Att visa film ~ en liten guide Detta är en liten introduktion till hur man visar film på Kårrullen. Tycker du att det verkar spännande? Kom gärna upp och titta i maskinrummet någon måndag! Vill du bli maskinist? Tag isåfall kontakt med någon som pysslar med tekniken.

Innehåll

1. Grundläggande förhållande
2. Projektorn
3. Filmen
4. Köra film
5. Projektorerna igång
6. Vad händer när det blir fel
7. Litteratur

1. Grundläggande förhållande

Det finns några grundläggande saker som kan vara bra att känna till innan du kastar dig in i beskrivningen nedan.

Två projektorer

Kårrullen visar film med hjälp av två projektorer. Filmen är så lång att den inte går att ladda i en projektor. Då och då under filmens gång byts de båda projektorerna om att visa filmen. Den som blivit avbytt kan då laddas med en ny del av filmen. Ögonblicket då den andra projektorn tar över filmvisningen kallas skifte. Mer om hur detta går till kommer i texten nedan.

Bildformat

Det finns olika bildformat:

Normalbild

Förhållandet höjd:bredd är 1:1,37. Detta är praktiskt taget samma förhållande som de 3:4 (== 1:1,33) som gäller för TV.

Vidfilm

Förhållandet höjd:bredd varierar mellan 1:1,66 och 1:1,85. De flesta filmerna har detta formatet. HDTV:s övergång till formatet 9:16 (== 1:1,78) täcker in vidfilmen ganska bra, men fortfarande inte Cinemascope.

Cinemascope

Förhållandet höjd:bredd är 1:2,39 (var förut 1:2,35) Några filmer, t.ex. Sierra Leones spaghettivästernfilmer, men även nya filmer har detta format.

De flesta har nog någon gång märkt bildformaten på de brevlådekanter som syns i TV ibland. Används inte brevlådekanter så innebär det att en del av filmen helt enkelt inte visas. Det är särskilt trist ifall regissören utnyttjar hela filmens bredd. Då kan man t.ex. råka ut för att man ser två näsor stå och prata med varandra; resten av ansiktena hamnade utanför bild. :-(

På en biograf finns det tre olika saker att ställa in beroende på vilket format filmen man ska visa har:

1. Bildfönster. I projektorn sitter ett bildfönster som släpper avskärmar delar som inte ska synas, t.ex. bilderna ovanför och under och ljudspåret.
2. Objektiv. Varje format har sitt objektiv. På Kårrullens projektorer sitter objektiven i en objektivrevolver så att det går ganska snabbt att byta.
3. Masker. Runt filmduken finns ofta svarta tygkanter som förhindrar oskarpa bildkanter. Masker finns inte på Kårrullen.

Halvbild

Halvbild kan man råka ut för om filmen blivit felskarvad så att det inte överallt är 4 perforeringshål per bild. På duken ser man då inte hela bilden, utan det svarta mellan bilderna (bildskillnaden) går in. Man kan aldrig gardera sig helt mot halvbild, men det finns en ratt för att justera bildhöjden så att bilden åter syns helt på duken.

2. Projektorn

3. Filmen

	Akter En film är uppdelad i akter. En akt är ungefär 500 till 600 meter lång, vilket motsvarar 15 till 20 minuter. En vanlig film är 5 till 7 akter lång och väger mellan 25 och 30 kilo. Två timmar film är 3300 meter långt. Då filmen kommer är den uppspolad på små rullar, som synes på bilden. Det gröna och röda (syns på den större bilden) kallas start- respektive slutsladd. Filmen anländer oftast via järnväg, men ibland per post. Filmen är numera brandsäker. Gamla tiders mycket brännbara silvernitratfilm gör man som maskinist klokt i att vägra köra. Giuseppe Tornatores Cinema Paradiso innehåller en dramatisk scen där filmen fattar eld och brinner explosionsartat.
	Bobiner För att kunna köra filmen i projektorn måste den först spolas upp på bobiner eller hjul som man sedan laddar projektorerna med. Större biografer använder en annan teknik som kallas non-rewind. Filmen ligger då på en stor tallrik och matas tillbaka till tallriken då den gått igenom projektorn. Man slipper spola filmen mellan visningarna och behöver dessutom bara en projektor.
	Spolning Akterna spolas upp på bobiner på spolbordet. Oftast, men inte alltid, kommer akterna till oss med startsladden utåt. Då vi spolat upp den på en bobin hamnar slutsladden utåt. För att den inte ska gå baklänges då den visas måste den därför spolas ännu en gång, så att startsladden återigen hamnar utåt. Skillnaden är att denna gång ligger akten på ett hjul.
	Magnetstrip Nu åter till hur projektorerna skiftar. På biografer utan automatik får man manuellt skift mellan projektorerna. Då får man hålla utkik efter skiftmärken uppe till höger på filmen. Det kan vara en punkt eller ett kryss. Det finns ett skiftmärke 6 sekunder före aktslutet - då är det dags att starta motorn på projektorn som ska skiftas in. Sedan finns det ytterligare ett skiftmärke en knapp sekund innan aktslutet. När man ser det är det dags att skifta in projektorn. Har man väl upptäckt skiftmärken på film brukar det vara svårt att sluta upptäcka dem. På Kårrullen sker skiftena med hjälp av automatik. Automatiken fungerar så gott som alltid :-). Den känner av en liten magnetstrip på filmen. Bilden visar hur man sätter på en sådan strip i klippapparaten. Det är väldans noga att man plockar bort magnetstrippar efter sig. På en annan biograf kan de t.ex. betyda att ridån ska gå ner och då blir maskinisten inte glad.

