Mårtenssons vägar Personliga tankar kring några av Bertil Mårtenssons böcker Bertil Mårtensson är en författare delvis känd även utanför SF-kretsar, då främst för sina deckare. Han belönades med Expressens Sherlock pris 1977 för romanen VÄXANDE HOT. Han är till vardags akademiker i Lund, med filosofi som inriktning. Då det är svårt att få fram sakuppgifter om hans debut ur min allt för tunna samling av faktalitteratur om och kring SF lämnar vi personbeskrivningen här. I SF-kretsar är han nog mest känd för sin roman DETTA ÄR VERKLIGHETEN, en bok jag tyvärr inte har läst. Romanen belönades som bästa svenska SF-roman 1967 till 1971 vid den europeiska SF-komgressen i Trieste 1972. En annan av hans mer kädna romaner är JUNGFRULIG PLANET (Bokad 77). Den berättar historien om Sefrem Ibrahim, en misslyckad akademiker som får jobbet som ekologisk överuppsyningsman på planeten Batak, ansedd som ett paradis i universum. Till en början är allt frid och fröjd. Men när han börjar undersöka några av företagen som exploaterar de ofantliga naturtillgångarna som finns på Batak, upptäcker han att de rapporter som tidigare sänts till Världarnas Förbund varit falska. När han sedan upptäcker att hans företrädare på posten lurats bli narkoman då det kommit fram att denne skulle rapportera till VF om misskötseln av Bataks tillgångar, stärks Ibrahims misstankar. Men de krafter Ibrahim har emot sig är beredda att ta till alla medel för att behålla kontrollen, och fortsätta den hänsynslösa exploateringen. JUNGFRULIG PLANET är en bok med ett klart budskap. Själv blev jag rent ut sagt förbannad, efter att ha läst boken, på människans 'etnocentrism', tanken att människan är alltings måttstock, och på hennes kortsynthet. En annan bok som går i samma tema är DET GYLLENE SPRÅNGET (Nyblom 87). Boken handlar om en expedition som skickats ut från en förgiftad och överbefolkad jord för att hitta nytt livsrum. Redan tidigt under färden utkristalliseras två grupper ur besättningen. En grupp som är beredd att till varje pris som helst hitta detta livsrum och en grupp som vill följa den regel som satts upp för dylika resor, nämligen den att; 'Om en planet redan är bebodd av en intelligent ras, ska planeten lämnas ifred'. Expeditionen hittar fram till en planet så nära den människliga definitionen av paradiset man kan komma. De är överens om en sak; 'Här vill vi stanna'. Men planeten är redan upptagen. En ras av intelligenta katter bebor redan planeten. Men de har inga motställda tummar, de bygger inga hus, de skickar inte ut några radiosignaler. När det kommer fram utbryter en konflikt mellan dessa båda grupper. Det finns nämligen bara en chans att meddela Jorden, ty sändaren förstör sig själv under sändandet av hypervågorna. Frågor som ställs i boken är: Vems rättigheter ska ges förtur? Vad menas egentligen med intelligens? Boken har ett klart ekologiskt budskap även om den slutar i en mer positiv ton än JUNGFRULIG PLANET. En bok där tidsresan används som redskap för att föra fram berättelsen och budskapet är SKEPPET I KAMBRIUM (Askild & Kärnekulls SF-serie 74). Den tilldrar sig dels i London eller snarare en kopia av staden, dels i tiden. Kopian av London har förvandlats till ett flyktsäkert fängelse. Huvudpersonen, John Fernström, är inspärrad där. Han vet inte vad han är straffad för eller sitt riktiga namn. Han vet bara att det inte är det riktiga London utan en stad där mannen bredvid dig i bussen kan vara en android ditplacerad för att göra livet surt för dig och dina medfångar. I det förflutna börjar egendomliga saker hända. Ett mystiskt rymdskepp dyker upp i den kambriska eran, små gröna män, nakna och endast iklädda spatserkäppar, börjar dyka upp på de mest oväntade ställen i tiden. Tiden börjar rämna. "Om en liten pojke eller flicka kramar en snöboll och kastar den ifrån sig uppe i ett bergmassiv kan den lilla snöbollen orsaka en katastrof. Den sätter igång en kedjereaktion som fortplantar sig och till sist väller en lavin fram. Tänk om detta hände med tiden?" Citatet presenterar något av idén bakom boken. Även i denna bok finns ett ekologiskt budkap även om det inte är lika framträdande. En romantrilogi där Mårtensson tar oss med uti fantasins värld är: MAKTENS VÄGAR: VÄGEN BORT, MAKTENS VÄGAR: VÄGEN TILLBAKA (Bokád 80 80) och den avslutande MAKTENS VÄGAR: VÄGEN UT (Aanmans 83). Berättelsen handlar om Jore, Vädje, Andira/Ander (hon har en magisk ring med vilken hon kan förvandla sig till man), Jarel och deas kamp mot Aulor och hans män. Aulor kämpar för att återupprätta Azepah di Kazane, det gamla riket under sin krona. Han är beredd att ta till vilka metoder som helst för att nå sina mål. Denna kamp skildras i de två första böckerna i trilogin. I den tredje boken, som tilldrar sig tio år efter händelserna i de två första böckerna, berättas historien om Jarels, som påtagit sig Jorels mantel som "den gyllene bågens väktare", och Andiras/Anders kamp för att stoppa världens undergång. Jag är personligen ingen stor vän av fantasy, men Mårtenssons böcker är bättre än genomsnitts-fantasyn. Den känns inte lika verklighetsfrämmande, den håller definitivt en betydligt högre litterär klass än andra böcker i genren. Trilogin kan rekommenderas till läsare som normalt inte läser fantasy. Jag vågar nog skriva att Bertil Mårtensson är att betrakta som den bättre av det fåtal svenska SF-författare som finns idag. Hans historier känns naturliga, hans personer är lätta att känna igen sig hos, de känns framför allt inte så fyrkantiga som tycks vara standard i allt för många SF-romaner och noveller, inhemska som utländska. Hans sätt att föra fram handlingen känns mjuk och naturlig. Han kan mycket väl rekommenderas för mer kräsna läsare, även läsare som normalt inte läser SF. MAKTENS VÄGAR: VÄGEN BORT, Bokád 80 **** MAKTENS VÄGAR: VÄGEN TILLBAKA, Bokád 80 **** MAKTENS VÄGAR: VÄGEN UT, Aanmans 83 ***(*) SKEPPET I KAMBRIUM, A&K:s SF-serie 74 *** JUNGFRULIG PLANET, Bokád 77 **** SAMARKAND 5617, Bokád 76 *** DET GYLLENE SPRÅNGET, Nybloms 87 **** -- Jukka Nylund --