SF på TV

Leif Stensson
Det verkar tyvärr ha blivit en trend att Månbladet kommer ut rätt sällan numera, sä den här gången kommer jag att täcka in både gammalt och nytt.

Babylon 5: Legend of the Rangers blev en pilotfilm till en ny serie i B5-universat, men det blev ingen serie av det, och JMS gick vidare till att skriva en ny TV-serie, Jeremiah.

Jeremiah har ännu inte skymtats på svensk TV, men numera har det ju blivit lite lättare att få tag på TV-serier, så en del har kanske redan sett den. Serien baserar sig löst på Hermann Huppens tecknade serie Jeremiah, men det gäller huvudsakligen miljön och vissa karaktärer, medan handlingen är annorlunda. Det hela utspelar sig i en sorts efter-katastrofen-miljö, där katastrofen ifråga varit en märklig epidemi som dödat så gott som alla äldre än omkring 30 år.

Star Trek: Enterprise, den nuvarande Star Trek-TV-serien, har hunnit fram till sin tredje säsong i USA. I Sverige börjar SVT sända andra säsongen med start måndag den tredje maj. Serien är ganska medelmåttig Trek, men oftast lite bättre än den totala katastrofen Voyager.

Hercules: The Legendary Journeys har av och till snurrat runt på sena natten på TV, och nyligen började en ny reprisomgång.

Xena: Warrior Princess har avlöst Hercules samma mönster som tidigare, men sänds inte just nu.

Buffy the Vampire Slayer har sänts av TV4, medan under det senaste året har TV5 tagit över, och sänder avsnitten både tidigt på kväll och sedan repris sent på natten. I USA blev den sjunde säsongen den sista.

Angel har fortfarande inte skymtats på svensk TV, men det har blivit fyra säsongen i USA. Den fjärde säsongen verkar dock bli den sista.

Stargate SG-1 har hunnit igen sin sjunde säsong i USA, och det ska tydligen bli en åttonde säsong. Första säsongen sändes i svensk TV på TV3, och sedan repriserad i ZTV, men det är allt som verkar ha sänts i Sverige. Detta är synd, med tanke på att det är en av de bättre science fiction-serierna som går nu. Som tur är har utgivningen på DVD dock tagit fart, och kommit fram till sjätte säsongen i både region 1 och 2, och i region 2 håller sjunde säsongen på att ges ut redan.

I USA ryktades det förut om att det ska göras en andra Stargate-film som ska ha premiär under 2003, men sedan beslutades det att göra en sjunde säsong istället, och de eventuella filmplanerna sköts upp till 2004, och nu har dessa planer alltså skjutits upp igen till förmån för en åttonde säsong.

Andromeda hade hunnit fram till ungefär mitten av andra säsongen på TV4 innan det blev "sommaruppehåll" någon gång i april 2002 eller så. Sedan var det tyst ett bra tag, tills februari 2004 då TV plötsligt började reprisera första säsongen igen. Precis som under 2002 sänds serien sent på natten, denna gång på tisdagkvällar.

First Wave var en variant på Invasion of the Body Snatchers-temat som hade begränsad framgång för flera år sedan, och första säsongen sändes då av TV4. Nyligen, i samma veva som de börja reprissända Andromeda, så började de även sända andra säsongen av First Wave, utan förvarning. Nu gjorde det ju kanske inte så mycket eftersom serien inte är speciellt bra, men man undrar vad TV4:s strategi egentligen är. Det verkar nästan som om de inte vill ha några tittare.

Farscape vägrar konsekvent att visa sig på vanliga svenska kanaler, men det blev fyra säsonger i USA innan serien lades ner på våren 2003. Nu ryktas det dock om att det kanske ska bli en miniserie som uppföljare, och om den blir framgångsrik kanske till och med en ny säsong.

Futurama rullar vidare på TV4. Under den senaste tiden har det såvitt jag märkt mest rört sig om repriser.

