- Project Runeberg -  Biblisk ordbok för hemmet och skolan /
54

(1896) [MARC] Author: Erik Nyström - Tema: Christian Literature, Language, Reference, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Begrafning...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

54 aRTsAN. –aIISELN.

som här gjorde många under men fann
föga tro, Mat. II: 21; Mar. 6: 45; 8:
22; Lu. mo: 13.
2. Ett annat Betsaida låg öster om
Jordan strax norr om Gennesaret, i hvars
närhet Jesus spisade femtusen Inän, Lu.
9: mo f., och der han hotade en blind,
Mar. 8: 22. Staden utvidgades af te-
trarken Filippus, som efter Augusti dot-
ter Julia kallade den Julias. Obetyd-
liga ruiner.
Betsan eller Betsean, en stad
Manasse, ehuru icke på länge af dem
kufvad, Jos. m7: ss, m6; Do. 5: sy;
8. 31: mo f.; 2 5. 21: i~ men under
Salomo skattakyldig,- s Kl. 4~ 12, låg #Is
mil v. om Jordan vid yttersta änden af
Jisreels dal, just der denna i en bran-
tare sluttning sänker sig ned n]ot Jor-
dandalen. Efter skyternas infall i 7
seklet e. Kl. kallades den Skytopolis.
Är nu blott en by, kallad Beisan, om-
kring 3 mil söder om Tiberias, med
omkring 500 invånare, och betydliga
ruiner af den gamla staden.
Bet-Semes, solens hus. 1. En prest-
stad i Juda, Jos. 21: s6; s Kr. 6:59;
2 mil v. om Jerusalema nära Dans och
felisteernas gränser, Jos. 15: mo; s 5.
6: 12, der ännu finnes en liten by Ajn
Schems (Solkällan). Sannolikt samma
stad som Ir-Semes, Jos. 19: 41. Hit
sände felisteerna arken tillbaka, s 5. 6,
vid hvilket tillfälle betsemiterne slogos
af Herren, derföre att de sett på arken,
6: 19.* Här blef Amazja slagen af
Joas, 2 Kl. 14: 13.
2. En af Isaskars gränastäder. Jos.
I9~ 22.
3. En fast stad i Naftali, Jos. 19:
38; Do. 5: 33.
4. Dets. somn On, by. se.
Bet-Tappuah, stad i Judas bergs-
bygd, Jos. 15: 53; i s Kr. 2: 43 kallad
Tappuah; nu en by Taffsih /2 mil v.
om Hebron.
Betuel. 1. Nahors son mned Milka;
Abrahan]s brorson och fader till Re-
becka, s M. 22: 22, 23; 24: 24.
2. En stad i Simeon, s Kr. 4: 30;


» Enligt vanlig tolkning: »han »log af folket
sjuttio män, femtiotusen». Men det kan ock tol-
ka» »å: »jmmttio män, femtiofurstar, såsom or-
det etef äfven kan betyda. Se Yesende. Denna
tolkning är lättare, då ju Bet-Semes var emm liten
laad»ortsstad. Young, Comment.
kallad Betel i 2 5. 30: 27, och Betul
i Jos. I9~ 4.
Bet-Zur, stad i Judas bergsbygd,
Jos. 15: 58; befästes af Rehabeam, 2
Kr. II: 7. Äfven härifrån kom folk
och byggde på Jerusalems murar, Ne.
3: ifi. Stadens ruiner finnas under nam-
net Burdj Sur n. om Hebron.
Betämma, ~ M. 9: 14; Ne. 4: 2;
Mat. 59: 14; hafva sin frihet. -
Bevara i Ile. 34: s6, förderfva.
Bezaleel, Uris son af Judas stam,
och Oholiab, Ahisamaks son, af Dans
stam, tabernaklets byggmästare, 2 M.
3I~ 2, 6.
Bezer, levit- och fristad i Ruben,
5 M. 4: 43; Jos. 20: 8; 21: 36.
Bi, 5 M. 5: 44; Do. 14: 8; Ps. ss8:
12; Es. 7: sS. Att Palestina var rikt
på bin synes af beskrifningen derpå så-
som ett land, »som flyter med mjölk
och honung», 3 M. 20: 24. Dock drefs
der icke så ordentlig biskötsel: honun-
gen är vanligen vildhonung. Smärtan
af biens sting såväl somn deras vilda
svärmande gifva anledning till flere bil-
der i ofvananförda språk. Es. 7: IS
torde åsy-fta det hyssjande, hvarmed man
från äldsta tider brukat sätta bisvärmar
rörelse. Jfr Honung.

Bibeln, d. ä. boken, gemensam
benämning för Gamla och Nya Testamentets
skrifter. I den mån G. T:s böcker
samlades till ett helt, var det naturligt
att samlingen också fick ett gemensamt
namn. Begynnelsen dertill var de
förbundsord, bud och anteckningar hvilka
Mose nedskref tid efter annan, 2 M. 17:
14; 24: 4; 34: 27; 4 M. 33: 2; 5 M. 31:
24. I 2 M. 24: 7 talas om »förbundets
bok
», i hvilken Mose skref alla
Herrens ord, 24: 4, redan före taflornas
mottagande, 31: 18; i 5 M. 31: 26 om
»lagens bok», som skulle förvaras vid
arken. Till denna »Guds lagbok» gjorde
Josua ytterligare tillägg, Jos. 24: 26.
Då David sjunger om »Herrens lag»
eller »vittnesbörd», Ps. 19: 8, hade han
väl föga mer än Moseböckerna eller
delar deraf; jfr Ps. 40: 8. Det var ock
denna lagbok som David bjöd Salomo
att följa, 1 K. 2: 3, som Hilkia fann
i templet, 2 K. 22: 8, »den lagbok som
Herren hade gifvit genom Mose», 2 Kr.
34: 14, och som af Esra lästes för folket,
Ne. 8: 1. Men då Daniel talar om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:22:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblobok/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free