- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
61

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Bibeln... - Bok, Böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

noK. 6s

50: 25, historiska anteckningar, 2 M. 17:
14; Es. 3o: 8; jfr Up. 5: ss. Böcker,
sådana vi hafva, funnos ej i forntiden,
och de som funnos voro sällsynta och
dyra. 1 de äldsta tiderna ristade man
sina tankar i sten och inhögg dem
klipporna. Job I9~ 24; 5 M. 27: 2, 3.
Hesiodi skaldeverk voro skrifna på skif-
vor af bly; Solons lagar inristades på
trätaflor, och de tio budorden på två
stentaflor. 1 Babylons och Ni-
neves ruiner har man hittat hela
bibliotek, der böckerna äro te-
gelstenar med inhuggna och in-
brända inskrifter, se Babel, Te-
gel. Vidare hade man taflor af
elfenben eller buxbom, stundom
öfverdragna med vax. På så-
dana hårda ämnen skref man
med jerustyl eller något dylikt;
»griffel af jern, spets af dia-
mant», Je. 17: s. Då Cmsar
angreps i senaten i Rom, så-
rade han Cassius i armen ganska
farligt med sitt stylus eller skrif-
stift. Mjukare skrifinaterial hade man
dock äfven; tidibt förstod man konsten
att af vissa träda bark, hast eller blad
bereda detsamma: derföre är ock i flera
språk samma benämning gällande för
sjelfva boken och det ämne hvaraf den
är gjord. Det lat. liber betyder både
bast och bok, det grek. biblos bark och
bok, och vårt svenska bok är gemensamt
namn för den bok som läses och den
bok (trädet) som växer. De gamle egyp-
tierne brukade af ålder härtill rörväxten
Papyrus, hvaraf ordet papper, se Bö, ~.
Vidare skref man på linne och på djur-
skinn, enkom prepareradt. Sådant var
det bekanta pergamentet, som mycket
begagnades till manuskript i den gre-
kiska och romerska tiden, 2 Tim. 4: 13.
Konsten att bereda och färga skinn fans
dock redan på Moses tid, 2 M. 26: 14,
och möjligt är att Moseböckerna först
skrefvos på sådana. Somlige mena att
det är sådana hudar eller skinn som af-
ses med d* bokr llar, hvarom vi läsa
4 M. 5 23; Je. 36: 2, 23. Andre mena
att här afses papyrusrullar. På dessa
mjukare ämnen skref man med en fin
pensel, såsom kineserne än i dag, eller,
som araberne, med ett vassrör, 3 Jh. 13,
tillspetsadt med skrifknifven, Je. 36: 23,
och doppadt i bläcket, Jer. 36: sS; 2
Kor. ~: 3; 2 Jh. 12; 3 Jh. 13, sanno-
likt af lampsot och lim, som det kine-
siska bläcket; bläckhornet bars i gördeln
vid sidan, He. 9~ 2, såsom ännu i dag
orienten.
Böckernas form berodde på materi-
alet. Antingen voro de helt enkelt taflor
af trä eller metall: dessa sammanfoga-
des då medelst ringar s ryggen, genom
hvilka träddes en staf. Eller voro de
af papyrus eller pergament e. d., som
förekom i långa rullar eller remsor, skrifna
vanligen blott på ena sidan, någon gång
på båda, He. 2: so; Up. 5: 5; i detta
fall såg boken ut som en rulle, lat. vo-
lumen, hvaraf ordet svolyms. De sär-
skilda arken, hopfästa i hvarandras kan-
ter, upplindades på en eller två käppar
(ungefär som väggkartorna hos oss) och
hopfästes med ett band, hvars ändar för-
seglades, Es. 29: II; Da. 12: 4. För
att läsa en sådan bok eller rulle, lindade
man upp den så småningomn från den
ena käppen på den andra, läsande den
ena spalten efter den andra, Je. 36: 23.
Jfr Lu. 4: 17, 20. Deraf det ebreiska
ordet mégillah, rulle, för bok, t. ex.
Ps. 40: 8, i Sv. stundom återgifvet mned
bref, He. 2: 9; Sa. 5: 5, 2. Såsom en
bokrulle skola himlarne en gång rullas
ihop, Es. 34: 4. Om böckernas inre
utseende må vidare anmärkas, att orden
voro skrifna tätt till hvarandra utan mel-
lanrum, utan skiljetecken, utan skilnad
på stora och små bokstäfver, hvilket allt
naturligtvis gjorde läsningen svårare, och
hvilket i många fall gör oss tvekande
om meningen af vissa ställen i gamla
handskrifter, allt efter som en viss bok-
staf räknas till föregående eller till efter-
följande ord. Jfr exemplet på sid. 57.
Forntida böoa~er ocia astriSmaterisså.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free