I den här artikeln presenterar jag några olika standardverk inom science fiction-världen. Dessutom beskriver jag även några mindre kända verk som för den skull inte är mindre intressanta.
För enkelhetens skull delar jag in böckerna i kategorierna uppslagsverk (encyklopedier), referensverk och fackböcker. Med uppslagsverk, eller encyklopedier, menar jag sådana böcker som har traditionell uppslagsbokskaraktär nämligen indexord med relativt korta förklaringar. Dessutom kan encyklopedier innehålla längre artiklar om utvalda ämnen. Referensverk är utförliga inom ett eller flera avgränsade områden. Dessutom innehåller referensverk ofta utförliga bibliografier och förslag på andra källor inom området. Den tredje gruppen i min bibliografi är fackböcker. Detta är böcker som djuplodande och mer eller mindre omfattande behandlar ett enda ämne. Jag menar då inte ett brett ämne som exempelvis ''science fiction'' utan ett snävt ämnesområde som ''sociologisk science fiction'', ''TV-serien Blake's Seven'' eller liknande.
Först av böckerna vill jag presentera en doldis bland encyklopedierna: Donald H. Tucks gigantiska The Encyclopedia of Science Fiction. Detta trebandsverk gavs ut under en period av åtta år av Advent: Publishers i Chicago (en liten firma som drivs av science fiction-fans). Band ett och två är en utförlig ''Who's Who''. Detta är mycket utförliga beskrivningar av varje författares utgivning. Förstautgåvor av böcker anges med inte bara förlag och tryckår, sidantal och tryckort utan även pris och uppgift om utgåvan var illustrerad! Dessutom har nästan varje bok eller novell (!) tillhörande synopsis. Ofta finns alla -- inklusive översättningar! -- efterföljande utgåvor också angivna med pris!
I de tre volymerna kan du hitta olika sammanställningar och listor som är helt ovärderliga. Vad sägs om listan ''Listing by Title'' med start på sidan 477 i volym två? Direkt ett svar på frågan ''Vem skrev boken Slave Ship?'' får du i listan: Pohl, F. Under ''Pohl, Frederik'' i Who's Who får vi veta att Slave Ship först publicerades som en tredelad följetång i Galaxy SF med början i mars 1956. Sedan gavs boken ut av Ballantine 1957 och blev 147 sidor och kostade 2.75 dollar. Den gavs samtidigt ut som Ballantine pocket nummer 192 för bara 35 cent. Nästa utgåva blev 1966 som nummer U2177 och kostade då 50 cent. Förutom Ballantine har den utgivits av andra förlag i USA och andra länder (bland annat i Tyskland som Geheimkommando Madagaskar) men det räcker för att visa hur utförlig den bibliografiska informationen är i The Encyclopedia of Science Fiction.
Om du är intresserad av böcker och författare som var publicerade respektive aktiva före 1970 kan du inte hitta något referensverk som är mer komplett än Tucks The Encyclopedia of Science Fiction. För boksamlare och andra bibliofiler är detta ett måste i bokhyllan!
Sedan den första utgåvan kom ut på världskongressen i Brighton 1979 har Peter Nicholls Encyclopedia of Science Fiction varit uppslagsverket med stort U. Det var det första uppslagsverket i sitt slag inom science fiction-världen. Boken följer uppläggningen i ett vanligt uppslagsverk nämligen indexord med mer eller mindre utförliga förklaringar och beskrivningar samt längre artiklar på valda ämnen. Dessutom finns det mängder av illustrationer såsom bokomslag, scener ur filmer och fotografier på författare.
I denna encyklopedi ges ofta direkta utlåtanden om författares förmågor. Detta saknas i bland andra Tucks encyklopedi. Efter varje uppslagsord finns angivet vem som skrev texten och detta kan hjälpa läsaren att värdera innehållet. Brian Stableford har till exempel skrivit många av de vetenskapliga artiklarna (bland andra artiklarna om sociologi och biologi).
Tretton och ett halvt år senare -- påsken 1993 -- kom äntligen en ny och uppdaterad utgåva av The Encyclopedia of Science Fiction. Denna utgåva är mer monumental än något tidigare verk, inklusive sin föregångare. Ett tydligt tecken på att boken är en viktig publikation är att Locus hade en två sidor lång recension av encyklopedin. Under hösten kommer Nibus, ett engelskt informationsföretag, att ge besked om den elektroniska versionen av The Encyclopedia of Science Fiction. De kommer att släppa en CD-ROM-utgåva av uppslagsverket med bilder och annat som inte fick plats i pappersboken.
Den nya är en kraftig inbunden volym på 1370 sidor. Inga bilder, inga fotografier. Bara text. Egentligen går det inte att säga mer om detta mästerverk -- Magnum Opus -- än att denna utgåva liksom sin föregångare kommer att vara uppslagsverket med stort U under många år framöver (kanske fram till tredje utgåvan?). Visst finns det felaktigheter i The Encyclopedia of Science Fiction. Det finns ett ''rättelseblad'' på elva sidor och det får väl sägas vara ett gott betyg med tanke på det totala omfånget!
