Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Templet i Jerusalem - Ten, se Rock - Tenn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
498
TEN. -TENN.
grundvalar af väldiga, hvita marmor-
qvadrer och rikt förgyldt både innan
och utan. Dess höjd och dess längd
uppgick med förhuset till 500 alnar,
brédden i n. och s. till 6o eller 70 al-
sur, och förhuset hade på byar sida ett
utsprång af 20 (1. 5) alnar, så att dess
bredd uppgick till 100 alnar. Förkuset
var invändigt so aln. djupt (i ö. och v.),
50 aln. bredt och 90 högt, med en 70
aln. lsög och 25 aln. bred portal utan
dörrar, och i det inre heltochhållet
klädt med guld. Templet var likasom
förut indeladt i det Heliga och det
4llraheligasz’e. Ingången till det Heliga
bildades af en portal med två öppna
flygeldörrar af 5S aln. höjd och i6 aln.
bredd, och deröfver en kolossal vin-
ranka af guld med drufvor af en mans
storlek. 1 ingången hängde en baby-
lonisk gardin eller förlåt, brokigt vir-
kad i helgedomens färger. 1 det Heliga,
som var 40 ala. långt, 20 bredt och
6o högt, * stod en gyllene ljusstake, ett
skådebrödsbord samt ett rökelsealtare.
Genom en vägg med en dörr och en
förlåt var det skildt från det Allraheli-
gaste, som mätte 20 aln. i längd och
bredd och 6o i höjd* och var alldeles
tomt. Enligt rabbinerna fans ej någon
vägg mellan de båda rummen utan en-
dast en dubbel förlåt af två förhängen
med en alns mellanrum. Om denna
förlåt säger Talmud, att »den var en
tvärhand tjock, väfd af 72 inslagssnö-
ren; hvarje snöre snodt af 24 trådar;
den var 40 ala, lång och 20 bred».
Det var denna förlåt som brast vid
Kristi död, Mat. 27: 5i; jfr Eb. 6: i~
9~ 3; 10: 20. Af husets höjd åter-
stodo öfver de heliga rummen 40 alnar,
hvilka förmodligen användes till öfver-
kamrar. Vid tempelhusets långsidor och
baksida voro likasom i Salomos tempel
sidobyggnader i tre våningar, invändigt
i0 ala. breda och tillsamman. 6o ala.
höga, så att sjelfva templet med 40 ala.
höjde sig öfver sidobyggnaderna. Taket
var ett lågt gafveltak, prydt med gyllene
spetsar.
Vård och vakthållning öfver temp-
let och dess gårdar ålåg presterna och
leviterna. 1 spetsen för tempelvakten
* Dessa och andra måttbestämmelser för
Herodes’ tempel, efter Josefus m. fl., få ej an-
tagas såsom ofelbara.
stod en person af högt anseende, kal-
lad tempelforeståndare eller tempel-
kapten, som nämnes i jembredd med
öfverstepresterna, Ap. ~: 1; 5: 24, 26;
samma ord förekommer äfven i flertal
om tjenstemän vid hans sida, Lu. 22:
4, 52. Josefus uppgifver att för hvarje
dag behöfdes 200 man till tempelpor-
tarnes stängande, och 20 ensamt för
den tunga kopparporten österut.
Till tempelgårdarnas försvar och be-
vakande tjenade äfven den i tempel-
platsens nordöstra hörn stående kaser-
nen Antonia (Lägret, Ap. 25: 34), just
der norra och vestra pelarraderna möt-
tes. Den stod enligt Josefus på en 50
ala. hög klippa, var heltochhållet be-
täckt med fina steaplattor som gjorde
dess intagande svårt och dess anblick
präktig, omgifven af en 3 ala. hög mur
och försedd med fyra torn 3 af dem
50 aln. höga och det fjerde i so. 70
aln., så att man derifrån såg ned öfver
hela templets område.
Detta praktfulla tempel, i hvars för-
gårdar Jesus och apostlarne predikade,
skulle icke länge behålla sin härlighet.
Folkets upprorsande fyllde dess gärdar
med våld och blod, så att det var en
verklig röfvarkula, då det år 70 e. K.
förstördes. Titus ville skona det, men
Roms soldater brände ned allt. De heliga
kärlen fördes till Rom, der deras bilder
ännu ses på en triumf båge, se Ljusstake.
På den forna tempelgrunden stå nu
Omars moské>, ungefär der templet stod,
och moskén El Aksa, ungefär der den
kungliga pelargången gick fram. Omars
moské, en praktfull åttkantig byggnad, om-
kring 170 fot hög och 8 X 67 fot i omkrets,
med en majestätisk kupol, kallas äfven
Kubbet-es-Sahra (klipp-moskén) efter det
dess inre befintliga väldiga klippblock,
omkr. 50 fot i längd och bredd, hvilket
enligt traditionen skulle vara Aravnas
tröskloge (se Aravna), Melkizedeks of-
ferplats, jordens medelpunkt o. s. v.!
Under tempelmarken i jordens inre kan
man ännu i dag genomvandra ofantliga
hvalfgångar och pelarrader från urmin-
nes tid; men af templet sjelf finnes ej
en sten på den andra qvar.
Ten, se Rock.
Tenn, 4 M. 3I~ 22, en af tyriernas
handelsvaror från Tarsis, He. 27: 52.
1 Es. 5: 25 förstås dermed tenn, bly
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
