Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ornan... - Uppslagsord P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 PAlESTINA.
ske var äfven här det prmtorium, der
Jesus förhördes af Pilatus. Jfr härom
Rådhus. Om Salomos palats, se un-
der Salomo.
Palestina. Detta namn gälde ur-
sprungligen allenast om den lilla feli-
steiska kuststräckan i aydvestra Klanaan
mellan Jaffa och egyptiska gränsen,
Peleschet eller Felistea, Es. 14: 29,
eller »Palestinernas land>, som Sv. kal-
lar det i Je. 25: 20. Men emedan denna
trakt, såsom liggande vid hafvet just
der den stora stråkvägen gick fram mel-
lan Egypten i söder och Fenicien, Sy-
rien och Assyrien i norr, vardt tidigare
känd för den vestra verlden än de inre
delarne af landet, kom det sig, att gre-
kiske och romerske författare gåfve åt
hela det af judarna bebodda landet den
benämning, som ursprungligen blott
gälde om en liten del af dess vestra
kust. Så talar Ptolemeus om »Palai-
stine som ock kallas Judeen>; sedan
dess är Palestina det vanliga namnet
för Israels land.
Detta Kanaans land, M. 12: 5;
Ap. 7: xx, i hvilket patriarkerne bodde
som frän~lingar, och hvilket Israels barn
efter räddningen ur Egypten finge taga
besittning under Josna, kallades af
dem sjelfva med flera särskilda namn,
sasem Ebreernas land, x M. 40: m5;
Israels barns land, Jos. 1 1~ 22; Israels
land, 1 5. 13: 59; Mat. 2: 20 (hvilket
namn efter Salomos död äfven brukas
inskränktare mening om norra delen
deraf, tiostammariket, 2 Kl. 5: 2, jfr
sid. 191); §/uda, Hag. 5: 1; #7udas land,
Je. 39: lo; Ne. 5: m4; ~udeen, Ln. 1:
5 (hvilket namn dock äfven brukas
trängre betydelse om södra delen af
landet, i motsats till Samnarien och Ga-
lileen, Lu. 2: 4; Ap. 5: 8); Jehovas
land, Es. 14: ~ Os. ~: 3; det heliga
landet, Sak. 2: 12 (ett namn som se-
dan Guds son i detta landet lefvat, li-
dit och dött, fått en särskild betydelse);
Itiftets land, Eb. xx: 9, hvaraf uttrycket:
det förlofvade (d. ä. det utlofvade) lan-
det, det land Gud lofvat Abraham, 5
M. 15: x8.
Enligt detta löfte skulle Israels land
sträcka sig från Egyptens elf till den
stora elfven Frat. Här, i knutpunkten
mellan Asien, Afrika och Europa,
gamla verldens medelpunkt Qch dock
genom berg, öknar, floder och haf åt
alla sidor väl begränsadt, låg det lilla
land, som vardt skådeplats för histo-
riens största under. Libanon och Her-
men stå som jettemurar vid norra grän-
sen, Medelhafvet är gränsen i vester,
och i söder och öster bilda de arabiska
och syriska öknarne ett svårgenomträng-
ligt stängsel. Den djupa Jordansänkan,
som ligger öfver 1,000 fot under hafs-
ytan, delar landet i två hälfter, af hvilka
den vestra är den större och vigtigare.
1 viss mening kan man tillochmed säga,
att det är landet vester om Jerdan, som
är det egentliga Israelslandet och guda-
landet. Af 4 M. 34: 6, x2 synes, att
gränserna för detta i öster och vester
vore just - stora hafvet och Jordans
flod! Så vidsträckt som i löftet var
sagdt, vardt i verkligheten Israels land
endast under en kort period, nemligen
Davids och Salomos regeringar, x Kl.
8: 65, om ens fullständigt då, ty feli-
steer, fenicier och andra kananeiska
stammar visste att under tidernas längd
bibehålla sin sjelfständighet, Israel till
ett törne i sidan, och sjelf bär det det-
om vittne, att det var på dess olydnad
som detta berodde; se Ps. 8i: 14 f.
»Om mitt folk ville mig lyda, så skulle
jag nederlägga dess fiender»», o. s. v.
Den vanliga gränsbestämningen för
det heliga landet i norr och söder är
»»från Dan till Beer-Seba»», Do. 20: 1
etc., alltså från Jordans källor vid Her-
men i norr till edomeiska öknen i sö-
der, eller ung. från 350 xx till 330 15
nordl. hr. Landets hela längd alltså
icke mera än något öfver 20 sv. mil!
Bredden af det egentliga Klanaan eller
Palestina, mellan Medelhafvet och Jor-
dan, är vexlande. Vid Jerusalems bredd-
grad är den omkring 8 mil; mellan
Dan och Tyrus vid norra gränsen är
den knappast 4 mil. Dertill kom »»östra
J ordammlandet» eller Gilead och Basan,
en sträcka af omkring i5 mils längd
mellan Hermon i norr och Arnon
söder, österut utan bestämd gräns för-
svinnande i öknen, med en vexlande
bredd, svår att bestämdt angifva. Semn
östligaste punkten brukar man angifva
orten Salka eller Salkad, 5 M. 3: mo,
ung. 36 3/~O ostl. Ser man alltså på
landets hela utsträckning mellan 319
och 330 nordl. och ungefär 340 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
