Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord L - Laodicea...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELKAT-HAZZURIM. -HELVETE. 167
skap, 2 M. 30: 25; ~m: 14; Mat. 7: och knäböjning, stundom med ansigtet
6; Lu. 2: 23. 1 Es. 53: 3 (eb.) kal- mot jorden, m M. IS: 2~ 19: 1, vidare
lar Herren de mediska eller persiska omfamasning, kyssande o. s. v., m M. 29:
härarna, som ryckte mot Babel, >mina II, 53; 33: 3 f.; 2 M. 4~ 27; 58: 7.
helgade», såsom af honom »till heligt Afven vid afsked förekom ungefär det–
krig invigde», Mel. Slutligen kommo samma, m M. 31: 55; 47: mo; Ap. 20:
orden att helt enkelt betyda något som 37. Helsningsceremonierna i bibelns
ir tillåtet att bruka eller något hvars land äro nu för tiden ofta rätt omständ-
vidrörande ej besmittar. Så heter det liga; upprepade gånger i långa ordrika
Kor. 7~ 14 om de blandade äkten- formler och med sasånga variationer frå-
skapen, att den hedniske mannen är gar man efter hvarandras helsa, efter
helgad genom den troende hustrun, de anhörigas helsa, bjuder välkommen
och den hedniska hustrun helgad ge- gång på gåmsg, lägger handen för pan-
nom mannen, samt att de kristnas barn nan och för bröstet, bugar och krusar,
äro heliga; och i m Tim. 4: 5 heter det så att den ovane känner sig helt för-
att maten helgas genom Guds ord och lägen. Törhända att man redan i forn-
bönen. Jfr uttrycken »heliga berg>, Ps. tiden hade sådana seder, hvilka det är
87: s, det »heliga rumisaets, Mat. 24: bäst att undvika, omas man har brådtom,
55; Ap. 6: 13; 25: 28; den »heliga 2 Kl. 4: 29; Ln. 10: 4.
staden», Da. 9: 24; Mat. ~: 5 27: 53, Till artigheterna hörde också, att
det »heliga berget>, 2 P. m: m8. man talade om sig sjelf i tredje person,
Helkat-Hazzurim, svärdsåker, en kallande sig den andres tjenare, och
ort nära Gibeon, der en blodig tvekamp honom sin herre, m M. 18: 3; 19: 2;
egde rum mellan 12 af Isbosets kämpar 24: m8; 1 5. 26: s8. Stundom var
och 12 af Davids, hvarvid de allesam- man så artig, att man kallade sig sjelf
man stupade, 2 5. 2~ 14 f. en hund eller dylikt, 2 5. ~: 8; 2 Kl.
Hellenister, se Greker. 8: 13. Så kallar sig araben ofta för
Helsningar. Att helsa på någon »el fakirs, d. ä. uslingen o. s.
var att »fråga efter hans frid» eller väl- Helvete. På de flesta ställen der
befinnande, såsom det b~fer i eb. m M. detta ord i Sv. förekommer, står i grund-
texten det eb. ordet seheol eller det
grek. hades, hvilka man numera van-
ligen återgifver med undejorden eller
dödsriket. Seheol betyder kanske egent-
ligen det ihåliga (jfr tysk. Hölle), hade:
åter det osynliga.
Dödsriket, dit allt lefvande samlas,
J ob 30: 23, skildras såsom beläget nere
jordens djup, 4 M. 16: 30 f.; He. 32:
m8, ett dystert och ödsligt land, Job
50: 21, naed kamrar, Or. 7: 27, och
portar, Job 17: 16; Es. 38: mo; Mat.
16: 18; ett stillhetens och glömskans
land, Ps. 94: 17; 88: 53, der de döde
förenas efter slägter och folkstammar,
m M. 37: 35; He. 32: 21 f., der de
viss mån behålla det utseende och den
drägt som de i lifvet hade, m 5. ~8:
43: 27; 1 5. mo: 4 etc. Vanliga hels- 14; He. 32: 27, men der dock ingen
ningar voro för öfrigt: »Frid vare dig> verksamhet eller lefuadslust mera fns,
(eb. sehalom leka, ungefär likt det nuv. Job 3: 13; Pre. 9~ 10, och der man
arab. salam alajk), Do. 59: 20; »Gud icke ens mera minnes Gud eller åkal-
vare dig nådigs, m M. 43: 29; »Her- lar Isans namn, Ps. 6: 6; 30: mo; 88:
ren vare med dig», »IlerrerÉvälsigne mm f.; 115: 17; Es. 38: m8 f., om också
dig», Do. 6: 12; Rut 2: 4, o. s. v. den allsmägtige äfven der är närvarande,
Helsningar beledsagades med bugning Ps. 139: 8, så att skuggorna bäfva för
Arabiska heisningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
