Timeline

Universitetsutredningen (U 63) ska försöka utöka antalet utbildningsplatser. Efter att ha funderat på tvåskift och treterminssystem inser man att det behövs en fjärde teknisk högskola (utöver KTH, LTH och CTH). Linköping och Norrköping visar intresse för att få högskolan. Även Luleå och Västerås är intresserade.

Y-linjen (teknisk fysik och elektronteknik) startas denna höst med 80 platser. M-linjen (maskinteknik) och I-linjen (då kallad ekonomiingenjörsutbildning) har 50 platser vardera. Teknisk magisterutbildning har 40 platser. Lysators blivande förste ordförande, Kjell Ståhlbom, börjar på Y-linjen denna höst.

Under läsåret 1969/70 finns inga byggnader på Valla. Undervisningen bedrivs i olika lokaler på stan.

Efter det samtal vi hade per telefon den 25 sept. har vi Y-teknologer på sektionens stormöte bildat datorföreningen LYSATOR, i vilken jag är ordförande. Föreningen står öppen för alla intresserade på Högskolan; lärare och assistenter såväl som teknologer. Målet för föreningen är att skapa intresse för modern datorteknik och att bilda ett forum för datorintresserade där de skall kunna bygga upp, köra och vidareutbilda datorer [sic].

Prefekt Ingemar Ingemarsson vid ISY skickar med ett följebrev där han bland annat skriver:

Såvitt vi vet finns det i Sverige ingen liknande förening, vars medlemmar har datorn som hobby. Vi tror att verksamheten inom LYSATOR kan komma att bidra till bättre kontakter mellan lärare och studenter och till bättre anknytning mellan verklighet och teoretiska studier.

Att Lysator förbinder sig att inte ställa anspråk på Datasaab vad beträffar reservdelar och komponenter eller annat underlag. Ej heller på reparation eller servicetjänster.

Datasaab kommer dock att i mån av möjlighet vara villiga att leverera delar och komponenter till gängse försäljningspris.

I mötesprotokollet kan man läsa att interimsordföranden Kjell Ståhlbom väljs till ordinarie ordförande. Tord-Jöran Hallberg väljs till föreningens inspektor, en post som han omvalts till under alla år fram till sin pension. Bland övriga poster som besätts återfinns utöver de vanliga en del mera udda, som t.ex. hardwarechef, softwarechef samt försteförvaltare av kompilator. Medlemsavgiften sätts till tio kronor.

De ursprungliga stadgarna (sida 1, sida 2 och sida 3) som antogs under mötet finns också bevarade.

Datordelarna från SAAB räcker inte för att få ett fungerande system. Man vänder sig därför till statskontoret, som handlar med alla datorer inom statsförvaltningen, och får tag på en D21 i Göteborg som ska håller på att bytas ut. En lastbil med prylar från den forslas till Linköping.

Tillsammans med D21:an får Lysator även en minidator, Varian 520.

Radio- och andra amatörer har ju funnits länge. I våra dagar har kretsen utökats med dataamatörer, som vid högskolan samlats i föreningen LYSATOR.

Under 1974 söker projektgruppen pengar från STU, Styrelsen för Teknisk Utveckling. Professorn i datamaskinsteknik, Per-Erik Danielsson, ställer sig bakom ansökan på 51000 kr, och som projektledare anges föreningens inspektor Tord-Jöran Hallberg. Lys-16 kallas i ansökningshandlingarna för 'minimaldatorn'.

Pengarna beviljas, och konstruktionen börjar. Ansvarig för den blir Jan-Erik Stjernvall, som innan dess aldrig hållit i en lödkolv. Han lär sig snabbt.

Samma år introducerar Motorola sin första mikroprocessor, 6800, bestående av 4000 transistorer.

Under året utvecklas operativsystemet CP/M för 8080-datorer av Gary Kildall.

Under en annan visning, för matte- och fysiklärare på Skolöverstyrelsen, har man inte lika stor tur. Under resan till Stockholm skramlar datorn och den terminalen sönder i Roberts Renault 4, så man tvingas demonstrera BASIC med terminalen i lokalmod. Ingen i publiken reagerade inför detta.

Det bildas en arbetsgrupp för Lys-16 med olika poster för teknik, ekonomi, inköp, byggbeskrivning, lådkonstruktion och programvara. Ett särskilt Lys-16-konto öppnas eftersom folk börjat skicka in pengar till föreningen.

Under året lanserar också en rad företag egna mikrodatorer, t.ex. IMSAI 8080.

Den nya linjen får från början 30 platser och har två sökande på var och en av dessa, och får alltså ses som en framgång.

Efter att fyrtio anmälningar kommit in sätter man stopp.

En av tidningarna som uppmärksammar Lys-16 under året är Elektroniknyheterna, som i en artikel (sida 1 sida 2, sida 3 och sida 4) skriver:

Hemdatorn är här... kraftfull minidator kostar 5000 kr att bygga ... om Du använder Din TV som bildskärmsterminal och audiobandspelaren som massminne!

