Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom de i lefnadsteckningen (s. X—XV) omnämnda ungdomliga
qvädena på Carl XII:s dödsdag (1834) elegien vid broderns
död, den episka dikten »Ariadne» m. fl., samt ett å
Södermanlands nations vägnar utgifvet poem vid professor
Törneros’ död (1839), böra ytterligare nämnas följande
i »Eos» tryckta dikter, undertecknade med den välbekanta
signaturen M—m, hvilka här äro uteslutna:
»Nyårsbetraktelser», »Hvar fins ett evigt på min stig?», »Efter
en disputationsakt», »Skålar», »Dufvan», »Till Johan
Nybom» samt »Besöket» (efter v. Gaudy). I kalendern
»Linnæa Borealis» (1841, 42) till hvars förnämsta prydnader
obestridligen hörde de af Malmström lemnade bidragen, träffas,
utom de i lefnadsteckningen (s. XVII—XVIII) nämnda dikterna:
»Hellas» och »Den fattiges visa». Mer än ett poem, som
blifvit uteslutet ur samlingen af Malmströms dikter, såg först
dagen i tidningen »Correspondenten», utgifven i Upsala.
Bland dem kunna nämnas »Afskedsord till C. J. Bergman
den 2 Okt. 1843», »Öfversvämningen i Rom den 10 Dec.
1846» samt »Förgängelsen» (1846, omtryckt i tidskriften
»Samlaren» 1880, h. l.). I »Upsala tidningar» 1843 infördes
det satiriska poemet »Scherz med lofsångaren», som på grund
af rent personliga anspelningar och utfall med skäl uteslutits
ur samlingen (omtryckt i Hansellis »Ur en samlares anteckningar»
och i R. Hjärnes »Från det förflutna och det
närvarande. I»).
Kellgren gjorde, sedan han sjelf förberedt utgifvandet
af samlingen af sina skrifter, det »heliga förhehåll», att
ingenting måtte tilläggas till hvad han sjelf utvalt och som han
ansåg »för det minst odugliga» af sina skrifter. Hans afsigt
var, säga dessas utgifvare, »att ingenting annat skulle
erkännas, än hvad der finnes infördt: en rättighet, som han
trodde tillhöra en författare». Malmström skulle måhända
sjelf ha gjort samma förbehåll, om han åt någon annan
anförtrott utgifvandet af sin poetiska qvarlåtenskap; och den
stränghet, med hvilken skalden sjelf förfor vid urvalet och
som hade sin grund i hans höga uppfattning af sin konst och
stora fordringar på sig sjelf, har äfven efter hans död
respekterats. Men hans minne skall ej lida deraf, att vid sidan
af de konstverk, som han sjelf ansett värdiga att med sitt
namn gå till efterverlden, till ledning för kännedomen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
