Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kunglig revolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja», började han ett nytt anförande, »Thorild är i
England, men synes ha förlorat sin glada tro på mänsklighetens
räddning.»
»Hvarför gick han inte till Paris? Där är platsen just nu.»
»Paris, ja; hur långt ha de kommit där?»
»Så här mycket vet jag! Majlagarne upphäfdes i fjor,
notabelförsamlingen kunde intet uträtta, och nu äro
ständerna sammankallade; Necker har nyårsdagen afgifvit sitt
Résultat du Conseil, hvarigenom hela ruttenheten är blottad.»
»Såå? Thorild var nog en siare, som anade hvad nu
skall komma. Minns du det här: ’Världsstyrelse måste ske
genom en osynlig regering och den är geniernas värf; dess
synliga armé är hjältarne. Målet för dessas gemensamma
verksamhet är att väpna mänskligheten mot sina
förtryckare, befria jorden eller, kort och godt, att störta dårar och
slå skälmar, som icke kunna dömas efter vanlig
mänskoordning, som fräckt och uppenbart hindra mänskliga
lycksaligheten; alla krypare och smickrare, alla träldomens fege
fäder, konungar och ministrar, för hvilka bryta lag är intet;
präster, som krypande, jakande, förråda Gud, folket och
sin ed; lärde och snillen, som vid en vink uppoffra
värdighet, ära, natur och sanning.’ Minns du det?»
»Om jag minns? – Anckarström dröjer ...»
»Ja, men han kommer säkert. Kan du säga mig hvarför
Anckarström hatar konungen så omänskligt?»
»Svårligen! Han var ju page en gång, och det är
möjligt att hatet daterar sig därifrån ... men att hata en
förhatlig person är intet fel för mig; det finns så många, som
af intressen älska den uslingen ...»
»Usling, nå? – Men trolösheten, oredligheten och
karaktärslösheten! Vet du att när han behöfde sista finska
kriget, så uppläste han i rådet ett bref från ryske
ambassadören, men han utelämnade de försonande uttrycken af
vänskap ... Det är sådant, som gör honom förhatlig ...
Och denne man var stor ändock vid revolutionen 1772.
Han räddade Sverige från den djupaste förnedring. Ryska,
engelska och franska ambassadörerna bestämde
utskottsvalen, och Sverige var bokstafligen en värfvad soldat åt den
mestbjudande.»
»Skall man tala väl om en fiende?»
»Ja, det skall man lära sig, och däraf se hur djupt han
sjunkit ... Glöm ej att han afskaffade tortyren och extra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
