Litteratur om science fiction

Hans Persson

Litteratur om science fiction i Sverige och annorstädes

Egentligen hade jag tänkt att sätta mig ner och skriva en recension av den nya The Encyclopedia of Fantasy av John Clute och John Grant, men innan jag hann komma igång så damp Bibliografi över science fiction och fantasy 1741--1996 av Sam J. Lundwall ner i brevlådan. Andreas har visserligen redan tidigare skrivit en artikel om encyclopedier (''Encyclopedier om science fiction: En kortfattad bibliografi'' i Månblad Alfa nr 18 (augusti 1993)), men eftersom det nu har kommit ut ett par väsentliga verk sedan dess så tar jag tillfället i akt och skriver en ny artikel som ett komplement till hans.

Förutom den nya fantasyencyklopedin tänkte jag först och främst gå igenom den referenslitteratur som finns att tillgå på svenska, någonting som Andreas helt hoppade över. Jag påstår inte att nedanstående är en komplett genomgång av den referenslitteratur om science fiction och fantasy som finns på svenska -- tvärt om. Jag har endast tagit upp böcker som jag har och har läst.

Svensk referenslitteratur

Den svenska referenslitteraturen kan grovt delas upp i tre högar: böcker skrivna av Sam J. Lundwall, böcker skrivna av John-Henri Holmberg, och resten. Jag tänkte börja med att titta i högen märkt ''övrigt''.

Den utan tvekan mest kända bok vi hittar här är Sven Christer Swahns 7 x framtiden. Här får vi en genomgång av science fictions uppkomst och historia, en mer detaljerad genomgång av sju olika författare, en titt mer ingående på hur science fiction utvecklats i Sverige och till slut lite diverse listor, referenser och register.

De sju författare som gås igenom är de sex som tidigare givits ut i den bokserie som 7 x framtiden ingår i (Mark Adlard, Brian Aldiss, Philip K. Dick, Philip Jose Farmer, Keith Laumer och Roger Zelazny) och dessutom Stanisaw Lem.

Förra året gav Annika Johansson ut Världar av ljus, världar av mörker, en bok som på sätt och vis kompletterar Swahns bok. Detta är en introduktion till fantasy- och skräckgenrerna. Boken inleds med några kapitel om genrernas rötter och respektive historik, sedan följer mer ingående porträtteringar av 25 författare som alla finns översatta till svenska.

Boken är utgiven på Bibliotekstjänsts förlag och är tänkt, antar jag, som hjälpreda för bibliotekarier som får frågor om fantasylitteratur men inte är insatta i ämnet. Alla de presenterade författarna finns som sagt på svenska. Det är dessutom genomgående fråga om författare som publicerats relativt nyligen, och som med ganska stor sannolikhet finns att få tag i. Efter varje presentation finns en lista på alla författarens översatta böcker, samt ett urval av ej översatta. Värt att notera är att det inte finns någon presentation av J. R. R. Tolkien -- honom förväntas bibliotekarierna tydligen känna till ändå.

Det man eventuellt kan invända mot i den här boken är språket. Det är, speciellt för att vara en fackbok, väldigt informellt och familjärt. Författaren frångår ibland den beskrivande prosan och talar direkt till läsaren, på samma sätt som berättarrösten i barnböcker ibland gör.

Skräck- och spökbibliografi på svenska 1798--1994 av Jan Reimer är, som namnet antyder, helt enkelt en lista över böcker med skräckinnehåll. På grund av att gränsen mellan skräck, fantasy och science fiction är ganska otydlig så tar jag med den här trots att den troligtvis inte har så stort intresse. De uppgifter som tas med är födelse- och dödsår för författare, publiceringsinformation för alla böcker samt lista på de noveller som ingår i novellsamlingar.

