Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord Q-R - Romare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ru1 10. 403
bibliska betraktelsen är det egentligen
den Arabiska viken som träder i för-
grunden. Den sträcker sig från Babel-
mandebs sund till Suez, an längd af
omkring 200 mil, och är vid norra
änden delad i de två vikarne, Suez-
viken till venster, samt Akaba- eller
Aelanitiska viken till högar, som också
kallas »Röda hafvet» i berättelsen om
Salomos sjöfartsföretag vid dess strand,
Kl. 9~ 26. Dessa vikar, af hvilka
den förra är omkring 25 mil lång och
den senare omkring ifi, omsluta den
märkvärdiga Sinai-halfön, skådeplatsan
för ökenvandringen och lagens utgif-
vande.
Om Israels gång genom Röda haf-
vet berättas i 2 M. 14 och sjunges
Moses och Israels lofsånger, 2 M. 15;
Ps. 78; iofi; 136. Den trotsige Farao
tvangs af den sista plågan att släppa
Herrens folk, och på femtonde dagen
första månaden drogo Israels barn ut
ifrån Raamses till Sukkot, sexhundra-
tusen män utom qvinnor och barn, 2
M. la’ 37. Ifrån Raamses kommo de
under nattens lopp till Sukkot, åtföljde
af en stor skara blandningsfolk, och
mycken boskap dartill. Iställatför att
nu gå raka vägen österut till felistaernas
land utefter Medelhafvets kust, 13: 1 7,
drogo de söderut och slogo sitt läger
Etam, mellan den egyptiska och den
arabiska öknen, i~: 20; 4 M. 33: 8.
Herren bjöd nu Mose säga till Israels
barn att vända om och lägra sig fram-
för Pi-Hahirot, emellan Migdol och haf-
vet, emot Baal-Zefon. 2 M. I4~ 2. 1-
ställetför att gå in i dan arabiska ök-
nen öfver den låga laudtungan mellan
de bittra sjöarna och nordvestra spetsen
af Röda hafvat vände Mosa alltså åter
tillbaka inåt Egypten, d. ä. han drog
icke österut på högra sidan af hafvet,
utan utefter dess vestliga sida i rigt-
ning åt Pi-Hahirot, kanske det nuv.
kastellet Adjerfid, v. om Suez. Migdol
och Baal-Zefon torde då vara punkter
på Attakabarget, hvilket framifrån och
till höger omslöt israelitarna, medan
(le hade hafvat till venstar och öknen
bakom sig. Här stod sålunda den isra-
elitiska hären, innesluten af öknar, berg
och haf, hvadan det ej var underligt
att Israels barn fruktade sig storligen,
då de sågo bakom sig de vagnar och
resenärer, med hvilka Farao nu ville
på nytt fånga dem, viss på sin seger,
v. 3, io. Stillande folkets knot och ro-
panda i sitt inre, fick Mose befallning
att bjuda folket gå fram. Guds engel
jemte molnstoden flyttade sig från sin
plats framför dem och trädde bakom
dam och kom emellan israeliterna och
egyptierna, gifvande ljus åt de förra
och mörker åt de senare, och då nu
Mose räckte sin hand öfver hafvet, dref
Herren det undan genom ett starkt
östanväder hela natten och gjorde haf-
vet torrt, och vattnet skildes åt, och
Israels barn gingo midt igenom hafvet,
så att vattnet var för dem en mur på
högra sidan och den venstra. Egyp-
tierna följde efter, förvirrades och flydde
tillbaka, men möttes af de fördränkande
vågorna, just då Israel stod frälst på
andra stranden. Och folket fruktade
Herren och trodde Herren och hans
tjenare Mose, 2 M. 14: 15, 30, 31.
Då israeliterna kommo upp ur Röda
hafvet, befunno de sig sannolikt vid det
ställe som ännu bär namnet Ajun-Musa
d. ä. Moses källor, och inträdde i ök-
nen Sur. Efter tre dagars vandring
kommo de till Mara, hvars bittra vat-
ten genom ett underverk gjordes drick-
bart, 2 M. 15: 22, 25, och sedan till
Elims källor och palmträd, 2 M. 15: 27,
och derifrån in i öknen Sin emellan
Elim och Sinai på femtonde dagen
andra månaden, sedan de lemnat Egyp-
ten, 2 M. 16: ~. Enligt 4 M. 33: 10
lägrade de sig först invid Röda hafvet.
Här sågo de för sista gången Röda
hafvet och träldomens strand. Ifrån
öknen Sin fortsatte nu folket förbi Dof-
ka och Alus och lägrade sig i Refidim,
2 M. 17: i, jfr 4 M. 33: 12 f. Ifrån
Refidim bröto de sedan åter upp i tredje
manaden efter utgången ur Egypten öch
kommo till öknen Sinai, der de lägrade
sig midt för Herrens berg, 2 M. 19.
Jfr Sinai. Här stannade de nu om-
kring ett år eller till tjugonde dagen
andra månaden i det andra året efter
uttåget ur Egypten, 4 M. 10: ii. Om
Israels vidare vandringar från Sinai till
Kanaan, se Okenvandringen.
Röd kö. För dem som orenats
genom vidröring af en graf eller ett lik,
föreskrefs i 4 M. 19 en särskild rening.
En röd, felfri, obrukad ko skulle slag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
