Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord N - Nehemias bok...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NISAN-NO. 329
ingångsperten var bildad af ett par
kolossala bevingade tjurgestalter. Bil-
der från Nineves ruiner se Hästen, Kul,
jfr Nisrok, Persien, Salmaneser.
Då vi i dessa ninevitiska ruiner läsa
namnen på Israels konungar och städer,
Sanheribs egen berättelse om sitt infall
Palestina och sin seger öfver Hiskia,
och skåda afbildningar af judiska fångar
inför Assyriens konung (se Sanherib),
och målningar af huru fästningarne
stormas och fångarne pinas (se sid. 257,
258); huru deras mun genomborras
med krokar, och deras ögon stingas
ut, 2 Kl. 19: 28; Es. 37: 29; 2 Kl. 25: 7,
och huru å andra sidan de assyriske
herrarne prunka i purpur, ståtlige hjel-
tar, ryttare på hästar, med turbaner
på hufvudet, såsom Hesekiel målar slem,
lIe. 23: 6, 14, m5; då erinras vi om
Ilabakuks och Jesu ord om att »te-
name skola ropa, och bjelkarne svara,
Ilab. 2: II; Ln. I9~ 40.
Nisan, April, se Månader.
Nisrok, en assyrisk afgud, i hvars
tempel Sanherib mördades af sina söner,
2 Kl. 19: 37; Es. 37: 38. En gissning
är, att det är denna afgud, hvars bild
med menniskokropp och örnhufvud träf-
fats i Nineves fornlemningar.
Nissi, se 7ehova-Nissi, p. 200.
Njurarne nämnas efta i bildsprå-
ket likasom hjertat såsom känslernas
säte, Ps. 7:10; 16: 7;26:2;Je.m2:2(eb);
Nisrek?
Up. 2: 23. - 1 Es. Is: 5 bör för aju-
rar stå höfter.
No, boning, lIe. 30: 14 f., eller
No-Amon, Aoions boning, Na. 3: 5
(Sv. »stor stad»), som af Ilesekiel ho-
tas med undergång och af Nahum skil-
dras såsom fallen, är den berömda sta-
den Tebe i södra Egypten, hufvudsätet
för den egyptiska guden Amons dyr-
kan (»Amon i No», Je. 46: 25, Sv.
»ämbetsfolk i No»). Det eb. namnet
No-Amon är blott en annan form för
det egypt. Nu-Amen eller Ta A,,een,
Amens bostad, likasom det grek. Tebe
kommer af det egypt. Ta-ape. Då gre-
kerne i Ammon sågo Jupiter, kallade
de staden Diospolis d. ä. Jupiters stad.
Detta Tebe, en urgammal stad, hvil-
Isen redan af Homerus skildras som
det »hundraportade Tebe», är den mnest
berömda af det forna Egyptens städer,
och af ingen finnas så storartade och
praktfulla ruiner qvar semn just af Tebe.
Det låg på en vidsträckt slätt på ömse
sidor af Nilfioden, vid de nuv. byarna
Klarnak och Luxor på östra stranden
och Korna och Medinet Abu på den
vestra, mellan 25 och 26» n. b. Bland
annat fans här Amons förnämsta hel-
gedom; på vestra stranden stodo temn-
pel helgade åt de dödas dyrkan och
minne, de af grekerna s. k. Memnoni-
erna (af det egypt. mennu, minnesvård),
och i grafplatsernas tysta granskap fun-
nes lärdosasskolor samt ett bibliotek
med den öfverskriften: »Läkedom för
själen». Här lmar man funnit flera pa-
pyrusskrifter från de äldre faraenernas
tid. Lemningarna af Amonstemplet,
somn efter sina orter nu kallas templen
i Luxor och Klarnak, beskrifvas sasom
nagot utomordentligt. Murarnas hiero-
glyfer omtala de egyptiska monarker-
nas bedrifter, och på en af Karnaks tem-
pelmurar uppräknas de städer som egyp-
tiern Sisak eröfrade i Palestina. (Se
Sisak.) Ännu finnas qvar långa rader
af kolossala kolonner af öfver 30 fot
omkrets. Ramses den store, Farao
på Moses tid(?), under hvilkens regering
Tebe stod på sin blosastrings höjd, har
den stora pelarsalen i Karnak med
höga ord ristat sina segrar och sina ri-
kedomar, och guden säger till honom:
»Ditt herravälde stånde beständigt upp-
rätt för millioner år, och vi skänka di~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
