Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
i Guds blåa himmel utan att blinka, måste hon fråga
sig, om en fördärfvad människa, som försvurit sig åt
onda makter, kunde se sådan ut.
»Ser du, att jag är en häxa!» ropade flickan i vattnet
upprepade gånger, där hon låg flytande, orörlig i
alla lemmar utom händerna, hvilka omärkligt rodde
smått som fenorna på en stillastående fisk, hvilken
söker hålla sig kvar emot strömmen.
Ett moln drog i detsamma förbi solen, och den hvita
fina gestalten i bassängen syntes likblå under
det nu djupgröna vattnet. En mås, som af molnet
blifvit störd i sitt fiske, skrek, högt upp öfver
badhuset. I detsamma ringde middagsklockan, och Tekla,
som redan förut varit uppskrämd, började i ett anfall
af moderpassion att skrika fram en bön till Gud och
hans enfödde son.
Skrämd af detta oväntade utbrott, skyndade fröken
Ebba upp ur vattnet för att bistå sin väninna, som
hon trodde ha fallit i någon häftig sjuka.
Herr Clement hade nyss på morgonen låtit bodsvennen
slå upp bodfönstret och hänga ut taflan, på hvilken
med latinska bokstäfver tillkännagafs att här
försåldes alla slags viner från rhenskt och alicante
ner till mumma och sekt.
Gräsänkling sedan fjorton dagar, befann han sig i
ett osedvanligt vresigt lynne, helst han på sin ömma
skrifvelse för en vecka sedan endast erhållit ett
ceremoniöst, nästan undervisande svar, som försatt
honom i raseri.
Men sedan raseriet gifvit sig, hade han fallit in
i en trånsjuka, som betog honom lefnadslust och mod
och ena stunden kom honom att skära tänder och banna,
den andra att gråta och veklaga som en kvinna. Och
med påföljd, att han en gång om dagen aflevererat
ett kärleksbref på posten, hvarpå han endast erhållit
ett svar, men ett sådant, att han nu på morgonen mot
sin vana måst taga sig ett stort glas sekt, hvilket
gjort honom både gråtmild och ursinnig.
Herr Clement var utan tvifvel en skön ung man, och
en fin sådan, sedd genom en portvaktardotters ögon,
men han var äfven köpman och detta framför allt. När
han sålunda gift sig och satt bo, hade detta icke
skett utan förhoppning, att han skulle få gengåfvor
mot gåfvor, det är en hustru och ett hem för sig. Nu
däremot hade, efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