Tolkiens Midgård: En uppslagsbok av Ingvar Svensson är ett lexikon i stil med den engelska The Complete Guide to Middle-Earth av Robert Foster. Sålunda kan man slå upp namn på personer, platser och saker eller ord på de olika språken i Tolkiens verk och få dels en förklaring av vad det är för något, dels referenser till var i böckerna de förekommer. Den här boken är en reaktion på en liknande utgiven av Åke Ohlmarks (som översatt Tolkien till svenska) eftersom Ingvar Svensson tyckte att den innehöll allt för många felaktigheter för att den skulle gå att använda. Ohlmarks bok har jag inte tillgång till, så den kan jag inte säga någonting om. Förutom dessa två finns det en uppsjö av utländska böcker om Tolkien och hans verk översatta till svenska. Jag tänker inte gå närmare in på dessa än att nämna att jag i min bokhylla finner dessa båda: J. R. R. Tolkien: En biografi av Humphrey Carter och Tolkiens sagovärld: En vägledning av Paul H. Kocher.

Här är det slut på de egentliga böckerna, men jag tänkte ta upp två högskoleuppsatser också eftersom de handlar om svenska företeelser och följdaktligen inte har någon motsvarighet inom den tryckta litteraturen.

John Dernmar har gjort ett specialarbete vid namn Svenska science fiction-tidskrifter från 1916 fram till våra dagar på Bibliotekshögskolan i Borås. Här går han igenom och beskriver de science fiction-tidskrifter som utgivits i Sverige (Hugin, Jules Verne-Magasinet, Häpna!, Galaxy, Science Fiction-Nytt, Nya Världar och Nova Science Fiction).

Slutligen kommer vi till LSFF-medlemmen Nicholas Wennerberg, vars C-uppsats i litteraturvetenskap behandlar Sam J. Lundwalls författarskap under titeln Sam Jerrie Lundwall: Samhällskritiker och underhållare: En undersökning av Sam J. Lundwalls sciencefictionromaner.

John-Henri Holmberg

John-Henris Drömmar om evigheten: Science fictions historia är en klar aspirant på titeln ''Bästa fackbok om science fiction i Sverige''. Det största felet med den är att den är över tjugo år gammal vid det här laget och följdaktligen saknar information om nyare science fiction. Förutom en kronologisk genomgång av science fictions uppkomst under 1800-talet och fram till 60-talets ''New Wave'' finns ett ganska utförligt kapitel om science fictions framväxt i Sverige och lite listor över prisutdelningar och liknande.

I häftet Sf-Guide: Om motiv i science fiction går John-Henri igenom ett tiotal av de vanligaste temana inom science fiction (till exempel tidsresor, robotar och utopier).

Kvinnor i science fiction, skriven av John-Henri Holmberg tillsammans med Per Insulander består av en inledande essä av John-Henri följd av en uppslagsdel där kvinnliga science fiction-författare listas med en beskrivning på ungefär en halv sida, bibliografi samt, i förekommande fall, svensk bibliografi.

Det senaste av John-Henris referensverk är Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare. Här finns en fyllig genomgång av fantasgenrens historia, mer ingående kapitel om vissa personer och perioder, samt några avslutande kapitel om fantasylitteratur i Sverige (inhemsk och översatt), böcker om fantasy och priser. Till upplägget är Fantasy väldigt lik Drömmar om evigheten.

Genomgångarna i boken är bra och presenterar de väsentliga författarna inom varje period. Författarna presenteras på något stycke till en sida (utom Tolkien som fått ett eget kapitel). Några valda verk ur deras produktion presenteras för varje författare med originaltitel och utgivningsår. På slutet finns ett urval av fantasylitteratur översatt till svenska uppräknat med kommentarer (i allt för många fall varningar) om översättningarna. För stunden sägs John-Henri arbete på en liknande bok om skräcklitteratur.

Det enda jag irriterade mig på med boken är att den är lite dåligt korrekturläst. Då och då stöter man på meningar som blivit omskrivna i ena änden utan att den andra korrigerats och det är onödigt gott om felstavningar och layoutfel. Problemet, antar jag, är att John-Henri är sin egen förläggare och alltså inte har någon redaktör som hittar felen åt honom. Boken är också väl försedd med fotnoter, ibland till den grad att det är mer fotnoter på en sida än det är text.

Sam J. Lundwall

Sam J. Lundwall är utan någon som helst tvekan den som har producerat mest facklitteratur om science fiction i Sverige. Att han sedan dessutom gett ut Jules Verne-Magasinet i 25 år, skrivit ett stort antal egna romaner samt översatt och publicerat hundratals science fiction- och fantasyromaner gör det hela än mer imponerande.