Det är inte bara amerikansk och engelsk science fiction som har uppslagsverk. Tyskland har bland annat producerat Lexikon der Science Fiction Literatur med Wolfgang Jeschke som huvudredaktör. I denna bok hittar vi många europeiska författare som inte återfinns i något annat verk i denna artikel. Har du hört talas om Ernst Friedrich Wilhelm Mader (1866-1947) som har skrivet flera science fiction-böcker på tyska? En stor fördel med denna encyklopedi är att de har publicerat många fotografier på författare vilket gör den ett utmärkt komplement till den nya utgåvan av The Encyclopedia of Science Fiction som ju är helt utan illustrationer. Dessutom är det självfallet det bästa som går att hitta när det gäller europeisk science fiction (de har bland annat en halv sida om Harry Martinsson).
Redan i början av åttiotalet började Nicholls verk bli inaktuellt. James Gunn stod som redaktör för det enda engelskspråkiga uppslagsverket under 1980-talet: The New Encyclopedia of Science Fiction. Detta är en nedbantad encyklopedi på många sätt. Den är endast straxt över 500 sidor med i snitt en illustration per fyra sidor. En stor begränsning var att de endast tog med ren science fiction; alltså ingen fantasy och ingen skräck. Ett uppslagsverk måste självfallet ha klara begränsningar men i detta fall fick det några konstiga effekter. Annan kritik mot The New Encyclopedia of Science Fiction är att den tar med oproportionellt många filmer (totalt mer än 250 presentationer på ungefär en kvarts sida var).
Neil Barrons Anatomy of Wonder: A Critical Guide to Science Fiction, tredje utgåvan, är ett mycket heltäckande bibliografiskt verk. Boken är utgiven av bibliografijätten Bowker (de som bland annat ger ut Books in Print) vilket leder till att Anatomy of Wonder finns på många bibliotek världen runt.
Anatomy of Wonders drygt åttahundra sidor disponeras på följande vis: 330 sidor bibliografi och artiklar om engelskspråkig science fiction, 200 sidor bibliografi och artiklar om utländsk science fiction (med sju sidor om svensk science fiction av Sam J. Lundwall), 200 sidor ''research aids'' med artiklar om olika ämnen som ''science fiction publishing and libraries'', ''author studies'', ''history and criticism'' och ''science illustration'' och boken avslutas med två rejäla index över författare och ämnen respektive titlar.
En bok som är litet av en besvikelse är David Pringles The Ultimate Guide to Science Fiction, vars undertitel är ''An A -- Z of SF Books''. Titeln lovar att vara den slutgiltiga science fiction-guiden men jag tror att Pringle och jag har olika definitioner av ordet ''ultimate'' (som av Longman Dictionary of Contemporary English definieras som ''... being or happening at the end of a process or course of action; FINAL ...''; deras versaler).
The Ultimate Guide to Science Fiction är i två delar: A-Z över böcker och sedan ett författarregister. Bokregistret är en lista över en mängd böcker (över 3000 enligt texten på omslaget) där copyright-år, författare, betyg och en kort recension presenteras. De korta recensionerna är sällan mer än 40 ord långa. Betygen är på en skala mellan noll och fyra stjärnor där Pringles något skeva smak lyser fram med all önskvärd tydlighet (brittisk science fiction får i allmänhet höga betyg ...). I författarregistret listas alla författare tillsammans med de böcker de har med i huvudlistan.
På det hela taget känns The Ultimate Guide to Science Fiction tunn och tråkig. Recensionerna är i bästa fall intetsägande och betygen är helt ointressanta (varför överhuvud taget betygsätta romaner och novellsamlingar på detta sätt?). Kort sagt: köp inte boken.
En snäv och mycket personligt hållen bibliografi är Pringles Science Fiction: The 100 Best Novels. Detta är just vad det låter som nämligen en samling av Pringles recensioner av hans hundra favoritböcker. Var och en av recensionerna är två sidor långa och avslutas med en kortfattad bibliografisk uppgift (första brittiska och amerikanska utgåva och senaste utgåva). Han har valt att presentera böckerna i kronologisk ordning. Han börjar 1949 med Nineteen Eighty-Four av Orwell och avslutar med år 1984 och William Gibsons Neuromancer.
Två gedigna referensverk är redigerade av Marshall Tymn. De är The Science Fiction Reference Book och Science Fiction: A Teacher's Guide & Resource Book. De är bägge fyllda med referenser av olika slag. Sammanställningar av utmärkelser och vinnare inom science fiction-världen, utlåtanden om böcker och författare, tips på läskurser i science fiction, och så vidare.
The Science Fiction Reference Book är främst en bok om böcker och annat om science fiction. Det finns listor över vilka som vunnit det eller det andra priset, vilka universitetskurser i science fiction som gavs när boken var färdig för tryck, vilka definitioner av science fiction som finns (och vilka som gjort definitionen), listor över science fiction-organisationer, artiklar om science fictions och science fiction-fandoms historia, och så vidare, och så vidare. Detta är en underbar bok att bläddra i och upptäcka nya böcker och företeelser inom science fiction-världen.
