Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord M - Moses lagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 MOSES LAGAR.
sten. Jfr sid. 264. Frågar man efter
den ursprungliga kärnan i Moses lagar,
sa ar val den att finna i adekalogens
eller de tio budorden, »de tio ord» som
Ilerren skref och lemnade Mose. Jfr 2
M. 31t t8 34: 8, 28; 5 M. 4: 83.
Månge mena att den levitiska ceremoni-
lagen var något nytt som sedermera la-
des till den ursprungliga kärnan, eme-
dan folket ej kunde fatta dess höga
andliga innehåll utan genast föll till-
halta ned i den egyptiska djurdyrkan
under ledning af Aron sjeif. Förtrytel-
sen deröfver gjorde att Mose slog sön-
der lagtaflorna och var redo att lemna
alltsamman, 2 M. 32: 19, 32. Ilan be-
gärde och fick en ny uppenbarelse af
Gud och började på nytt, 33: iS; 34:
1 f., 29; 5 M. 10: 1 f. Hans förhål-
lande till folket blef sedan dess mera
förbehållsamt och hemlighetsfullt, 2 M.
34: 32 f. Nu trädde leviterna mera
särskildt fram, 32: 26; 5 M. to: 8 f.,
och nu först, menar mams, lades cere-
monilagens tunga ok på folkets nacke,
Ap. 15: mo; Gal. 4: 3, 9; Eb. 7: IS.
Ur denna synpunkt förklarar man t. ex.
Je. 7: 22 f. om att Gud, då han förde Is-
rael ur Egypten, intet sade eller bjöd
dem om brännoffer eller andra offer,
emtan allenast om att de skulle lyda hans
ord; en motsats som man också finner
uttryckt i Hes. 20: 1 1, 25, der i den
förra versen Herren säger att han gaf
Israel sina bud och rätter, genom hvilka
den lefver som dem håller, men i den
senare versen åter att han gaf dem stad-
gar som icke voro goda, och rätter ge-
nom bvilka de icke kunde lefva. »1
förbundets ord, 2 Mos. 19: 3-6, och
dekalogen nämnes ej ett ord om offer».
Mel. Jfr Fjellstedt till Je. 7: 23, »La-
gen om offren stod ej i främsta rum-
met, utan de tio huden stodo främst.
De som icke ville hålla dessa bud, voro
icke skicklige till att offra, och för de
olydiga gälde icke lagen om offren. » (?)
OcIa åter: »Israels folk hade med sitt
affall ifrån Gud och med sin åstundan
efter ett synligt tecken till Guds bestän-
diga närvaro visat, att de behöfde en
sådan praktfull helgedom och en sådan
inrättning, som kunde göra ett djupt
intryck på deras yttre sinnen. De er-
höllo nu i tabernaklet någonting helt
annat än den gyllene kalfven, som de
hade åstundat.» Fjelist. till 2 M. 35:
29. Men jemför Offer!
Jemförande framställningar af Moses lagar.
1. Sedelagen. De tio budorden.
Första budet *), mot afguderi
Andra budet *), mot beläten
Tredje budet, mot Guds nansus
missbruk
Fjerde budet, om sabbaten
Femte budet, om lydmsad msmot
föräldrar
Sjette budet, mot dråp
Sjunde budet, mot bor
2 M.
20. 23.
20. 23.
20. 23.
~2O. 23.
134. 35.
34.
3 M.
26.
4 M.
5 M.
~4-8.
110-13.
5.
31. 19. 23. 26.
20 19 5.
20 21. ... 19. 24 5.
20. m8. 89 5.
23.
» Vi följa här den indelning af buden, emstige hvilken - i öfverensstämmnelse med bibel-
texten i 2 M. zo och 5 NI. ~ - det första budet lyder så: »Du skall inga andra gudar hafva
för ljeinte) migs; det andra utgöres af orden i den näsiföljande versen: »Du skall ieke göra dig
något betäte, ej heller eljest nägon liknelse etec, o. s. v., så att hvad man vanligen kallar det
andra budet2 här är det tredje (om Guds namos missbruk); det fjerde således handlar om hvilo-
dagen, o. s. v. så att det tionde utgöres af den vers som man eljest skilt på två bud, nemt.:
.Du skall icke hafva lust till din nastas hus (i M. hustru). Du skatt icke begära din nästas
hustru (i 5 M. hus), etc.». Ty denna vers (z NI. 20: 27; 5 M. 5: zi) innehåller, ehuru uiider
olika ord, förbud blott mot en och arnsma sak, den onda lustan eller begärelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