4. Köra film

5. Projektorerna igång

Här har Karl-Johan Karlsson tagit några bilder av projektorerna medan de är igång:

Till vänster ser vi projektorn helt från sidan. I överkanten kan man se filmen som ett horisontellt streck.

På bilden i mitten och till höger ser vi även fönstret mot salongen (nåja, matsalen iallafall :-).

Karl-Johan har även skrivit en del om tekniken på Kårrullen.

6. Vad händer när det blir fel

Naturligtvis händer det ibland att det blir fel under en filmvisning. Orsakerna till felen kan variera liksom hur lång tid det tar att rätta till. Här följer några fel och vad de innebär i arbete i projektorrummet:

Filmen går av

Det händer sällan att filmen går av, främst därför att projektorerna startar ganska mjukt. Dock händer det ibland och det kan då bero på att filmen är skör (till exempel BluesBrothers) eller att projektorn är felladdad.

Går filmen av lagar man den provisoriskt med maskeringstejp, matar fram filmen så att brottet kommer förbi valsarna och startar sedan visningen igen. Då akten är slut har man tid på sig att laga brottet ordentligt. Det gör man med särskild tejp. Förut limmade man ihop filmen, men det gör man knappt längre.

Akterna visas i fel ordning

När större biografer med non-rewind-system visar film klipper de bort start- och slutsladdarna och sätter sedan ihop alla akterna till en enda lång film. Då de sedan ska skicka filmen vidare delar de upp filmen i de akter den var i från början och sätter tillbaka start- och slutsladdarna. På startsladden står oftast vilken akt i ordningen det är. Då man får en film kan man inte helt lita på att det stämmer - maskinisten som skickade filmen kanske var slarvig och inte satte rätt startsladd på rätt akt.

Det kan också hända att maskinisten som spolar upp filmen helt enkelt blandar ihop akterna. Det händer praktiskt taget aldrig på måndagsvisningar, men det har hänt ett par gånger under filmdygnet då det hanteras stora mängder film.

Filmen spegelvänds

En spegelvänd akt känns igen på att man ser ljudspåret i bild medan det knäpper taktfast (24 Hz) i högtalarna. Orsaken till detta är att maskinisten spolat och/eller laddat akten spegelvänt.

För att rätta till detta måste man spola tillbaka akten till starten och sedan ladda om projektorn. Det tar ungefär fem minuter.

Inget eller dåligt skifte

Uteblivet skifte kan bero på att maskinisten glömde sätta dit magnetstrippen som talar om för automatiken att det är dags att skifta, men det kan också bero på att automatiken fallerar. Åtgärd är helt enkelt att manuellt starta projektorn, vilket går fort, men avbrottet ser lite irriterande ut framme på duken.

Dåligt skifte kan innebära många saker:

• Oskärpa eller halvbild. Oskärpa eller halvbild ska maskinisten justera direkt vid skiftet. Oskärpa är oundvikligt då man just bytt filmformat på projektorn och skärpan är inställd för objektivet som hör till det andra formatet.
• Fel objektiv. Det gäller också för maskinisten att hålla reda på vilket objektiv och vilket bildfönster som ska användas. Det kan hända att trailern är vidfilm medan huvudfilmen är cinemascope. Tack vare objektivrevolvern går det fort att byta objektiv och man behöver inte stanna projektorn.
• Svart en kort stund. Svart en kort stund precis i skiftesögonblicket beror på att magnetstrippen är satt lite för långt mot slutet av akten så att man ser en liten del av slutsladden innan nästa projektor skiftas in.

Lampan går sönder

Om projektorns lampa exploderar får man räkna bort den projektorn helt. Vid explosionen bildas så mycket splitter att det tar lång tid att rengöra lamphuset. Man kan till nöds köra filmen på bara en projektor. Det blir då några minuters paus för omladdning vid varje aktbyte.

Likriktarna slutar fungera

Slutar likriktarna att fungera är det inte mycket man kan göra. Likritarna gör om trefas växelström till 24 V likström och kan som mest ge uppåt 90 ampere. Förutom en fläkt har de inga rörliga delar och är inte så lätta att felsöka snabbt. Precis som ovan kan man köra på bara en projektor.

Under filmdygn respektive filmfestivaler får man som Kårrullenbesökare gärna vara lite extra tolerant mot fel och missar. Det är stora mängder film som hanteras då och det är mycket att göra i projektorrummet. Samtidigt som en film visas spolas nästa upp och de redan visade akterna till filmen som kör spolas tillbaka. Dessutom alstrar lamporna ganska mycket värme som ventilationssystemet inte riktigt förmår svälja vilket gör att det blir ganska varmt. Trots allt tycker jag att det ändå brukar gå ganska bra.

7. Litteratur

Att köra film, Lärobok för biografmaskinister

Utgiven av filmbranschens Samarbetskommitté, 1979, reviderad 1984. Finns även som videofilm.