Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskarflickan vid Tynnelsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon sin kiirleks lycka njuter
i sin oskulds trygga hägn.
’-Henning, himlens bästa gafva
är en kärlek, varm som var,
ren, lik den, som englar lofva
at hvarann, — ett hopp, som gar
sorglöst uppå stjernors bana.
tryggt i vindens djerfva fjät;
detta hopp jag börjat ana —
Henning, du har lärt mig det!
Ack, jag var ett barn, som lekte
än med lifvets doeka nyss —
men min kärleks första kyss
nya känslors makt bevekte. —
Barnets purpurslöja vek
oeh till allvar blef min lek.
Ar det lyckligare? Eller
mann’ ej ängeln svärdet Hiller
mellan Eden snart oeh mig?
Nej, se purpurhimlar glöda!
Nu stå lifvets rosor röda,
sälla själ, oeh vinka dig
på din solbeglänsta stig.*
»Tack, min Anna! Stunden skyndar,
verlden snart uppvaknad är,
och hvar tiken stråle syndar
mot värt blyga drömbegär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
