Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Moses lagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIK. 313
kitros (Sv. harpa), ett slags kinnor,
samt sabka (Sv. giga), ett namn som
påminner om det lat. ordet sambuca,
ett trehörnigt, harpolikt instrument med
få strängar och skarp ton, som af ro-
marne omnämnes som ett orientaliskt
förlustelsemedel. Vidare nämnes på
samma ställe psantrin, som man gissat
vara ett slags hackbräde, »en liten låda
med sångbotten, öfver hvilken en mängd
strängar äro spända. På dessa slås
med tvenne pinnar>.
3. Slaginstrument, hvilka afsågo
mera att göra buller och gifva an tak-
ten än att framkalla angenäma ljud,
voro af åtskilliga slag. Främst är att
nämna den s. k. (of (Sv. trumma),
ett slags handtrumma eller tanmburin,
en ring af trä eller metall, öfverdragen
med ett tunt skinn och i kanten be-
hängd med små metallbitar. Detta in-
strument, som anslogs med handen,
spelades isynnerhet af qvinnorna, 2 M.
15: 20; Do. II: 34; m 5. 18: 6; Ps.
68: 26, såsom ackompagnemang till
sång och dans. Det nämnes både vid
högtidliga tillfällen och vid dryckeslag,
2 5. 6: 5: Es. 5: 12. Kanske det ock
begagnades som prydnad, hängande på
arumen, Je. 3I~ 4. Dylika instrument
förekomma ännu hos araberna under
namnet duif Ett annat slags arabisk
trumma, som också torde vara af hög
ålder, är den s. k. darbakke, som kan
beskrifvas som en långbalsad lerkruka,
bvars nedre halfva är borttagen, med
ett öfver tomrummet utspändt trumskinn,
hvarpå man trummar med handen.
Lika allmänna och omtyckta i orien-
ten äro sedan urminnes tid de s. k.
cymbalerna, kupiga metallskifvor eller
bäcken hvilka slås mot hvarnndra och
gifva ett klingande eller skrällantle ljud,
eb. zetslim, 2 5. 6: 5; Ps. 150: 5, el-
ler meziltajun, i Kr. m3: 8; m5: i6,
19, 28; 16: 5; 25: i, 6; 2 Kr. 5: 12
f.; Esr. 3: Jo; Ne. 12: 27. De begag-
nades både vid allmänna glädjefester
och i tempelmusiken. 1 Ps. 150: 4 f.
uppmanas församlingen att lofva her-
ren ej blott med trumma och dans, utan
äfven mned »klara cymbaler» och »väl-
klingande cymbaler». Man har härvid
tänkt på skilnaden mellan de stora
cymbalerna, som slås med båda hän-
derna, och de små cymbalerna, finger-
cymbaler eller kastagnetter, hvilka fä-
stas en vid tummen och en vid pek-
fingret på samma hand och slås mot
hvarandra. Jfr m Kor. i~: i. De gamla
monumenten visa oss danserskor med
tamburiner, och i Egypten uppträda
danserskorna ännu med små kastagnetter
vid fingrarna. Tempelcymbalerna voro
större enligt Josefus. Afbildningen vi-
sar tamburin, cymbaler och kastagnetter.
Vidare nämnes i 1 5. m8: 6 scha-
lisch (Sv. giga), som spelades af qvin-
norna som mötte Saul, kanske trian-
geln, en höjd metallstång som vid an-
slag gifver ett klingande ljud; samt
2 5. 6: 5, vid arkens hemtande, mena>-
an in (Sv. bjellror), kanske instru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
