoteus framstår i allt som en
oegennyttig, sjelfuppoifrande och något
tillbakadragen karakter. Han lät sig
villigt omskäras af aposteln, Ap. 16:
f.; han behöfde en förmaning att ej
dricka bara vatten, i Tim. 5: 23; han
uppfordrades till frimodigt allvar mot
irrlärarne, Tim. ~: 12; 5: 20; 2 Tim.-
i: 5 f.; 3: lo; och korintierna upp-
manas att gifva honom tillbörlig akt-
ning, Kor. 16: TO f.
Brefven till Timoteus. Bland de
apostoliska brefven i N. T. finnas tvenne
bref från Paulus till Timoteus, hvilka
efter all sannolikhet äro skrifna af apo-
steln efter hans första fångenskap
Rom. Det första af dem sändes till
Timoteus i Efesus kort efter en apo-
stelns resa derifrån till Macedonien,
Tim. 1: 3. Dess fem kapitel innehålla
isynnerhet bestämmelser rörande ord-
nandet af församlingarna, föreståndares
och diakoners rätta egenskaper, före-
skrifter rörande qvinnorna, enkorna, tje-
name o. s. v., anvisningar rörande irr-
lärare samt personliga förmaningar och
råd till Timoteus.
Det andra brefvet till Timoteus
skiljer sig ifrån det första deruti att
det ej innehåller några föreskrifter rö-
rande församlingsvård eller dylikt; dess
fyra kapitel bestå uteslutande af per-
sonliga meddelelser. Paulus ligger fån’
gen i Rom och väntar att blifva offrad,
~: 6; de fleste hafva öfvergifvit honon4
4: io, i6; han skrifver nu till Timoteus~
som befinner sig i Efesus eller dess när-.
het (se ~: 13, om Troas, och v. 19, hels-
ning till Onesifori hus, jfr 1: i6 f.), och
beder honom snart komma till Rom,’
4~ 9, 21. Med blicken på sin snart
förestående martyrdöd, 4: 7 f.,gifver
Paulus sin älskade son, 1: 2; ~: i, de
hjertligaste förmaningar till tålamod~
ståndaktighet och renhet, 2: 3 f., med
särskild hänsyn till de farliga villoläror
som snart skulle hota församlingen med
förderf, 3: i f.; 4: 3 f., hvarpå han
slutar sin afskedsepistel till Timoteus
och församlingen med den trosvissa för-
säkran att Herren skall förlossa honom
från all ond gerning till sitt himmelska
rike, 4: 18.
Pauli två bref till Timoteus samt
brefvet till Titus, hvilket har stor lik-
het med det första till Timoteus, hafva
fått den gemensamma benämningen pa-
storalbrefven, emedan de isynnerhet af-
handla en kristen pastors eller försam-
lingslärares kallelse och ansvar. Frå-
gan om bestämmandet af tiden för de-
ras författande beror på huru man af-
gör frågan om huruvida Paulus var fån-
gen i Rom mera än en gång. Jfr sid.
356, 358. De som ej antaga mera
än en fångenskap i Rom, förlägga tiden
för det första till Tim. och brefvet till
Titus till den senare delen af Pauli 2
a 3 års vistelse i Efesus, 54-57 e. Kl.,
Ap. 19: 8 f.; 20: 31, då han torde
hafva gjort en ej i Apg. omtalad resa
till Macedonien och Kreta, i Tim. 1: 3;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
