Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alltsedan Baruks död hade rabbi Jonas föga visat sig bland
sina landsmän och trosvänner. Han hade icke heller uppträtt
i synagogan. Man sade, att han var mycket sjuk, att han
förtärdes av något invärtes lidande, och detta sannades av
hans utseende. Han hade på den senaste tiden magrat
mycket, och han var mer hopsjunken än någonsin.
Rabbi Jonas hade alltifrån bröllopstågets ankomst tillbragt
aftonen utanför Karmides’ hus.
Nu, under serenaden, hade han valt sin plats helt nära husets
port. Vid hans sida stod en man med judiska drag, en frände
till rabbi Jonas.
Denne man var juvelhandlare och hade under de föregående
dagarne ofta varit kallad till Karmides i och för valet av de
smycken, varmed den nygifte mannen på morgonen efter
bröllopsnatten, enligt bruket bland de rike, skulle begåva
sin unga hustru.
Juveleraren kände således husets inre och hade för övrigt
genom Karmides’ unge tjänare Alexander vetat förskaffa
sig så noggrann beskrivning på stället, som hans vän rabbi
Jonas kunde behöva till utförande av sin avsikt.
Där de båda nu stodo, fanns i portgången, helt nära dem, till
vänster en trappa, som förde till en kammare i husets andra
våning. Om dörren till denna kammare var låst, kunde hon
utan svårighet öppnas med en lieformig hake, som rabbinen
bar i sin gördel och i vars bruk han under de senare dagarne,
då han varken förmådde studera eller förrätta sin tjänst, hade
haft god tid att öva sig. Från kammaren, som vanligen var tom,
förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
