Bibeln / Brevet till hebréerna, 2 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                  Brevet till hebréerna, 2 Kapitlet

                Vi böra noga akta på den frälsning som
               genom Herren har förkunnats.  Jesus, som
               allenast för en kort tid har varit gjord
                 ringare än änglarna, har genom sitt
                dödslidande förhärligats och så blivit
                    vår frälsnings hövding och vår
                            överstepräst.

  1.  Därför böra vi så mycket mer akta på det som vi hava hört, så
      att vi icke gå förlorade.
  2.  Ty om det ord som talades genom änglar blev beståndande, och all
      överträdelse och olydnad fick sin rättvisa lön,
  3.  huru skola då vi kunna undkomma, om vi icke taga vara på en
      sådan frälsning?  -- en frälsning som ju först förkunnades genom
      Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom,
  4.  varjämte Gud själv ytterligare gav sitt vittnesbörd genom tecken
      och under och allahanda kraftgärningar, och genom att utdela
      helig ande, allt efter sin vilja.
  5.  Ty det var icke under änglars välde som han lade den
      tillkommande världen, den som vi tala om.
  6.  Däremot har någon någonstädes betygat och sagt: »Vad är en
      människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du
      låter dig vårda om honom?
  7.  En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men krönte
      honom sedan med härlighet och ära och satte honom till herre
      över dina händers verk;
  8.  allt lade du under hans fötter.»  När han underlade honom
      allting, undantog han nämligen intet från att bliva honom
      underlagt -- om vi ock ännu icke se allting vara honom
      underlagt.
  9.  Men honom som en liten tid hade blivit gjord »ringare än
      änglarna», honom, Jesus, se vi för sitt dödslidandes skull hava
      blivit krönt med härlighet och ära, för att det genom Guds nåd
      skulle komma alla till godo att han smakade döden.
 10.  Ty den för vilkens skull allting är, och genom vilken allting
      är, honom hövdes det, att när han ville föra många sina barn
      till härlighet, genom lidanden fullkomna deras frälsnings
      hövding.
 11.  Han som helgar och de som bliva helgade hava nämligen alla en
      och samme Fader.  Fördenskull blyges han icke för att kalla dem
      bröder;
 12.  han säger ju: »Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder,
      mitt i församlingen skall jag prisa dig»;
 13.  så ock: »Jag vill sätta min förtröstan till honom»; så ock: »Se
      här äro jag och barnen som Gud har givit mig.»
 14.  Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock
      han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin
      död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld,
      det är djävulen,
 15.  och göra alla dem fria, som av fruktan för döden hela sitt liv
      igenom hade varit hemfallna till träldom.
 16.  Ty det är ju icke änglar som han tager sig an; det är Abrahams
      säd som han tager sig an.
 17.  Därför måste han i allt bliva lik sina bröder, för att han
      skulle bliva barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst
      inför Gud, till att försona folkets synder.
 18.  Ty därigenom att han har lidit, i det han själv blev frestad,
      kan han hjälpa dem som frestas.