Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den femtonåriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haf mod ej blott att kläda din själ livar dag
i ny. i snöhvitt-skinande högtidsskrud; —
men oek att bland förslitna kläder
lägga hvar gäckad, hvar kär förhoppning.
Den tid skall komma, da du ej mer är ung,
da morgondaggen lemnat din lefnads ros,
da färgen bleknat, — kalken, vissnad,
hänger med sorg pa en bruten stängel.
O, min Armida. skulle ej ljuft det bli,
att, när du vissnar, vissna med doft af frid,
ditt hufvud gömma glad emellan
grönskande blad utaf rena minnen?
Du söker nattens heliga, dunkla ro:
ditt unga hjerta flödar invid dess barm;
ditt öga vidgas––––––hör! hur vägen
brytes och suckar vid öde stränder!
O min Armida! Suckande unga väg!
(lack du till stränder, der du ej bryts af skär
men ack! der gudars helga tempel
spegla sin hvithet uti ditt sköte.
Förskräcks ej, unga! Här äro graf och natt
och vär och kärlek, stjernornas glans och du!
Förskräcks ej, unga! —■ Skön är döden,
skön, när den blott är en fortsatt ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
