Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bårar... - Uppslagsord C-D - Cyrene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 CvRENE.-DAGON.
ved af gult rödaktig färg, prisas jemte
cedern såsom en af Libanons prydnader,
Es. 14: 8; 37: 24; 60: 13. Cypress
begagnades till praktbyggnader, s Kl. 5:
5; skeppsbyggeri, Ile. 27: 5; musika-
liska instrument, 2 5. 6: 5, och lans-
skaft, Na. 2: 3.
Cyrene, hufvudstad i landskapet Cy-
renaika i norra Afrika vester om Egyp-
ten, det nuvarande Barka, näst Kar-
tago den präktigaste stad i norra Afrika.
var ursprungligen en grekisk koloni,
anlagd 631 f. Kl. Judar bodde här
också i stor mängd. Cyreneiske judar
hade egen synagoga i Jerusalem, Ap. 2:
50; 6: 9. En af dem var den Simon
som bar Jesu kors, Mat. 27: 32. Flere
af dem blefvo kristne och predikade se-
dan jemte bröder från Cypern för gre-
kerna i Antiokia, Ap. ss: 20; 13: 5.
~yrenius, se Qvirinius.
Cyrus, se Kores.
D.
Daberat, levitstad i Isaskars stamn
på gränsen till Sebulon, Jos. 59: 12;
~i: 28; s Kr. 6: 72; förmodligen den
lilla byn ]3aburie vid foten af Tabor.
Dadlar, s M. 43: ss, se Pistacia.
Dag och Natt. Judarne räknade
dygnet från solnedgången, så att natten
var första delen af dygnet, hvadan t. ex.
sabbaten började med fredagsaftonens
solnedgång. Dagen räknades från so-
lens uppgång till dess nedgång och de-
lades i vissa delar Isvilkas längd vexlade
med dagens längd. En fyrdelning synes
vara antydd i Ne. ~: 3; jfr Mat. 20: 5
-5. Den kaldeiska indelningen i 12
timmar antogs väl först efter fångenska-
pen. Först hos Daniel fns ett ord som
kanske betyder timnze, Da. 3: 6; ~: 16.
1 N. T. läsa vi om dagens 12 timmar,
Jh. II: 9, om den 7 timmen, 4: 52, den
so, Jh. 5: 39, den ss, Mat. 2o: 6.
Tredje, sjette och nionde tinsmen, d. ä.
kl. ~ f. n3., 12 m. och 3 e. m., voro
bönestunder, Ap. 2: I5~ 3: s; 50: 9. -
Dagarne hade ej egna namn utan näm-
des med sitt ordningstal, t. ex. första
dagen i veckan o. s. v., Mar. 16: 2. -
Natten indelades ursprungligen i tre väk-
ter. Vi läsa oas (len första väkten, Kl.
2: 19, mellersta nattväkten, Do. 7: 19,
eb., och morgonväkten, 2 M. 14: 24;
5. s s: s s. Dessa väkter räckte från
kl. 6-so, 10-2 och 2-6 ung. 1 N.
T. möter oss den romerska indelningen
4 nattväkter, hvilka antingen nämdes
med sitt ordningsnumnmer, t. e~a »fjerde
väkten», Mat. s4: 25, eller ock med olika
namn, »aftonen, midnattstid, hanegället,
morgonens, Mar. s3: 35. Hvar tredje
timme aflöstes den romerska vakten li-
kaså de herodianska soldaterne, Ap. 12:
4, der det i gr. heter »fyra vaktskiften,
hvartdera af 4 soldater». Ett undantags-
fall är att Jh. 19: 14 utmärker morgon-
stunden, då Jesus dömdes, såsom sjette
timmen», efter romersk dygnberäkning
från midnatt; ty enligt judisk räkning
var det den 3 timmen, d. ä. kl. 9 f. m.
som domen vardt verkatäld, Mar. 15: 25.
Ordet dag betecknar stundom en tide-
rymd af obestämd längd, Es. 22: 5; Ap.
17: 31. Så talar man om profetiska
dagar, hvilka uppfattas som år. Jfr He.
~: 6; Da. 7: 25 (3’/s år); Up. 11:2 f.
(4s månader); Da. ~: 25; Up. 2: 50.
Dagg. Daggen är i Palestina och
andra länder i orienten ganska ymnig
och är isynnerhet af mycket värde för
årsväxten under den tid då föga éller
intet regn faller. Hermons ymniga dagg
är i Ps. 533: 3 en bild af brödrasäm-
jans välsignelse. Maundrell berättar att
då de resandes tält voro uppslagna på
Tabor och Hermon, svoro de så våta
af dagg, som om det regnat på dem
hela nattens. Jfr Do. 6: 38; Hö. .5: 2.
Himmelens dagg prisas som en dyrbar
Guds gåfva, s M. 27: 28; Job 29: 19;
Sa. 8: s2; och förekommer ofta i bild-
språket, 2 S. 17: 12; Os. s~: 6; Mi. 5: 7.
Dagon, en felisteisk gudomlighet.
som hade tempel i Gasa, Asdod, etc.;
Kr. lo: 50.. Templet i Gasa förstör-
des af Simson, Do. s6: 25 f. 1 Asdod
föll gudabilden två gånger omkull inför
Herrens ark, och vid det senare tillfället
blefvo dess hufvud och händer afbrutna,
så att endast bålen var qvar, som hade
skapnad af en fisk, 5 5. 5: f. Hvad
bibeln säger oss om Dagons namn och
gestalt, bekräftas af de assyriska monu-
menten, hvilka både gifva oss hans namn,
Dakan eller Dagan, och visa oss hans
bild, mned mensklig öfverkropp, fäst vid
en fiskstjert. Den qvinliga motsvarig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
