Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord E - Ed...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 EGyPTEN.
många af dessa grafvar äro betäckta
med bildhuggerier och målningar, hvilka
äro utomordentligt dyrbara såsom upp-
lysande minnesmärken af de gamla
egyptiernas offentliga och enskilda lif.
Dessa taflor och bilder äro ock försedda
med hieroglyfiska inskrifter, hvilka för
den nyare vetenskapens forskningar
l’»afva börjat upplåta sin länge dolda
betydelse. Somliga af dessa hieroglyfer
äro intet aflnat än tecken eller symboler,
jemförelsevis lätta att förstå. Men en
stor del af dem har upptäckts vara
skrifna med ett slags bilder-alfabet,
hvilket hvarje symbol betecknar det ljud,
hvarmed dess eget namn begynner. Så
skulle Osir, namnet på den egyptiska
guden Osiris, framställas genom ett rör,
ett barn och en mun: emedan begyn-
nelseljuden af de egyptiska orden för
dessa trenne föremål, nemligen Oke, Si
och Ro, utgöra namnet Osir. Likväl
råder ännu mycken osäkerhet vid tyd-
ningen af dessa bildskrifter; och i många
fall äro orden, när de tyckas vara ut-
tydda, ändå obegripliga. Hieroglyfskrif-
tema hafva emellertid, för så vidt de
blifvit tolkade, lemnat en nmängd bevis
för att hvad bibeln meddelar oss om de
gamla egyptiernas historia, seder och
bruk, icke är en dikt utan en teckning
af verkliga fakta och förhållanden.
Egyptens äldsta historia är höljd
tjockt dunkel. Men alla underrättelser
och frukten af nyare undersökningar
tyckas öfverensstämnma uti att visa, det
l’»ildning och hyfsning blifvit införda och
spridda i Egypten ifrån söder, särdeles
ifrån Mero~, och att landet i äldsta ti-
der tillhört olika samtida konungar eller
stater, hvilka slutligen blifvit förenade
uti ett stort konungarike.
Den egyptiske presten Maneto i 3
seklet f. Kl. skref på grekiska en >Egyp-
tens historia», hvaruti han upptog 30
dynastier eller konungaslägter, som
skulle hafva regerat under flera tusen år.
Det är emellertid afgjordt att flere af
dem regerade samtidigt i olika delar af
landet; kronologien är derföre högst
osäker. Man räknar till 5) den äldsta
monarkien de 54 första dynastierna, från
Menes, Egyptens första konung som
byggde Memfis. Till den fjerde dyna-
stien hörde pyramidbyggarne; den stora
pyramidens uppbyggare heter hos Maneto
Suphis, hos Herodotus Cheops, i en in-
skrift på pyramiden Chufu. Från den
tolfte dynastien förskrifver sig sjön Moe-
ris och labyrinten. Nu reste sig äfven
Tebe n’»ed sina jettelika tempel och
monument, och hela Nildalen fyldes
med storartade kanaler och vattenled-
ningar. Till 2) den mellersta manar-
kien räknas dynastierna 1 5– 17, perio-
den för Hyksos5) d. ä. herdekonungar-
nas herravälde öfver Egypten. 3) Den
nya monarkien börjar med Amesis, som
fördref Hyksos och började den sS:de
dynastien. Till den s9:de hörde Sethi
1 och Ramses den store, båda två mot-
svarande grekernas Sesostris, omkr. 131 m
f. Kl.?, och till den 22:dra dynastien den
bibeln nämde Sisak eller Scheschenk.
Egypten intogs af Kanibyses år 525
och blef en provins i persiska riket,
tills det togs af Alexander 332, efter
hvars död det styrdes af Ptolen’»eerna.
Slaget vid Actium 3s f. 1~. gjorde det
till en romersk provins. Ar 640 e. Kl.
eröfrades det af araberna. År 1517
kom det i turkarnes våld. (Om de
bibeln nämda konungarna i Egypten, se
under Farao).
De gamla egyptierne dyrkade himla-
kropparna och naturkrafterna; presterne
- studerade astronomi och astrologi, och
till dem höra troligen de vise män, troll-
karlar och spåmän som omtalas i 2 M.
7: 5 1, 22. Det var troligen denna vis-
dom, som äfven Mose hade lärt, Ap.
7: 22. - Men den egyptiska religionen
såg också i en mängd lefvande djur
sinnebilder af de väsenden som dyrka-
des. Icke blott att egyptierne ansågo
många slags djur för heliga, de der vid
dödsstraff icke fingo dödas, utan vissa
djur underhöllos tillochmed i templen
och dyrkades med offer, såsom gudar.
Med allt detta lärdes dock hos dem
vmssa~ vigtiga sanningar, såsom själens
odödlighet, menniskans ansvarighet samt
tillkommande belöningar och straff.
Guds folks förbindelser med Egypten
började redan med Abrahan’», som under
en hungersnöd bodde i Egypten, s M.
12: 50 f. Sedan såldes Josef till Egyp-
5-) Enligt Maneto af Hyk, konung, och Sas,
herde; enligt nyare förklaring Lång Schae,
röfvarehöfdingar. De voro inkräktare af semitisk
stam, som några hundra år regerade i norra
Egypten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