Roughnecks heter en småskum raytraceanimerad TV-serie i 22-minutersavsnitt, på temat Starship Troopers. Även här blir man lite förvånad över hur hyfsad den är (givet förutsättningarna), trots att den uppenbarligen har ett ytlager mest riktat till den yngre publiken. Som många andra serier har den inte setts till på vanlig svensk TV.

X-Men, en av Marvel Comics mest framgångsrika serietidningsserier i tecknad version, har snurrat runt som repriser på TV3 helgmorgnar under första halvan av 2002, och efter att ha gått ett varv försvann serien en stund, för att sedan komma tillbaka bland vardagsmorgonsprogrammen. Serien är producerad på 90-talet, men hur som helst inte så väldigt bra. Duger för slötittning om man gillar X-Men i allmänhet, men kan nog inte rekommenderas för allmän beskådan.

X-Men Evolution är en annan tecknad serie på X-Men-temat, som producerades 1999-2003, och den är betydligt bättre tecknad än varianten från 90-talet. Totalt blev det 52 avsnitt av serien. Upplägget är an aning oroväckande: X-Men i high school-miljö, med endast några av dem som vuxna och resten i övre tonåren eller kring 20-årsåldern. Trots detta är serien mycket bättre än den nyss nämda tecknade X-Men-serien, och det är tursamt nog inte så väldigt mycket high school-noja, och relativt mycket action.

Det viktiga är hur som helst att Wolverine undgått att transformeras till high school-unge i denna serie, utan är sitt vanliga enstöriga jag av svårbestämbar ålder. Teckningsstilen är även lite charmigt ren och minimalistisk, där t ex Wolverines halvpolisonger och skäggstubb spelas av två små stubbiga strån på varje kind. Förutom de X-Men man sett i den första X-Men-filmen så märks även Nightcrawler (som dök upp i X-Men 2) och Beast. På skurksidan återfinns Toad, Blob, Spyke och Avalance (varav bara Toad setts i filmerna), och i bakgrunden brukar Magneto och Mystique dyka upp då och då. Även Sabretooth har synts till.

Mutant X är ännu ett försök från Marvel-folk att spinna ut X-Men-temat till en TV-serie, men i den här serien har det blivit märkligare än vanligt. Man har helt dumpat det etablerade mutantkonceptet som legat till grund för många av Marvels serier under de senaste decennierna, och istället gjort en ny variant och bara behållit och till och med förstorat temat med omfattande politiska maktspel kring mutanterna status i samhället. Mitt i allt detta finns en liten grupp folk som försöker hjälpa andra mutanter undan förföljese av olika slag, och det är väl ungefär seriens huvudsakliga handlingstema.

Witchblade, ännu en Marvel-serie som fått en TV-version, sändes av TV3 för ett tag sedan, och nu har den börjat gå i repris igen som utfyllnad efter att fängelseserien Oz tog slut. Witchblade handlar om en kvinnlig polis som fått det mystiska Witchblade -- ett slags armband med magiska krafter, som bland annat kan förvandla sig till en pansarhandske med inbyggd värja -- i sin ägo. Serien börjar med att hennes arbetskollega blir dödad, och att hon får en ny och mer oerfaren polis som arbetspartner. Den döde kollegans ande uppenbarar sig emellanåt för henne (tack vare armbandets magi) och ger henne kryptiska råd, och en mystisk affärsman och hans hejduk hjälper henne ibland av dunkla anledningar. För den som gillar en mörk och mystisk stämning, exempelvis som kontrast till de mer lättsamma och komedibetonade Charmed eller Buffy the Vampire Slayer, kan denna serie vara sevärd. Själv tycker jag den är relativt ojämn och godtycklig, men ändå någotsånär sebar.

Charmed, Förhäxad, är en av de serier som av någon anledning lyckats hamna på bästa sändningstid den dag det sänds; förut tisdag på TV3, numera lördag på ZTV. Serien handlar om tre systrar som ärvt magiska förmågor och försöker bekämpa ondskans makter samtidigt som de försöker leva sina vanliga liv. Jag har aldrig riktigt fastnat för denna serie; kanske luktar den lite för mycket såpopera för min smak. Vissa avsnitt har dock varit bra.

