Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julianus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur högt du yfs, du är en slaf ända,
oeh pa befallning du förhärjar verlden.
Du starka kräk! du är ej fri som jag:
din stränge herre dig i tygel leder — —
ha, vore vitsen vi af samma slag,
jag skulle tryeka dig i stoftet neder.
Du makt, som dväljes bakom molnens hot,
omkring hvars hufvud stjernekronan glimmar,
som hvilar uppå verldarne din fot
och räknar evigheter sasom timmar!
De kristnes — du! min egen tankes Gud!
med vördnad — ja med bäfvan jag dig nalkas,
mitt öga lisas af din lågoskrud,
utaf din luft min heta tinning svalkas.
Det var en tid, då jag var din ännu,
då jag med vällust drack utur di (t öga,
dä jag mig smög uti din famn, och du
mig lyfte upp till dig, — till himlar höga,
der jag vid dina fotter satt, och der
hvar gång med dina änglar stämde möte.––––––––-
0 höga tankebild, hur ljuf, hur kär
du var mig; — men jag föll utur ditt sköte.
Får jag ännu mig närma till din famn?
Får jag ännu din härlighet mig tänka?
Får jag ännu utsäga detta namn,
för hvilket fjellen sina hjessor sänka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
