Bibeln / Paulus' första brev till korintierna, 13 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

           Paulus' första brev till korintierna, 13 Kapitlet

                            Kärlekens lov.

  1.  Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke
      hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en
      klingande cymbal.
  2.  Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och
      ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde
      förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.
  3.  Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga,
      ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade
      kärlek, så vore detta mig till intet gagn.

  4.  Kärleken är tålig och mild.  Kärleken avundas icke, kärleken
      förhäver sig icke, den uppblåses icke.
  5.  Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den
      förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.
  6.  Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i
      sanningen.
  7.  Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den
      uthärdar allting.

  8.  Kärleken förgår aldrig.  Men profetians gåva, den skall
      försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och
      kunskapen, den skall försvinna.
  9.  Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett
      styckverk;
 10.  men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna,
      som är ett styckverk.
 11.  När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var
      såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev
      man, har jag lagt bort vad barnsligt var.
 12.  Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola
      vi se ansikte mot ansikte.  Nu är min kunskap ett styckverk, men
      då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till
      fullo känd.

 13.  Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre;
      men störst bland dem är kärleken.