Crest of the Stars är en animeserie som börjar varje avsnitt med en historielektion om berättelsens bakgrund, uppläst på ett påhittat språk som skulle kunna vara besläktat med det som ''svenske kocken'' i Mupparna pratar. Detta är i sin tur textat på japanska, och i lämpliga utgåvor därefter textat på engelska ovanpå det.

Serien handlar om dels en ung pojke som av diverse skäl blir utnämnd till greve i Abh-imperiet, trots att han inte tillhör Abh-rasen. Han får sedan genomgå träning hos Abh-folket, och blir under träningen stationerad tillsammans med en Abh-flicka som visar sig vara dotter till Abh-kejsaren. Sedan utbryter ett krig, och de kommer på diverse villovägar.

Handlingen rör sig ibland i ett lite väl långsamt tempo, men för det mesta gör det inte så mycket eftersom dialogen brukar bära upp handlingen hyfsat under tiden. På det hela taget kan denna serie i 13 avsnitt rekommenderas. Det finns minst tvä uppföljarsäsonger som heter Banner of the Stars I och II, varav jag har sett den första. Den fortsatte i samma grundstil, men var lite mer splittrad och långsamt.

Naturligtvis har denna serie inte ens skymtats i svensk TV, så det blir till att skaffa den på DVD, eller bevista någon lämplig organiserad animevisning, t ex animeföreningen Magnakais Odågor``Douga'' betyder ungefär ``visning'' på japanska, vilket motiverar det dåliga skämtet, helt i kaliber med den typ av ordvitsar som ofta förekommer i humoranime.

7 Days, eller Sju dagar som den heter på svenska, har repriserats av TV3 sent på nätterna under 2002, och rullade utan större annonsering vidare från att vara reprisera av första säsongen till att plötsligt bli den andra säsongen som inte hade sänts på svensk TV tidigare. Avsnitten tog slut under hösten 2002, men under mars 2003 annonserade Aftonbladets TV-bilaga att TV3 nu skulle börja sändas tredje säsongen tidigt på lördagskvällar. Vid en titt verkade det dock vara första säsongen som sändes, så eventuellt kommer det fram till andra och tredje säsongen om ett bra tag vid dagtidsvisningarna. Det visade sig sedan att de repriserade serien i snabbare takt på vardagsnätter, och där höll de faktiskt ut och visade samtliga avsnitt.

Andra säsongen innehöll flera hyfsade konspirationsavsnitt, samt ett småskojigt Lola rennt-inspirerat avsnitt där handlingen upprepade sig flera gånger, vilket i sammanhanget även gick att technobabble-förklara med något om tidsbubblor och temporala svallvågor, eller hur det nu var. Och tredje säsongen rullade vidare ungefär som andra. På det hela taget hyfsad science fiction-underhållning, med enstaka avsnitt som var bra.

Phenomenon, Fenomen, är en småmysig serie som har vissa drag av X-Files, fast ljusare och utan stora konspirationer: en forskare söker upp och undersöker allehanda mystiska och möjligen övernaturliga fenomen som han får höra talas om. Serien gick på TV3 utan att göra något större väsen av sig. Om TV3 fortsätter att reprisera saker med samma intervall som tidigare borde det kanske vara dags snart igen.

Total Recall 2070 sänds, utan större annonsering eller anledning, på helgeftermiddagar av Kanal 5. Konceptet verkar vara en korsning mellan X-Files och vaga PKD-idéer. Jag har bara orkar se några enstaka avsnitt, som inte fascinerat så mycket, men den kanske blir bättre om man orkar följa med lite noggrannare i den eventuella ramhandlingen.

Hikaru no go heter en animeserie som (naturligtvis) inte synts till i Sverige, men som däremot verkar gå bra att ladda ner från diverse ställen på nätet, eller köpa i långsammare takt på DVD. Den handlar om en japansk pojke som spelar go (ni vet, det orientaliska brädspelet med ett 19x19-bräde där man turas om att lägga svarta respektive vita stenar) och som fått besök av spöket efter en gammal go-mästare, som lär honom att förbättra sitt spel. Bortsett från spöket är förvisso science fiction/fantasy-anknytningen ganska svag, men serien är hur som helst ganska underhållande.

