Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kunglig revolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifvet cyniskt ... tro mig, det förtjänar icke bättre ...
Swedenborg hade nog rätt: lifvet är ett helvete och mänskorna
äro djäflar; ty vår uppgift syns vara att plåga hvarann,
plåga de käraste och närmaste ... alla ...»
»Finns då intet heligt för dig?»
»Nej! Jag har inte sett något heligt, som icke visat sig
vara oheligt ... intet! Och när man tröttnat på att gråta,
så skrattar man; bättre det än bli utskrattad, när man har
tåren i ögat.»
»Stackars Gustaf!»
»Oui, monseigneur! – Bränn nu upp kransen, så gå vi
ner och déjeunera i Logår’n. ... Schröderheim har nog
depescher från Paris ... och det skall bli roligt att se min
kusin Ludvig spela sin komedi med det suveräna folket.
Haha!»
»Akta dig! Akta dig!»
»Bah! Låt banken gå!»
Han svängde sig om på sitt vanliga sätt, en gest, som
kunde betyda, att han vände ryggen åt alltsammans, eller
att han med piruett dansade vidare öfver stenar och törnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