Science Fiction: A Teacher's Guide & Resource Book är uppbyggd kring tre huvuddelar: bakgrundsinformation, resurser och övningar. Bakgrundinformationen är en samling av fyra artiklar om science fictions och science fiction-fandoms historia, science fiction för barn och science fiction i filmer. Resursdelen av boken innehåller de fyra artiklarna ''A Teacher's Reference Shelf'', ''Science Fiction Periodicals'', ''Conferences and Conventions'' och ''Reading Lists in Science Fiction''. Den sista delen är praktiskt orienterad med råd för läraren när science fiction skall användas i klassrummet.
David Wingroves Science Fiction Film Source Book är en tillfredställande sammanställning av science fiction-filmer fram till och med 1984. Varje film har en fyrställig betygskala mellan noll och fem stjärnor. Kategorierna är ''plot'', ''technical merit'', ''enjoyment'' och ''artistic merit''. Dessa kategorier överlappar så klart men det ger lite mer än en enställig skala där alla aspekter skall vägas in till ett enda betyg mellan noll och fem. Barbarella får således 1/3/4/2 (skitkul men ganska taskigt gjord och utan handling!) emedan Bladerunner fick 3/5/4/3 (hyfsat manus, svinbra effekter, skitbra och snygga bilder).
Om du är intresserad av TV-serier och inte bara filmer kan Fultons The Encyclopedia of TV Science Fiction vara ett bra alternativ. Det finns flera böcker om TV-serier. Jag tycker att The Encyclopedia of TV Science Fiction är bra eftersom de har korta synopsis för varje avsnitt av de serier Fulton tar upp. Dessutom har han historik kring TV-serien, lista över skådespelarna genom seriens liv och slutligen alltså en förteckning över alla avsnitt. Varje avsnittsbeskrivning innehåller avsnittets titel, manusförfattare, kort synopsis, förteckning över skådespelare, regissör och andra viktiga personer (designers och andra). Något som jag tycker saknas är avsnittets längd och vilket datum avsnittet spelades in respektive visades första gången. Dessa detaljer -- som trots allt endast är intressant för de riktiga fanatikerna -- brukar finnas att hitta i specialiserade böcker om varje enskild TV-serie (som till exempel nedanstående Terry Nation's Blake's 7: The Programme Guide).
Oavsett det faktum att Tony Attwoods Terry Nation's Blake's 7: The Programme Guide behandlar den mest storslagna science fiction-TV-serien genom tiderna är den en bra bok. Framför allt är den ett bra exempel på referensböcker som behandlar en specifik TV-serie. Förutom fullständiga uppgifter om skådespelare i varje avsnitt, hur långt varje avsnitt är och när de visades för första gången. Korta biografier över manusförfattarna, långs synopsis för varje avsnitt, intervjuer med skådespelarna och annat smått och gott. En mycket trevlig sak med Terry Nation's Blake's 7: The Programme Guide är ordboken med många ord, uttryck, platser, planeter och personer som dyker upp i Blake's Seven. En erfaren B7-fan kommer förstås ihåg alla detaljer men denna lista är ovärderlig för den nya fantasten som ännu bara sett TV-seriens femtiotvå avsnitt en eller två gånger.
Alpers, Fuchs, Hahn och Jeschke. Lexikon der Science Fiction Literatur. Wilhelm Heyne Verlag, München, 1987.
Attwood, Tony. Terry Nation's Blake's 7: The Programme Guide. Target Books, London, 1982.
Barron, Neil. Anatomy of Wonder, tredje upplagan. Bowker, New York, 1987.
Fulton, Roger. The Encyclopedia of TV Science Fiction Boxtree, London, 1990.
Gunn, James. The New Encyclopedia of Science Fiction. Viking, New York, 1988.
Nicholls, Peter (redaktör). The Encyclopedia of Science Fiction. Granada, London, 1979.
Nicholls, Peter & John Clute (redaktörer). The Encyclopedia of Science Fiction, 2nd edition. Little, Brown, London, 1993.
Pringle, David. Science Fiction: the 100 Best Novels. Xanadu Publications, London, 1985.
Pringle, David. The Ultimate Guide to Science Fiction. Grafton, London, 1990.
Tuck, Donald H (redaktör). The Encyclopedia of Science Fiction, volume 1: Who's Who A--L. Advent: Publishers, Chicago, 1974.
Tuck, Donald H (redaktör). The Encyclopedia of Science Fiction, volume 2: Who's Who, M--Z. Advent: Publishers, Chicago, 1978.
Tuck, Donald H (redaktör). The Encyclopedia of Science Fiction, volume 3: Miscellaneous. Advent: Publishers, Chicago, 1982.
Tymn, Marshall (redaktör). The Science Fiction Reference Book. Starmont House, Mercer Island, 1981.
Tymn, Marshall (redaktör). Science Fiction: A Teacher's Guide & Resource Book. Starmont House, Mercer Island, 1988.
Wingrove, David (redaktör). Science Fiction Film Source Book. Longman, London, 1985.