Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord A - Adama...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKORS I)AL.-ALExANnRIA. 53
sades åt Asers stam, hvilken dock aldrig
kunde fördrifva kananeerna derifrån,
Do. 1: 31. Efter en af Ptolemeerna
fick den namnet Ptolemais, Ap. 21: 7;
efter Johanniterriddarne kallades den S:t
Jean dAcre. Såsom en särdeles fast
punkt har denna stad både i äldre och
nyare tider utstått många belägringar
och undergått många förstörelser, gru-
sats och byggts upp gång på gång. Det
var den sista fasta plats som turkarne
ryckte ur korsfararnes hand. Araberne
kalla staden ännu med det gamla nam-
net Akka; befolkningen, mest muhamme-
daner, omkring 6,ooo.
Enligt Ap. 25: 7 funnos här kristne,
som Paulus besökte på resan från Mi-
letus till Jerusalem.
Akors dal, d. ä. o/ycksdalen, Jos.
7: 26, en dal nära Jeriko, så nämd efter
den olycka, som Akan, hvilken här led
sitt straff, genom sin förbrytelse hade
fört öfver folket. Sjelfva olyeksdalen
får ljufliga löften, Es. 65: so; Os. 2: 55.
Akrabbim, skory5ioner, en höjd strax
söder om Döda hafvet, Jos. 55: 3; 4 M.
34: 4. Denna nejd är ännu besvärad
af skorpioner, jfr 5 M. 8: #5.
Aksa, Kalebs dotter, blef med en
stor hemgift gifven till äkta åt Otniel,
den förres brorson, såsom en belöning
för eröfringen af Debir, Jos. 15: 55 f.;
Do. s: ss f.
Aksaf, en kananeisk konungastad,
Jos. s 5: s, eröfrades af Josua och gafs
åt Asers slägte, Jos. 52: 20; i~: 25;
anses vara orten Kefr 7as// nära en
mil ö. om Akka; eller ock ruinorten
Ksaf, s. om Leontes ung. midt emellan
Tyrus och Banias.
Aksib. 1. Enstadijudaslågland,
Jos. 55: 44, Mi. 5: 54; kallas Kesib
M. 38: 5; sannolikt orten Ksaba 3
mil v. om Hebron.
2. En stad i Aser, Jos. 59: 29, som
dock ej intogs af judarna, Do. 5: 35;
kallades af grekerna Ekdippa och heter
nu Zib, vid kusten 5 Is mil n. om Akka.
Alabaster, så kalladt efter staden
Alabastron i Egypten, ett slags hvitt
eller köttfärgadt mineral, kalksten eller
gips, hvaraf man förfärdigade bland
annat dosor eller flaskor med långa,
smala halsar, till förvarande af balsam
och smörjelser. Det är sådana kärl som
afses i Mat. 26: 7; Mar. i~: 3; Ln.
7: 37. (Sv. glas.)
Alemet, se Alman.
Alexander. 1. Den macedoniske
konungen Filippi ryktbare son och efter-
trädare, kallad »den stores, 336-323
f. Kl., torde åsyftas i Da. 7: 6; 8: 4 f.
under bilderna af en leopard med fyra
vingar och en enhornad getabock, byar-
med skulle betecknas hans snabba er-
öfringar och oemotståndliga kraft. 1
det beläte Nebukadnezar såg, skulle
(buken af koppar eller?) benen af jern
vara en sinnebild af hans rike, Da. 2:
32 f. Inom tolf år hade han gjort sig
till herre öfver Synen, Palestina och
Egypten, grundat Alexandria, eröfrat
Persien och framträngt långt i Indien,
då han plötsligen dog i Babylon och
lemnade sitt vidsträckta välde att delas
af sina generaler. Alexanders segrar
krossade persiska väldet, öppnade Asien
för grekisk odling och bidrogo i ej
ringa mån att rödja vägen för evan-
gelii predikan.
2. En son till Simon af Cyrene,
Mar. 55: 2!.
3. En medlem af det råd, som
dömde Petrus och Johannes, Ap. 4: 6.
4. En jude i Efesus, hvilken för-
gäfves bemödade sig att stilla folkupp-
loppet emot Paulus, Ap. i~: 33.
5. En smed, somn bevisade Paulus
mycket ondt, 2 Ti. 4~ 54; kanske dens.
som var delaktig i Hymenei förvillelser
och fick dela hans straff, s Ti. 5: 20.
Se Jfymeneus.
Alexandria, Ap. sS: 24; 27: 6, en
berömd stad i nedre Egypten, emnellan
Medellmafvet och sjön Mareotis, ej långt
från Nilens vestligaste mynning, grund -
lades af Alexander den store 332 f. Kl.
och befolkades af judar och greker.
Staden höjde sig hastigt till betydlig
välmåga, såsom muedelpunkten för han-
delaförbindelsen mellan öster- och vester-
landet, och blef med tiden verldens
första handelsstad. Staden mätte om-
kring 2~/~ mil i omkrets; dess befolk-
ning uppgick till 300,000 fria medbor-
gare och lika många slafvar.
Efter Alexanders död, somn här fick
sin graf, blef Alexandria hufvudstad i
Egypten under Ptolemeerna. Under de
tre första regenterna af detta namn var
dess härlighet störst. De berömdaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