Det äldsta bidraget (förutom fanzineproduktioner) är Science fiction: från begynnelsen till våra dagar. Precis som med Drömmar om evigheten så är den här bokens största problem dess ålder. Den här boken har en annorlunda uppdelning av sitt ämne och väljer istället att gå igenom materialet tematiskt med kapitel om till exempel Utopia, robotar och science fiction-magasin. Här, liksom i mycket annat av Sam J. Lundwall, kan man märka hans tendens att flytta tidpunkten för science fictions tillkomst så långt tillbaka i tiden som möjligt och helst till ett icke-anglosaxiskt område. Den Lundwallska definitionen av science fiction tenderar att vara mycket liberal. Den här boken är ganska frikostigt illustrerad, företrädelsevis med illustrationer från äldre science fiction-böcker och omslag till pulp-SF-magasin. Några år efter att denna bok kommit ut, översatte Sam den till engelska och utökade den lite, varefter den publicerades under titeln Science Fiction: What it's All About.

Ett annat verk som publicerats ett antal gånger i olika former, till att börja med i stencilerad form är Lundwalls bibliografi över science fiction på svenska. Den första, stencilerade versionen utkom 1962 och täckte åren 1830--1961. Den mest spridda versionen torde vara den utgiven i två volymer (1741--1973 och 1974--1983) av Delta. I den här versionen finns en hel del illustrationer (främst författarporträtt och bokomslag) och kortare beskrivningar av författarna. Precis nu har en ny, uppdaterad version kommit ut. Texten är nu åter samlad i en volym i ganska stort format men illustrationerna har fått stryka på foten. Det här verket är helt unikt inom sin kategori och naturligtvis helt oumbärligt för en seriöst intresserad svensk science fiction-fan.

Om man skärskådar den nya upplagan så hittar man, liksom i Fantasy en hel del irriterande småfel som säkerligen beror på otillräcklig korrekturläsning. Problemet är att en ren faktabok av den här typen, utan någon som helst beskrivande text, använder man primärt som uppslagsverk för att ta reda på årtal, originaltitlar eller vad det nu kan vara. Följdaktligen kommer de fel som finns i denna bok att få mycket större genomslag eftersom det inte finns någon möjlighet att inte från sammanhanget att en uppgift är fel.

Science Fiction: An Illustrated History har inte utgetts på svenska överhuvud taget i sin helhet, men jag tänkte säga några ord om den ändå. Den är A4-stor och innehåller klart mer illustrationer än text. Precis som Science fiction innehåller den ett antal kapitel som går igenom olika kategorier av science fiction och fantasy. Två av kapitlen ur An Illustrated History har getts ut på svenska i form av Utopia---Dystopia: Nedslag i framtidens politiska historia. Det är naturligtvis inget fel i att publicera samma sak på flera olika språk, men det hade varit trevligt med en kommentar någonstans om att det var fråga om tidigare publicerade verk i översättning. Det hela blir ännu värre av att texterna om utopier och dystopier samt ett par andra kapitel ur An Illustrated History publicerats i ytterligare en bok på svenska, även då utan någon form av hänvisning till något av de tidigare verken. En bok om science fiction, fantastik, futurism, robotar, monster, vampyrer, utopier, dystopier och annat märkvärdigt och oväntat och osannolikt (puh!) består i praktiken nästan bara av återtryck.

En tegelsten om fantasy

Redan när John Clute och Peter Nicholls The Encyclopedia of Science Fiction gavs ut 1993 pratades det om en liknande volym som avhandlade fantasy. Nu, slutligen, kan vi se resultatet i form av The Encyclopedia of Fantasy. Den är sammansatt av John Clute och John Grant (med assistans av ett femtiotal artikelförfattare) och väldigt lik sin föregångare i uppläggningen.

