Bibeln / Första Mosebok (Genesis), 21 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                Första Mosebok (Genesis), 21 Kapitlet

               Isaks födelse.  Ismael och Hagar i öknen.
                    Abrahams förbund med Abimelek.

  1.  Och HERREN såg till Sara, såsom han hade lovat, och HERREN
      gjorde med Sara såsom han hade sagt.
  2.  Sara blev havande och födde åt Abraham en son på hans ålderdom,
      vid den bestämda tid som Gud hade sagt honom.
  3.  Och Abraham gav den son som var född åt honom, den som Sara hade
      fött åt honom, namnet Isak.
  4.  Och Abraham omskar sin son Isak, när denne var åtta dagar
      gammal, såsom Gud hade bjudit honom.
  5.  Och Abraham var hundra år gammal, när hans son Isak föddes åt
      honom.
  6.  Och Sara sade: »Gud har berett mig ett löje; var och en som får
      höra detta skall le mot mig.»
  7.  Och hon sade: »Vem skulle hava sagt Abraham att Sara skulle giva
      barn di?  Och nu har jag fött honom en son på hans ålderdom!»

  8.  Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak
      avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
  9.  Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna
      hade fött åt Abraham, leka och skämta;
 10.  och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och
      hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min
      son Isak.»
 11.  Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.
 12.  Men Gud sade till Abraham: »Du må icke för gossens och för din
      tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig.  Lyssna till Sara
      i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall
      uppkallas efter dig.
 13.  Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk,
      därför att han är din säd.»

 14.  Bittida följande morgon tog Abraham bröd och en lägel med vatten
      och gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne
      barnet med och lät henne gå.  Och hon begav sig åstad och irrade
      omkring i Beer-Sebas öken.
 15.  Men när vattnet i lägeln hade tagit slut, kastade hon barnet
      ifrån sig under en buske
 16.  och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett
      bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »Jag förmår icke se på, huru
      barnet dör.»  Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut
      i gråt.
 17.  Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från
      himmelen och sade till henne: »Vad fattas dig, Hagar?  Frukta
      icke; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger.
 18.  Gå och lyft upp gossen, och tag honom vid handen; jag skall göra
      honom till ett stort folk.»
 19.  Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en
      vattenbrunn.  Och hon gick dit och fyllde sin lägel med vatten
      och gav gossen att dricka.
 20.  Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och
      blev med tiden en bågskytt.
 21.  Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom
      från Egyptens land.

 22.  Vid den tiden kom Abimelek med Pikol, sin härhövitsman, och
      talade med Abraham och sade: »Gud är med dig i allt vad du gör.
 23.  Så lova mig nu här med ed vid Gud att du icke skall göra dig
      skyldig till något svek mot mig eller mina barn och
      efterkommande, utan att du skall bevisa mig och det land där du
      nu bor såsom främling samma godhet som jag har bevisat dig.»
 24.  Abraham sade: »Det vill jag lova dig.»
 25.  Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en
      vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
 26.  Men Abimelek svarade: »Jag vet icke vem som har gjort detta;
      själv har du ingenting sagt mig, och jag har icke hört något
      därom förrän i dag.»
 27.  Då tog Abraham får och fäkreatur och gav åt Abimelek; och de
      slöto förbund med varandra.
 28.  Men Abraham ställde sju lamm av hjorden avsides.
 29.  Då sade Abimelek till Abraham: »Vad betyda de sju lammen som du
      har ställt där avsides?»
 30.  Han svarade: »Dessa sju lamm skall du taga emot av mig, för att
      detta må vara mig till ett vittnesbörd därom att det är jag som
      har grävt denna brunn.»
 31.  Därav kallades det stället Beer-Seba[1], eftersom
      de båda där gingo eden.
 32.  När de så hade slutit förbund vid Beer-Seba, stodo Abimelek och
      hans härhövitsman Pikol upp och vände tillbaka till filistéernas
      land.

 33.  Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade
      där HERRENS, den evige Gudens, namn.
 34.  Och Abraham bodde i filistéernas land en lång tid.

[1]  D. ä. sjubrunnen; i hebreiskan hava orden för »sju» och »ed»
     likhet med varandra.