Lois & Clark, 90-talsversionen av Stålmannen som TV-serie, repriserades på dagtid av TV3, och har hunnit med två reprisomgångar. Förr sändes den av TV4, men de sände slut på alla avsnitt för några år sedan. Lex Luthor (spelad av John Shea) är en av de få ljuspunkterna i denna serie.

Smallville är en nyare version av ungefär samma tema, fast Stålpojken istället för Stålmannen. Inte mycket känns igen från serietidningsversionen, och det hela blir på det hela taget en aning fånigt. Men det kunde antagligen varit mycket värre, så gillar man seriefigurer i TV-form så är denna serie kanske den bästa av de nuvarande liveactionserierna man har att välja mellan.

Relic Hunter, Kultjägarna, rullar vidare på Kanal 5. Serien är av en blandning av Indiana Jones och någon sorts actiondeckarserie, och är ibland underhållande, men ofta bara ganska slätstruken.

Dead Last (Spökrockarna) har visats av och till på Kanal 5, och nu går den i repris igen; denna gång flera timmar efter midnatt. Serien har någon sorts Scooby Doo-liknande upplägg, fast istället för ett gäng som direkt letar konstigheter så är det några musiker i en grupp som hittar konstigheter. Serien har alltid gått på udda tider när jag märkt att den visats, så jag har inte orkat följa den, utan bara sett enstaka avsnitt, och inget av de avsnitten var något speciellt sevärt.

Cleopatra 2525 har börjat repriseras igen av TV3 på helgeftermiddagar. Serien är en billig serie med halvtimmesavsnitt, producerat av ungefär samma folk som ligger bakom Hercules och Xena, med upplägg som känns som ett barnprogram: några personer i framtiden bor i underjorden och kämpar mot onda robotar och sånt, som också delvis verkar bo i underjorden. Möjligen är seriens hjältinnor lite väl lättklädda för att det ska verka troligt att det är avsett som barnprogram.

Tremors (Hotet från underjorden) är baserad på filmen med samma namn, och handlar om en liten by ute i ödemarken i västra USA, där det finns ett märkligt jättemullvadsmonster som äter allehanda levande saker den hittar. Förutom vad mullvadsmonstret orsakar är det även andra mysko saker på gång, inte minst myndigheternas inblandning i områdets djurliv.

Mitt i allt bor en liten mängd personer, bland annat seriens huvudperson Tyler som arbetar som guide för nyfikna turister som vill se monstret. Han blir dock ofta, tillsammans med den något paranoida överlevnadsexperten Burt och allehanda annat folk i trakten, indragen i allt märkligt som händer, och i nästan varje avsnitt dyker det upp något nytt problem som måste lösas. Serien är ganska underhållande, inte minst när den leker med genrens stereotyper både vad gäller personer och handling, men mer än lättsam underhållning är den inte.

Dead zone är ännu en serie på temat ensam hjälte löser problem. Den här gången är det baserat på en roman av Stephen King, där en person hamnat i koma efter en bilolycka, och sedan vid uppvaknandet fått förmågan att se in i framtiden och i det förflutna. Serien påstås vara ganska bra, men själv har jag inte riktigt hittat något speciellt bra i serien, utan tycker mest att den känns klichéfylld och humorlös. Men så har jag heller aldrig riktigt fastnat för något överhuvudtaget av Stephen King.

V -- 80-talsklassikern där jorden invaderas av ödlor förklädda till människor -- gick i repris på Kanal 5 över ett år sedan, och nu har den börjat gå i repris igen, sent på måndagnätter. (Så sent att måndagnatten börjat bli tisdagmorgon.) Ingen höjdare manusmässigt, men kompenserar för det med kultvärde, och någon sorts kontinuerlig handling finns det ju trots allt i serien. (0,0)(0,0) 1mm (-50,-183)[scale=0.18]Ascension.print.tiff.ps


LSFF:s hemsida