Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiesole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkring arenan murgrönsrankor gro,
oeh blomster le, der gladiatorn blödde,
oeh mossan växer, ödlan bygger bo
uti den häll, som kejsartronen sindde.
Det gamla sjunker undan mer och mer,
det nya födes, växer till och glömmer,
och ack! hur ljufligt mol mitt öga
leiden verld, hvarunder denna forntid d röm hum- !
Här trampar jag pa flydda seklers grus,
dock sei* jag lifvet rundt omkring mig
leka-det är ju höst, och dock är himlen ljus,
och ljumma flägtar mina kinder smeka.
En forntids graf, -iir den sa frisk och skön?
Är seklers valplats släds sa glad som denna?
Ack mann’ jag drömmer bloll ? Är vintern grön?
Är det en verklig sol, hvars siralar bränna?
Ack ja! hvari minne egor här sill hopp,
och hvarje hösl omfamnas här af varen:
i sorgläs njutning tiden gör sitt lopp,
som ljusa sommardagar flyta aren.
Hvart sår, som liden i sin yra siar,
med varma händer snarf lian äter helar,
på blomstersängar minneis urna siar,
vid fallna templet näktergalen siar,
vid hjeltens minnesvärd fontänen spelar.
Här jorden ler i evig högtidsskrud :
här, aldrig troil, lion ingen sömn behöfver,
och, lugn och lycklig som en grekisk gud,
en molnfri himmel hvälfver sig deröfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