Att försöka sig på att recensera ett uppslagsverk med över 1000 sidor på något vettigt sätt i några korta textparagrafer är naturligtvis dömt att misslyckas, så jag tänker inte ens försöka. Jag nöjer mig med att säga att de artiklar jag har läst hittills har varit intressanta. Det enda irriterande jag noterat än är att alla ''å'', ''ä'' och ''ö'' har ramlat bort ur artikeln om Astrid Lindgren vilket gör att originaltitlarna ser konstiga ut.

Referenser

[tolkien_en_biografi] Humphrey Carter. J. R. R. Tolkien: En biografi. AWE/Gebers, Stockholm, 1978.

[the_encyclopedia_of_fantasy] John Clute and John Grant, editors. The Encyclopedia of Science Fantasy. St. Martin's, New York, 1997.

[svenska_science_fiction_tidskrifter_fran_1916_fram_till_vara_dagar] John Dernmar. Svenska science fiction-tidskrifter från 1916 fram till våra dagar. Specialarbete utfört vid Institutionen bibliotekshögskolan i Borås, 1988.

[drommar_om_evigheten] John-Henri Holmberg. Drömmar om evigheten: Science fictions historia. Askild & Kärnekull, Stockholm, 1974.

[sf_guide] John-Henri Holmberg. Sf-Guide: Om motiv i science fiction. Skandinavisk förening för science ficion, Stockholm, 1977.

[fantasy] John-Henri Holmberg. Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare. Replik, Viken, 1995.

[varldar_av_ljus_varldar_av_morker] Annika Johansson. Världar av ljus, världar av mörker. Bibliotekstjänst, 1996.

[tolkiens_sagovarld] Paul H. Kocher. Tolkiens sagovärld: En vägledning. AWE/Gebers, Stockholm, 1973.

[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1830_1961] Sam J. Lundwall. Bibliografi över science fiction & fantasy 1830--1961. Fiktiva, Stockholm, 1962.

[science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar] Sam J. Lundwall. Science fiction: Från begynnelsen till våra dagar. Sveriges Radio, Stockholm, 1969.

[science_fiction_what_its_all_about] Sam J. Lundwall. Science Fiction: What it's All About. Ace, New York, 1971. Revised, enlarged, and specially translated edition of Science Fiction: Från begynnelsen till våra dagar.

[science_fiction_an_illustrated_history] Sam J. Lundwall. Science Fiction: An Illustrated History. Grosset & Dunlap, New York, 1977.

[utopia_dystopia] Sam J. Lundwall. Utopia---Dystopia: Nedslag i framtidens politiska historia. Delta, Stockholm, 1977.

[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973] Sam J. Lundwall. Illustrerad bibliografi över science fiction & fantasy 1741--1973. Delta, Stockholm, 1984.

[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983] Sam J. Lundwall. Illustrerad bibliografi över science fiction & fantasy 1974--1983. Delta, Stockholm, 1985.

[en_bok_om] Sam J. Lundwall. En bok om science fiction, fantastik, futurism, robotar, monster, vampyrer, utopier, dystopier och annat märkvärdigt och oväntat och osannolikt. Sam J. Lundwall Fakta & Fantasi, Stockholm, 1993.

[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1996] Sam J. Lundwall. Bibliografi över science fiction & fantasy 1741--1996. Sam J. Lundwall Fakta & Fantasi, Stockholm, 1997.

[kvinnor_i_science_fiction] John-Henri Holmberg och Per Insulander. Kvinnor i science fiction. Optima, Stockholm, 1982.

[skrack_och_spokbibliografi_pa_svenska_1798_1994] Jan Reimer. Skräck- och spökbibliografi på svenska 1798--1994. Miscatonic University Press, Lund, 1995.

[tolkiens_midgard] Ingvar Svensson. Tolkiens Midgård: En uppslagsbok. Skandinavisk förening för science fiction, Stockholm, 1977.

[7_x_framtiden] Sven Christer Swahn. 7 x framtiden. Bernces, Uddevalla, 1974.

[sam_jerrie_lundwall] Nicholas Wennerberg. Sam Jerrie Lundwall: Samhällskritiker och underhållare: En undersökning av Sam J. Lundwalls sciencefictionromaner. C-uppsats i litteraturvetenskap utförd vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Universitetet i Linköping, 1994.


LSFF:s hemsida