Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till W. E. Svedelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för oss oj längre äro främlingar.
mod okändt tungomål fran urgra forntid:
do äro t ypor af don hjeltostam,
som jomto oss sitt valde sträckte nt
omkring don kust. der Nordsjöns böljor svalla.
Och dessa höga kungaskepnader,
som, mörka, blodiga, ur medeltiden
af skalden latit sina skuggor manas
pä scenen fram att lifvet lefva om,
omgöra brottet, lida om dess straff,
de tappra, grymma, ärolystna hjeltar — —
vi kännas vid dem, känna väl var slägt.
de djerfva ättlingar af vara fäder,
fran hvilka halfva verldens kungar stamma
oeh hela verldens halfva riddar!ms.
Än åter ler emot oss söderns saga,
en älsklig främling på var svenska grund.
Men se, hur (rolska hennes ögon stråla,
när sina undertaflor upp hon rullar,
romantiskt nyckfull i »Midsommardrömmon»,
fantastiskt skräckfull, gäckande i »Slormen».
oeh ater tveksam mellan graf och löje —
»Som ni bohagar» — i Ardennerskogen.
0 hvilken ungdomsgrönska, sinlig friskhet
och andligt djup och bilders rikedom!
Oeh hvilken sol, och hvilket doft ur skogen!
Och hvilka purpurskyar under himlen,
på hvilka glada genier sväfva ned
att dansa om med jordens dödlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
