Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord T - Tempel - Templet i Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4)2 TEMPLET 1 JERUSALEM.
tastamnanthiga språkbruket märker man
dan åtskilnadan, att det egentliga (gr.)
ordet för tempel (naos) vanligen brukas
om sjalfva halgadorosbyggnadan eller
tamplat, Mat. 23: 35; 27: 5»; Lo. 5: 9,
bvaremot det allmänna ordet hieron
brukas äfvan om da till templet hörande
förgårdarna, således öfverallt dar det
talas om att Jesus eller apostlanne -
hvilka ej voro judiska prastan - in-
gingo i templat, lärde i tamplat o. s. v.,
Mat. 25: 52; Lo. 24: 53; Ap. 25: 26 -
en åtskilnad som försvinner i de öfvan-
sättningar, dar båda orden åtargifvas
med tempel.
1 bildlig bemärkelse står ordet tem-
pel m) om Jesu kropps tempel, Jh. 2:
59 f.; 2) om da knistnas kroppar allan
personer såsom Gods och dan heliga
andens tempel, m Kon. ~: m6 f.; 6: 59
2 Kor. 6: 56; 3) om dan kristna för-
samlingen, Ef. 2: 25; Up. 3: 52; 2 Tas.
2: 4?; 4) om himmelen, >Guds tempel
himmelen>, Up. 7: 15; 15: 59; »6:
57; jfr Ps. SI: 4; Hab. 2: 20.
1 det nya Jerusalem syntes intet
tempel; ty dess tempel är Herren Gud
allsvåldig och lamn»at, Up. 25: 22.
Templet i Jerusalem tedde sig
under tidernas lopp i tre särskilda ge-
staltar eller upplagor för att så säga,
hvilka man må väl skilja. Först kom
det salomoniska templet, hvilkat egda
bestånd från år »004 till år 588 f. Kl.
Det andra i ordningen var det serub-
babelska templet~ 556-20 f. Kl., hvil-
kat slutligen ombyggda» till och efter-
träddas af det herodianska templet, 20
f. K.-7o a. 1<.
1. Salomoniska templet. Då David,
som baslutit att bygga Jahova att hus,
genom Natans föreställningar afhölls
denifrån, 2 5. 7, inskränkte han sig till
att samla material och dynbarheter till
byggnaden och lada sin son Salomo vid
hans tillträde verkat på hjartat. m Kr.
22; 28; 29. Värdet af da bidrag David
lamnade efter sig till tempalbyggnadan
steg till icke mindre än öfvar 59 tusan
millioner kronor (se sid. 45 m). Salomo
grep genast saken an, slöt förbund med
konung Hiram i Tynus, som levererade
cadar, cyprass och qvadarstanan från
Libanon och sända den skickliga konst-
nären Huram att leda byggnadsarbetana
s Kl. 5; 2 Kr. 2, så att templet bön-
jada byggas redan i Salomos fjanda ra-
geningsån, 480 år * efter utgången ur
Egypten, m Kl. 6: m, eller »055 f. Kl.,
och det på kullen Mona i östra dalen
af Jerusalem, den plats som nedan Da-
vid efter pesten» upphönande med al-
tare och offer dartill bestämt, m Kr.
21: »8 f.; 22: m. Efter 7 #/~ års ar-
beta van byggnaden färdig i Salomos
elfte ån, 5004 a. Kl., m Kl. 6: 37 f.,
hvarpå dan invigdes med stora högtid-
ligheten, » Kl. 8; 2 Kr. 5-7
Templets anläggning och inrättning,
hvartill nedan ])avid lämnat Salomo en
honom af Gud gifven förebild, >alltsam-
mnan baskrifvet af Herrans hand>, m Kr.
28: » » f., var i allmänhet en aftarbild-
ning i större skala af tabernaklet, så-
som»» synes af de detaljerade basknif-
ningarna i m Kl. 6; 7: #3 f.; 2 Kr. 3; 4.
Sjalfva huset», det egentliga templat,
var an rektangulär byggnad af huggna
stenar, invändigt 90 fot lång, 30 fot
bred och 45 fot hög med att platt tak
af cedarbjelkar och bräder. Genom an
mallanvägg af ceder var huset daladt
två rum, det yttre, kalladt det Heliga,
6o fot långt, 30 bredt och 45 högt,
och det inre, koret eller det Allraheli-
gaste, 30 fot i längd, bredd och höjd,
så att öfver det Allrahahigaste återstodo
55 fot af husets höjd, hvilka upptogos
af öfvergemak, m Kr. 28: 1 5~ 2 Kr.
3~ 9. limvändigt voro väggarna klädda
med cedantrå, utskunet med bildar af
karubar, palmer, fruktar och blommor,
och helt och hållet öfverdnaget med guld,
Kl. 6: 22. Taket var också klädt med
ceden, och golfvet med cypress, båda-
dera öfvardragna med guld. Ingången
till det Allrahehigasta bildades af en
dörr i mallanväggan med dörrflyglar af
olivtnä, prydda med bildar af karubur,
palmer och blommor och klädda med
guld. För denna ingång hängde lika-
»om i tabarnaklet en förlåt af konst-
rik, mångfärgad väfuad, 2 Kr. 3: 14,
* Om de kronologiska svårigheterna jfr
sic». 8o f. Fjellstedt fördelar de 480 åren pa
följande sätt:
Okenvandningen 40 an.
Josna 17 »
Domaretiden 340
San» 40
David 40
Salonmo (hittills) 3 »
Sumonma 480 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
