Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrten... - Uppslagsord N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 NEI3AJOT. -NEBURADNEZAR.
satte resan till Filippi, Ap. 16: mm, be- moabitiska stenen (se sid. 294) som en
ter nu Kavala. Israels stad, hvilken af mnoabiterkonun-
Nebajot, Ismaels son, m M. 25: 13, gen Mesa gafs till spillo. -
och m Es. 60: 7 namnet på en ismaeli- 4. En stad i Juda, Esr. 2: 29; mO:
tisk-arabisk folkstam. Äfven i Sanhe- 43; kallas »det andra Nebom i Ne. 7: 33.
ribs assyriska inskrifter förekommer folk- Nebukadnezar konung i Babel, son
namnet Na~atu jemte sådana somn Haa- och efterträdare till det nybabyloniska
vranu, Hagaranu och Aramu (havrani- rikets grundläggare Nabopolassar (se
ter, Isagariter och aramiter). Man an- Neéo), regerade i ung. 43 år, onmkring
ser möjligt att Nebajot var stamfader 604-561 f. K. Betydelsen af hans
till de af greker och romare omtalade namn, hvilket hos Jeremia heter Ne-
nabateerna, ett folk som under de 3 bukadrezar, framgår tydligt af kilskrift-
sista seklen f. K. slogo sig ned i Seirs monumenten och de tusentals baby-
bergland och förnämligast i hufvudsta- loniska tegel, hvarpå det är tecknadt:
den Petra, sedan edomiterne dragit in der lyder det så: Nabiuv-kuduri-uzur,
Juda. Nabateerne idkade boskaps- d. ä. »Nebo, beskydda kronan,. Ännu
skötsel i stor skala och drefvo derjemte prins, slog han egyptiern Neko vid Kar-
betydlig handel med Indiens och Ara- kemis omkr. 6o6 f. K., Je. 46: 2, byar-
biens varor, med Israels 70-åriga fångenskap började.
Nebat, konung Jerobeams fader, m Jerusalem intogs, Jojakim blef Babels
K. 1 1: 26. vasall, och Daniel med flera ädlingar
Nebo. 1. En assyrisk eller baby- bortfördes till Babel, 2 K. 24: 1~ 2
lonisk afgud, Es. 46: m, hvars namn Kr. 36: 6; Da. 1: m f. Nu måste Ne-
ofta återkommer i de assyriska inskrif- bukadnezar skynda till Babel och mot-
tema under formen Nabiuv eller Nabu, taga riket efter sin fader, 604, och ned-
d. ä. »den talande» (af en rot naba, lade Jerusalems tempelkärl i sin guds
tala, jfr det eb. nabi profet, eg. »för- tempel. Då Jojakin, som efter Joja-
kunnare»). 1Jan beskrifves såsom »ve- kims uppror och (löd fått Judas tron,
tandets Gud>, »skaparen af lertaflor- gjorde en ny resning, ryckte Nebukad-
nas skrift», »verldens ordnare», »spirans» nezar upp, förde Jojakin till Babel och
eller »pennans gud» o. s. v., alltså en insatte Zedekia till lydkonung. Då
motsvarighet till Hermes eller Merku- denne efter några år afföll, intog Ne-
rius. Nebo dyrkades isynnerhet i Ba- bukadnezar alla Judas fästen, förstörde
bylonien; i Borsippa hade han ett stort Jerusalem 588 f. K. och sände Zede-
tempel, och flera af de babyloniska ko- kia, fjettrad och bl~ndad, till Babel,
nungarnas namn äro bildade af gudens 2 K. 24: 25; 2 Kr. 36; Je. 52. Der-
namn, såsomn Nabopolassar, (d. ä. Na- efter belägrade han under en lång följd
biuv-haba/-uzurNeho bevara sonen!), af år (m3 år, Josef.) den fasta staden
Nebukadnezar, Nabonid. 1 Nineve har Tyrus, utan att han synes haft fram-
man ftmnnit statyer af Nebo som nu gång. Jfr 1-le. 26: 1, 7 f. mned 29: m8,
fått plats i Europas museer, der Herren till lön för Nebukadnezars
2. Berget Nebo i Moabs land, en misslyckade arbete med Tyrus lofvar
topp på berget Pisga, hvarifrån Mose honom och hans här ersättning i Egyp-
skådade Kanaans land, och der han ten. Inskrifterna visa också att han
dog, 4 M. 33: 47; 5 M. 32: 49; 34: sedermnera gjorde flera plundringståg
1; förmodligen att söka vid den nuv. detta land; jfr Je. 46. För öfrigt må-
orten Ne~be på berget sv. om Ilesbon, lar oss bibeln Nebukadnezar såsom en
ung. 2 mil ö. om norra änden af Döda ifrig afgudadyrkare, som dock, då Da-
hafs-et. Ii ran detta Nebbe ujuter man niel genom Guds ingifvelse tolkade hans
af en~ vidsträckt utsigt öfver Imela Ka- dröm om det stora belätet, erkände att
naans land fl-ån Hebron i söder till Jehova var en Gud öfver alla gudar,
Galileen och Ilermnon i norr. Da. 2, och då de tre männen, som ej
3. En moabitisk stad som intogs ville tillbedja hans beläte, räddades
af Ruben» stam, 4 M. 32: 3, 38, seder- den brinnande ugnen, offentligt lofyade
mera återtagen af moabiterna, Es. 15: »Sadraks, Mesaks och Abednegos Gud»,
Je. 48: 1, 22; nämnes äfven på den Da. 3. De babyloniska monumenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
