Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Filosofens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filosofmantlad, ehuru manteln var av grövsta slaget. Vår
portvakt skyndade således att öppna.
– Vem söker du? frågade han.
– Går jag rätt? Jag söker Krysanteus,
arkonten.
– Detta är Krysanteus’ hus. Men han är icke
hemma.
– När hemväntas han?
– Därpå kan jag icke giva dig säkert svar.
Men har du tid att invänta honom, så är du
välkommen över hans tröskel.
– Jag tackar dig.
– Jag tycker mig se, att du är främling i
staden ... kanske långväga resande?
– Så är det.
– Måhända gammal vän till min herre? fortfor
portvakten, som av välmening blottställde sig
för att synas nyfiken.
– Nej, svarade främlingen. Jag känner honom
endast av ryktet.
– Ja, vem gör icke det? sade portvakten med
stolthet. Men du är alltid välkommen. Min herre
är glad att se främmande filosofer i sitt hus.
Under samtalet hade portvakten stängt dörren
till gatan och ledsagat främlingen till motsatta
dörren. Han öppnade denna, bjöd gästen stiga in
i aulan, vinkade en ung slav, vilken tjänstgjorde
som atriensis, och återvände till sin
portkammare.
Okos, den unge slaven, portvaktarens son, en
yngling med glad uppsyn och städat skick,
underrättade främlingen, att det torde dröja något länge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
