- Project Runeberg -  Bibeln /
Paulus' andra brev till korintierna, 7 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

  1.  Då vi nu hava dessa löften, mina älskade, så låtom oss rena oss
      från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi
      fullborda vår helgelse i Guds fruktan.

            Paulus' andra brev till korintierna, 7 Kapitlet

               Paulus gläder sig över de vittnesbörd om
               korintiernas tillgivenhet och lydnad som
                    han har mottagit genom Titus.

  2.  Bereden oss ett rum i edra hjärtan; vi hava icke handlat orätt
      mot någon, icke varit någon till skada, icke gjort någon något
      förfång.  --
  3.  Jag säger icke detta för att döma eder; jag har ju redan sagt
      att I haven ett rum i vårt hjärta, så att vi skola både dö och
      leva med varandra.
  4.  Stor är den tillit som jag har till eder, mycket berömmer jag
      mig av eder; jag har fått hugnad i fullt mått och glädje i rikt
      överflöd, mitt i allt vårt betryck.

  5.  Ty väl fingo vi till köttet ingen ro, icke ens sedan vi hade
      kommit till Macedonien, utan vi voro på allt sätt i trångmål,
      utifrån genom strider, inom oss genom farhågor;
  6.  men Gud, som tröstar dem som äro betryckta, han tröstade oss
      genom Titus' ankomst,
  7.  och icke allenast genom hans ankomst, utan ock därigenom att han
      hade fått så mycken hugnad av eder.  Han omtalade nämligen för
      oss eder längtan, eder klagan, eder iver i fråga om mig; och så
      gladde jag mig ännu mer.

  8.  Ty om jag ock bedrövade eder genom mitt brev, så ångrar jag nu
      icke detta.  Nej, om jag förut ångrade det -- eftersom jag ser
      att det brevet har bedrövat eder, låt vara allenast för en liten
      tid --
  9.  så gläder jag mig nu i stället, icke därför att I bleven
      bedrövade, utan därför att eder bedrövelse lände eder till
      bättring.  Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedrövade,
      och I haven alltså icke genom oss lidit någon skada.
 10.  Ty den bedrövelse som är efter Guds sinne kommer åstad en
      bättring som leder till frälsning, och som man icke ångrar; men
      världens bedrövelse kommer åstad död.
 11.  Se, just detta, att I bleven bedrövade efter Guds sinne, huru
      mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru många
      ursäkter, huru stor förtrytelse, huru mycken fruktan, huru
      mycken längtan, huru mycken iver, huru många bestraffningar!  På
      allt sätt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det
      här gäller.  --
 12.  Om jag skrev till eder, så skedde detta alltså icke för den mans
      skull, som hade gjort orätt, ej heller för den mans skull, som
      hade lidit orätt, utan på det att edert nit för oss skulle bliva
      uppenbart bland eder själva inför Gud.

 13.  Så hava vi nu fått hugnad.  Och till den hugnad, som vi redan
      för egen del fingo, kom den ännu mer överflödande glädje som
      bereddes oss av den glädje Titus hade fått.  Ty hans ande har
      fått vederkvickelse genom eder alla.
 14.  Och om jag inför honom har berömt mig något i fråga om eder, så
      har jag icke kommit på skam därmed; utan likasom vi eljest i
      allting hava talat sanning inför eder, så har också det som vi
      inför Titus hava sagt till eder berömmelse visat sig vara
      sanning.
 15.  Och hans hjärta överflödar ännu mer av kärlek till eder, då han
      nu påminner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot
      honom, med fruktan och bävan.

 16.  Jag gläder mig över att jag, i allt vad eder angår, kan vara vid
      gott mod.


Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/47_07.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free