Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Altare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 AN] 5KR~5T.-AP05TEL.
korstågen var den hufvudstad i försten-
dömet Antiokia, 5092-5268, och kom
slutligen 1517 under turkarna. Staden
var fordom vidtberömd för lärdom, han-
del och rikedom och var en tid det ro-
merska rikets tredje stad. Men eröfrin-
gar och jordbäfningar hafva nu gjort
honom till en obetydlighet mot hvad
han var. 1 jordbäfningen 5822 on]-
kommo öfver 20,000 menniskor. 5872
förstördes åter halfva staden. Den är
nu en obetydlig plats kallad Antak~e
»ned omkring 6,ooo mv., hvaribland
några få kristne.
Här bildades den första församlingen
af omvända hedningar. efter Pauli och
Barnabas’ predikan; här kallades Jesu
lärjungar första gången »kristne», Ap.
5 5: 20 f.; och härifrån for Paulus ut
på sina missionsresor, 53: 5; 54: 26;
55: 36; 18: 23. Antiokia blef en betyd-
hg medelpunkt för kyrkligt lif och kyrk-
lig verksamimhet, 15: 2 o. f.; Gal. 2: ss f.
Här lärde sedan bland andra sådana lä-
rare som Ignatius och Krysostomus.
2. Ett annat Antiokia, likaledes
grundadt af Selevkus Nikator, var huf-
vudstad i Pisidien, nära det nyare Ya-
lobatch. Här predikade Paulus och Bar-
nabas, Ap. 53: »4; 54: 59 f.; 2 Ti. 3:
s. Det var här Paulus af jadarnas otro
föranleddes att öppet förklara, att han
vände sig till hedningarne, Ap. i~: 46.
Antikrist, d. ä. en mot-kristus,
Kristi motståndare. 1 denna mnening sä-
ger Johannes, att redan på hans tid fun-
nos många antikrister, de der förnekade
fadren och sonen samt Kristi ankomst
köttet, s Job. 2: 58, 22; 4: 3. Men
dessutom talas om en enskild stor anti-
krist, som skall uppträda före vår fräl-
sares andra ankomst, och hvilken hos
Paulus kallas »syndens menniska, for-
derfvets son», 2 Tes. 2: 3, hvarpå Jo-
hannes kanske syftar i s Job. 2: s8.
Månge mena, att denne antikrist skall
stå i spetsen för ett stort organiseradt
samfund, hvilket skall uppträda mot
Kristus och slutligen af honom förgöras,
Up. Ss; »3; 57.
Antipas. 1. Se Herodes Ant»is5as.
2. En martyr i Pergamus, Up. 2: 13.
Antipatris, stad vid vägen n~ellan
Cesarea och Jerusalem, nu en by Kafr
Saba ett par mil n. o. om Joppe; grundad
~f Herodes den store och uppkallad
efter hans fader Antipater. Då Paulus
sändes från Jerusalem till Cesarea, togs
nattqvarter i Antipatris, Ap. 23: 35.
Apan nämnes i s Kl. 50: 22; 2 Kr.
9: 25 bland de handelsartiklar som in-
fördes med Salomos fartyg. Apor dyr-
kades hos de gamle egyptierna och ännu
dag på åtskilliga ställen i Indien, der
en resande omtalar ett åt en apa hel-
gadt storartadt tempel, uppburet af 700
pelare. En annan resande onstalar, att
vissa tempel i Indien underhållas ej min-
dre än 50,000 apor såsom heliga djur.
Apokryfisk, se Bibeln.
Apollonia, Ap. s7: s stad i Niacedo-
nien, mellass Amfipohis och Tessalonika.
Apollos, en vältalig jude från Alex-
andria som hade en viss kunskap om
Messias men endast kände Johannes dö-
pelse. Brinnande i anden kom han till
Efesus och vittnade i synagogan. Aqvi-
las och Priskilla gåfvo honom nogare
undervisning, hvarefter han reste öfver
till Grekland och förkunnade Jesus, kr-af-
teligen vederläggande judarna, bevisande
af G. T. att Jesus var Kristus, Ap. s8:
24 f. 1 Korint der han vattnade hvad
Paulus hade planterat, Ap. i~: m;
Kor. 3: 6, bildade sig ett parti som slöt
sig till Apollos, s Klor. 5: 52; 3: 5,
22. Att denne icke uppmuntrade detta,
och att mellan honom och Paulus kär-
leken ostörd fick råda, synes af flere
Pauli yttranden om Apollos, 5 Klor. ~:
6; 4: 6. 1 s Kor. 16: 52 se vi, att
Paulus var angelägen att Apollos skulle
fara åter till Korint, och att Apollos ej
var allt för ifrig att det göra; och af
Tit. 3~ 53 se vi, att han äfven på Kreta
var en af Paulus värderad medarbetare.
Apollyon, se Abaddon.
Apostel, sändebud, budbärare. Van-
ligen afses med detta namn de tolf
apostlar, hvilka Herren Jesus efter en
bön genomvakad natt utvalde bland sina
lärjungar och gaf denna särskilda titel,
Lu. 6: 52, 53; Mat. 50: s-4; Mar. 3:
14f.; »lammets tolf apostlar~, Up. 25:54,
motsvarande Israels tolf stammar, Mat.
59: 28. De voro följande: Simon Petrus
och Andreas, Jonas söner; 7akob och
7ohannes, Sebedei söner; Filippus; Bar-
tolomeus eller Natanael; Tomas; Mat-
teus,- ~7akob d. lille, Alfei son; ~udas
Lebbeus; Simon Zelotes samt 7zedas Iska-
not. 1 den sistnämdes ställe valdes se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
