- Project Runeberg -  Bibeln /
Paulus' andra brev till korintierna, 10 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
           Paulus' andra brev till korintierna, 10 Kapitlet

                 Paulus bemöter sina motståndare, som
                 hade påstått att han väl i brev, men
                 icke personligen kunde uppträda med
                 myndighet, och att han otillbörligt
                             berömde sig.

  1.  Jag Paulus själv, som »är så ödmjuk, när jag står ansikte mot
      ansikte med eder, men visar mig så modig mot eder, när jag är
      långt borta», jag förmanar eder vid Kristi saktmod och mildhet
  2.  och beder eder se till, att jag icke, när jag en gång är hos
      eder, måste »visa mig modig», i det jag helt oförskräckt tänker
      våga mig på somliga som mena att vi »vandra efter köttet».
  3.  Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter
      köttet.
  4.  Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro
      tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen.
  5.  Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som
      uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags
      tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.
  6.  Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro
      vi redo att näpsa all olydnad.

  7.  Sen då vad som ligger öppet för allas ögon.  Om någon i sitt
      sinne är viss om att han hör Kristus till, så må han ytterligare
      besinna inom sig, att lika visst som han själv hör Kristus till,
      lika visst göra också vi det.
  8.  Och om jag än något härutöver berömmer mig, då nu fråga är om
      vår myndighet -- den som Herren har givit oss, till att uppbygga
      eder och icke till att nedbryta -- så skall jag dock icke komma
      på skam därmed.
  9.  Jag vill icke att det skall se ut, som om jag med mina brev
      allenast tänkte skrämma eder.
 10.  Ty man säger ju: »Hans brev äro väl myndiga och stränga, men när
      han kommer själv, uppträder han utan kraft, och på hans ord
      aktar ingen.»
 11.  Den som säger sådant, han må emellertid göra sig beredd på att
      sådana som vi äro i orden, genom våra brev, när vi äro
      frånvarande, sådana skola vi ock visa oss i gärningarna, när vi
      äro närvarande.

 12.  Ty vi äro icke nog dristiga att räkna oss till eller jämföra oss
      med somliga som giva sig själva gott vitsord, men som äro utan
      förstånd, i det att de mäta sig allenast efter sig själva och
      jämföra sig allenast med sig själva.
 13.  Vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan
      allenast efter måttet av det område som Gud tillmätte åt oss,
      när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.
 14.  Ty vi sträcka oss icke utom vårt område, såsom nådde vi icke
      rätteligen fram till eder; vi hava ju redan med evangelium om
      Kristus hunnit fram jämväl till eder.
 15.  När vi säga detta, berömma vi oss icke till övermått, icke av
      andras arbete.  Men väl hava vi det hoppet, att i samma mån som
      eder tro växer till, vi inom det område som har tillfallit oss
      skola bland eder vinna framgång, i så överflödande mått,
 16.  att vi också få förkunna evangelium i trakter som ligga bortom
      eder -- och detta utan att vi, inom ett område som tillhör
      andra, berömma oss i fråga om det som redan där är uträttat.
 17.  Men »den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren».
 18.  Ty icke den håller provet, som giver sig själv gott vitsord,
      utan den som Herren giver sådant vitsord.


Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/47_10.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free