Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Fredrik af Wingård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orubbligt fast i dagens meningsstrid
han kämpade mot tidens nya lära;
men stridens mal var fosterlandets frid,
pa forntids seder byggd oeli forntids ära.
Och stridens vapen var ett kraftigt ord,
som, tungt af trängda tankar, skar som stalet
en svada, ej för veklig välklang gjord,
som städse söker, städse träffar malet.
Och kämpens lösen ifran ar till år
i segrens dag, i farorna och nöden
var städs’ blott en: »ståndaktig intill döden
i strid för lag och ordning, som består».
Sa höll han, ifrande för stat och kyrka,
för bådas fortbestånd en trogen vakt,
och aldrig trött på badas rätt alt yrka
han gaf pä tidens alla tecken akt.
När för de tvä han säg en vada varå,
till varning ljöd från Zions höjd hans röst:
ej högst i ära. blott, men främst i fara
ban mötte fiendernas slutna skara
vid hvarje anfall med sitt eget bröst.
Sitt öde vuxen städse — lugn i smärtan,
i lyckan vis — hvar pröfning honom fann:
och så ban vann ej blott de sinas hjertan,
sin oväns aktning ock till slut han vann. —
Så stod ban, klippan lik, som vågen bryter
och tager lugnt dess vilda svall emot:
kring hennes hjessa skummar den med hot,
kring hennes sidor den med vrede ryter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
