Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avva... - Uppslagsord B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAALA.–aAAL-zEFoN. 37
l)resternas tempel, 2 Kl. 50 25 ss
s8, altaren, Do. 6: 25; prestskrudar,
2 Kl. 50: 22, brännoffer, s Kl. sS: 26,
böner och åkallelser, s Kl. sS: 25, 26.
Slutligen vardt Baals gudstjem>st af vissa
konungar såsom Ahab i Israels rike och
Ahas och Manasse i Juda rent af upp-
böjd till offentlig religion, s Kl. s6: 35
o. f.; s8; 2 Kr. 28: 2 0. f.; 2 Kl. 21:
3 o. f. Baalaprofeter, Astarteprester och
tempelbolare svärmade i landet; vid
Isebels bord spisade 450 Baalsprofeter
och 500 Astarteprofeter, s Kl. sS: 59.
Jfr Astarte. Ej underligt, det eldanit
hvarmed Elia uppträder just i kampen
mot Baal. Sist anförda kapitel gifver
oss en lefvande bild af det vilda af-
gudanitets galenskau ocls raseri med
dess tjut, danser och knifskärning. Baals
tempel och altaren restes vanligen på
bergshöjderna eller högt belägna platser.
Så offrade man åt Baal på hustaken
Jerusalem, Je. 32: 29, ocl> konung Ahas
byggde honom altaren på taket af sitt
slott, 2 Kl. 23: 52.
Särskilda bilder eller former af Baal
nämnas flerestädes. Baal-Peor, 4 M.
25: 3, eller Peor, 25: 58; 35: 56; Jos.
22: 17, var en moabitisk afgud, vid
hvars gudstjenst qvinnorna prisgåfvos
till otukt, 5 M. 4: 3; Ps. Sofi: 28; Os.
9: so; Baal-Berit, d. ä. Förhsmnds-
herren, Do. 8: 33; 9~ 4, eller Berit,
v~ 46, hade ett tempel i Sikem»; Baal-
Sebub, d. ä. Flugl]erren, (lyrkades af
felisteerna i Ekron, 2 Kl. 1: 2, 3, i6.
Denna afgnds smamn vardt hos (le senare
judarna en vanlig benänsuing för satan,
och för att i namnet inlägga än mera
skymaf, förvandlade de det från Beelse-
bub = Flugherren, till Beelsebul =
Dyngberren, benämningar med hvilka
Kristus och hans underverk hedrades af
fariseerna, Mat. 50: 25; 12: 24, 27;
Mar. 3~ 22; Ln. Ss: 15, 58, 19.
Baal. 2. En stad, se Baalat-Beer.
Baala. 1. Dets. s. Kiijat-~earins.
2. En bergshöjd vid Judas vestra
gräns, Jos. 15: 55.
3. Stad i södra Juda, Jos. 15: 29,
kanske det Bala i Juda, som enligt
Jos. I9~ 3 tillföll Simeons stam, i s
Kr. ~: 29 kalladt Bilha.
Baalat, stad i Dan, Jos. 59~ 44,
nära l3et-Horon; ovisst om det var sam-
ma Baalat, som byggdes af Salomo,
Kl. 9: sS; 2 Kr. 8: 6.
Baalat, s Kr. 13: 6, dets. s. Kir-
jat-7earim.
Baalat-Beer, Jos. s9: 8, eller Baal,
Kr. 4: 33, stad i södra Juda, gifven
åt Sin]eons stam]», kallas Ramat-Negeb
(R. i södern) i Jos. 19: 8 (eb.) och
Ramot-Negeb i s 5. 30: 27.
Baal-Berit, se Baal.
Baale-Juda, se Kujat-7earsm.
Baal-Gad, stad i Libanons dal, vid
foten af Hermon, den nordligaste punkt,
dit Jostias krigare framträngde, Jos. s i:
57; 12: 7; 13: 5. Jfr Gesarea Filsj~pi.
Kallas Baal-Hermon i Do. 3~ 3, der
sjelfva berget ock synes få samnma namn.
Se Ziermon.
Baal-Hamon, der Salomo hade en
vms>gård, Ilö. 8: 55, enl. somliga dets.
s. Baalbek, se p. 36.
Baal-Hazor, se .Zjfraim ~t.
Baal-Hermon, se Baal-Gad.
Baalis, es> amn~onitisk konung, sons
lät mörda Gedalja, ståthållaren i Judeen,
Je. 40: 54; 41: 5, 2.
Baal-Meon, amoreisk stad i Ruben
på andra sidan Jordan, 4 M. 32: 38;
kallas äfven Bet-Meon, Je. 48: 23,
och Bet-Baal-Meon, Jos. 13: 17; om-
talas i lie. 25: 9 såsom en moabitisk
stad. I)ess ruiner finnas under namnet
Ma~n s mil s. om Hesbon.
Baal-Perazim, se Perazim.
Baal-Salisa, stad nära Gilgal på
vestra sluttningen af Efraims berg, 2
lv. 4~ 42.
Baal-Zefon, en ort i hvars närhet
Tyriskt mynt med ldaalshufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
