- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
495

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Templet i Jerusalem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEMPLäT 5 JERIJSALLM. 495

det tredje templet var det Kristus lärde.
Äfven det andra templet hade förgårdar
med kamrar, pelargångar och portar, I
Mack. 4: 38.
Det var detta tempel som af Antio-
kus Epifanes plundrades och vanhelga-
des med afguderi, I Mack. 1: 25 f.,
46 f.; 4~ 38, så att tillochmed sjelfva
»förödelsens styggelse>, ett altare åt
den olympiske Jupiter, uppsattes på
brännoffaraltarat år 167 f. Kl., m NIachc.
5: 54; 2 Mack. 6: 2. Mackabaanna
reste sig till frihatskarop, föndrefvo
synienna, upprättade helgedomen efter
tre års förnedring, vigda templat på
nytt, m Mack. 4: 36 f., och befästa
tempalbergat med murar och torn, ~:
6o; 6: 7.
Till minne af denna neform»»ation in-
stiftade» vid san»ma tid, den 25 Dec.
164 f. Kl., af Judas Mahckabi och» Israels
församling am» ny högtid, tenzpelinvig-
ningshögtiden, att årligen firas i 8 da-
gar efter dan 25 Dec. Den firades
ännu på Kristi tid och om»»nämnas i Jl».
50: 22 (Sv. kyrkomessa).
Sedermera drabbades detta tempel
af förnyade slag, såson» när Pom»»peju»
intog det efter 3 m»»ånaders belägring
på sjalfva försoningsdagen och anstälda
ett stort blodbad i dess förgårdar, dock
utan plundring, och när Henodes dan
store storn»ade det med romerslca trup-
per och nedbrände några af gåndsbygg-
naderna.
3. Herodianska templet. Då Serob-
babel» tan»pel syntes Harodes dan stones
fåfänga alltför nim»ga, beslöt han att
heltochhåhlet bygga om det i större
»Icala. Han började dermed i sitt »8:e
neg. -ån (näknadt från Jerusalems inta-
gande 37 f. Kl., Rom»»» år 757), alltså
ung. år 20 f. Kl., Ron»» år 735. Sjelfva
tempalhuset vardt färdigt efter m is år,
derpå förgårdarna efter 8 år, men på
da yttra omgifuingarna byggdes fortfa-
rande i an lång följd af år. Vid tiden
för Jesu offentliga uppträdande bada
#»»an byggt på detta ten»pel i 46 år,
Jh. 2: 20 (20 f. K.-26 e. Kl.). Hela
arbetet vardt färdigt först under Agnippa
II ån 64 a. Kl. - således endast 6 år
före den slutliga förstörelsen. Då jo-
danm»a ej tilläto, att det Sarubbabelska
templat på an gång nedraf», fogade sig
Herodas efter deras öm»skan, så att det
gamnlas delar endast togos bort i sammna
n»an som nya kommo istället, hvadan
detta tempel fortfarande kallades det
andra templet, ehuru utvidgadt och för-
skönadt. Detta Harodianska tempel
kräfver an»ellertid särskild uppmärksam-
het såsom varande det, hvilkat prydda
Jerusalem på vår frälsanes tid, i hvars
förgårdar han lärde, och byar» under-
gång han förkunnade, då länjungarne
pekade på dess dyrbarhetar och prakt,
Lo. 25: 5 f. Denna helgedom, som
med sina förgårdar upptog ett utrymme
af m stadium (Josef.) allan 500 alnar
(Talm.) i fyrkant, eller nästan samma
ryn»d son» dem» nisvarande Haram-platsen,
var terra»sforn»igt anlagd så, att hvarje
inre förgård håg högre än dan yttra, och
sjelfva templat vesterut högst, så att det
sedt från staden och omgifuinganna er-
bjöd en majestätisk anblick. »Ser du
dessa stora byggnader?» frågade Jesus
an af lärjungarna, Mar. 53: 2. Den
yttersta fösgården, son» van öppen äfven
för hedm»ingan och för onana, van om-
»Intas» af en hög mun med flera portar;
den var belagd med stenhäggning af
brokiga stenar, och» efter dess tre sidor
gingo dubbla, men efter dan fjerda allan
södra sidan tredubbla palarradar, bvilkas
cadartak upphans af 25 alnar höga man-
morpehare. Den södra af dessa pelan-
rader, dan största och präktigaste, hade
nam»»m»et »dan kungliga portiken». Dan
östra kallades Salomos pelargång, Jh.
50: 23, kanske såsom qvanståanda se-
dan äldre tider. Det var på denna yt-
tersta förgårdan som offardjur höllos till
salu, och vexlare utbjödo skiljamynt.
Mat. 25: 52; Jh. 2: 14. Inåt var denna
förgånd genom att tre alnar högt bröst-
värn af sten och am» mo alnar bred ter-
rass begränsad och afskild från da inne
tempalgårdarna. På detta bröstvärn voro
här och der aubragta inskrifter på gre-
kiska och latin, bvihka förbjödo icke-
judar vid hif»straff att gå längre fram.
En sådan tafla från Herodas tempel
bar först halt m»yhigen påträffats i Jeru-
salem med an grekisk inskrift af föl-
jande lydelse: >Ingan uthändim»g egen
inträde inon» stängslet och ningm»»uran
kring templet; den »on» dermed antal»-
pas, vara »jelf ansvarig för dödsstraff
son» följer.» Tillochn»ed romarne ra-
spekterade detta förbud, och huru fana-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free