Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avva... - Uppslagsord B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 nARAKJA.-aARNAsKAt’.
fria Israel från konung Jabins ok. Sedan
han försäkrat sig om profetissans bistånd,
samlade han so,ooo man och lägrade
sig på berget Tabor. Gud stred för Is-
rael, Do. 4, och Deboras och Baraks lof-
sång, Do. 5, skildrar deras seger. Barak
nämnes bland troshjeltarne i Eb. 5 5: 32.
Barakja eller Berekja. 1. Pro-
feten Sakarjas fader, Sak. 5: s.
2. Fadren till en annan Sakarja,
Mat. 23: 35.
3. Asafs fader, s Kr. 6: 39.
4. En dörrvaktare för arken,
Kr. 55: 23.
Barbar, egentl. en som talar ett
sträft, obekant språk, s Kor. s4: 55, en
utländing. Grekerne kallade andra folk,
hur bildade de än måtte vara, för »bar-
barer». Med uttrycket mgreker och bar-
barer» afser derföre Paulus allthvad men-
niska heter, Ro. 5: 54; jfr Kol. 3: 55.
Barfot. »Den barfotes hus», 5 M.
25: mo, se Skor.
Barjesus, se Elymas.
Barn. En talrik afkomma betrak-
tades som en synnerlig välsignelse, Ps.
527: 3 f.; baralöshet var en fruktad
skam, s 5. 5: 6. Ännu i dag, då man
kommer in i en familj i bibelns land,
är en bland de första frågorna den, hur
många barn (d. ä. gossarl) manharo.s.v.
Det nyfödda barnet badades, gneds
med salt och invecklades i lindor, Ile.
s6: 4; Lu. 2: 7. På åttonde dagen er-
höll det sitt namn, och omskars i hän-
delse det var en gosse, Lo. 5:59; 2: 21;
M. 57: 52. Barnens afvänjande fl-
rades med gästabud, 5 M. 25: 8. Ett
flickebarns amma förblef ofta dess tje-
narinna genom hela lifvet, s M. 24:59;
35: 8. Barnen skulle undervisas med
nit och omnsorg, 2 M. 52: 24 f.; 53: 8;
5 M. 4~ 9; 6: 7, 20 f. De skulle lyda
sina föräldrar i allt, 2 M. 20: 52; 4
M. 30: 5; Ef. 6: s; Kol. 3: 20, och
kunde tillochmed säljas till trälar för
en tid, till betalande af fadrens skulder,
3 M. 25:39 f.; 2K.4: s;Mat. 58:25.
Ordet barn, likasom äfven orden son
och dotter, begagnas i enlighet med eb.
språkbruket för att beteckna en mängd
olikartade förhållanden af egen dom,
slägtskap, beroende e. d. De goda kallas
Guds, ljusets, rikets barn etc.; de onda
kallas djefvulens, vredens, olydnadens
barn etc. En stark man kallas styrkans
son; en ogudaktig Belials son; pilen kal-
las bågens son, köpingen kallas stadens
dotter o. s. v.
Barnabas, d. ä. förmanings son,
eller förmanare: det namn apostlarne
gåfvo leviten Josef från Cypern, en af
de första nyomvände, om hvilken be-
rättas att han sålde sin åker och lade
den för apostlarnes fötter, Ap. 4: 36 f.
När Paulus kom till Jerusalem, var det
Barnabas som införde honom bland de
andra apostlarne, Ap. 9: 26 f. Då två
ar senare försasnlingen i Jerusalem fick
kunskap om evangelii framgång i An-
tiokia, ditsände den Barnabas, som med
glädje skådade Guds nådesunder, Ap.
5 5: 20 f. Han begaf sig sedermera till
Tarsus och tog Paulus med sig till An-
tiokia, der de vistades till omkr. år 45,
då de reste med almosor till Jerusalem.
De kommo snart tillbaka tillika med
Johannes Markus, Ap. 55: 28 f.; 52: 25.
Under det de vistades i Antiokia, bjöd
den helige anden, att de skulle afskiljas
för det verk, hvartill han bestämt dem,
som var att grunda ssya församlingar
bland hedningarne, Ap. 53: 2. De be-
sökte nu Cypern och åtskilliga städer
Mindre Asien, Ap. 53; 54. Sedermera
följde Barnabas Paulus till mötet i Jeru-
salen], vittnade om Herrens verk bland
hedningarna och stod på deras sida. som
förde den kristliga frihetens talan gent
emot de judiska stadgarnes målsmän, Ap.
55. Dock lät han sig sedermera förle-
das att deltaga i det Petri skrymteri, som
af Paulus så strängt bestraffades, Gal. 2:
53. Då nu vid nästa missionsresa Bar-
nabas ville taga sin kusin Markus med,
blef detta anledning till tvist mellan
honom och Paulus, så att de skilde sigfrån
hvarandra, hvarefter Paulus reste med Si-
las till Synen, men Barnabas for med Mar-
kus till Cypern, Ap. 55: 36 f. Af Pauli
ord om honom i s Kor. ~: 6 sluter man
att de åter voro öfverens. Ett evange-
lium på arabiska tillskrifves honomn; lika-
sa en grekisk epistel, om sambandet
mellan tempeltjensten och evangelium;
båda skrifterna oäkta och obetydliga.
Barnaskap erhåller en oskyld inom
dens familj, som upptager honom till
barn och arfvinge. Då Jakob upptog
sina två sonsöner Efraim och Manasse,
M. 48: 5, insatte han dem i deras
faders ställe, så att de skulle erhålla byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