Den nya professorn i datalogi, Erik Sandewall, söker efter sin installationsföreläsning upp Robert Forchheimer och talar om att han vill köpa Lys-16 till den nya institutionen. Efter anbudinfordran från utrustningsnämnden så offererar Lys-16-gruppen tio byggsatser för 45000 kr.

Slutligen kan nämnas att antalet examensarbeten som direkt är knutna till LYS-16 för närvarande uppgår till 15, varav 4 på ISY. Antalet personer som helt eller delvis är inkopplade på projektet är nio, de flesta studerande vid teknisk fakultet och Lysatormedlemmar.

Att göra en andra omgång ideellt känns tungt, och diskussionerna om en kommersialisering tar fart. Det blir dock inget Lys-16-företag. Istället säljs rättigheterna till företaget ATEW i Flen. Lysator får sex procent i royalty på varje såld maskin. Reklamen består bland annat av särtryck ur Elektroniktidningen (sida 1, sida 2, sida 3, sida 4).

Lysator håller på att bygga tre Lys-16 och sex Termilyser till föreningen. Av dessa är en respektive två klara, 'med det normala antalet buggar'.

På den administrativa fronten kan noteras att Lysator i och med stadgeändringen den 3 mars inte längre har separata 'softwarechefer' och 'hardwarechefer'. Istället införs begreppet 'systemchef'. Medlemsavgiften är 20 kr/år.

På andra sidan Atlanten skapas NFSNET som stamnät med hastigheten 56 kbps. Under detta år utvecklas också MX-poster och NNTP. 'The great USENET name change' äger rum.

I ett formellt brev skriver ISY:s prefekt Lennart Ljung:

Med beklagande nödgas vi meddela att Lysator inte längre kan få disponera några lokaler inom ISY:s område... Som en följd av ovanstående räknar vi med att Lysator-lokalen är utymd senast den 1 juni 1987. För den händelse ni önskar någon praktisk assitans vid utflyttningen är vi villiga att bistå med detta.

När Lysator nu inte får vara kvar i den 9 x 9 meter stora datorhallen i B-husets mitt börjar man leta efter alternativ. Förhandlingar med IDA ger Lysator tillgång till ett gammalt förrådsrum i källaren vid ingång B29, som sedemera kommer att bli Pul-17.

Peter Löthberg har med sig en DEC 2020-dator och några RP06-diskenheter. Han kör sedan under helgen DECNET över sin NMT-mobiltelefon.

I samma GARB berättar Paul Svensson om Göran Karlsons examensarbete, ASGÅRD, en föregångare till de MUD-spel som senare blir populära på Lysator och i resten av världen. ASGÅRD är ett fleranvändarspel baserat på en LISP-interpretator, en fleranvändardatabas, en flexibel parser, med mera. Systemet är skrivet i C under BSD Unix 2.9 på en PDP 11. Avsaknaden av processkommunikation i denna Unix-variant gör ASGÅRD slött, eftersom filer används för processkommunikation.

I samma nummer skriver Linus Tolke om Ingrid (ABC 1600) och konstaterar:

Flera Lysatormedlemmar har under det senaste året införskaffat en ABC 1600. Dessutom har Lysator en egen maskin, Ingrid, som står i lokalen. Trots flera problem med maskinerna är Ingrid mycket använd. Det kan ju i och för sig bero på att det är den enda maskin i Lysators ägo som fungerar och som man kan göra något med. STEParna är inte så roliga att jobba med, Cecilia har ännu inte något OS och DEC-2020 (Li?) snurrar inte än.

Av Pär Emanuelssons artikel i samma GARB får vi reda på att Lysator håller på att bygga en CD3200, en datorbyggsats från Chalmers Datorförening. Till denna maskin vill han bygga en anpassningsenhet så att den kan använda de CDC BR3B5-diskar som Lysator har.

Medan planerandet pågår går Lars Aronssons UNIX-kurs 'Från NOLL till UNIX på fem kvällar' från våren 1987 i repris. Efter reklam på ett gemensamt värvningsmöte för Lysator och Ctrl-C den 8/11 och annonsering i Linus-KOM och USENET kommer 44 personer till den första lektionen. Även här konstateras av LiTH inte ger en kurs som motsvarar denna.

I samma GARB kan vi läsa att väggarna runt sandfiltret har tapetserats och att utrymmet möblerats. Kabelränna och uttag har satts upp. Kylvatten ska enligt uppgift också äntligen vara på väg. Detta behövs, eftersom temperaturen i lokalen är över 30 grader.

Peter Löthberg har med sig en diskpacke TOPS-20 med DECNET till Lysators DEC 2020 eLinor som fungerade för första gången kvällen innan. Under dagen installerar Peter ett 19200 bps-modem utlånat av LIDAC och Lysator får kontakt med SUNET via datorn Clover på ISY.

Skolans andra datorförening, Ctrl-C, överlämnar en jubileumsterminal som gåva. Den kommer senare till användning som extra konsol till eLinor.

Under våren startar också ickeföreningen Lysfika, som säljer fika till sig själva och Lysators medlemmar. Lysators egen fikaverksamhet lades ner efter massivt svinn.

I artikeln konstateras att Lysators DEC-2020 eLinor är den maskin som man för närvarande kan vara flest användare på. Förutom de fem terminalerna i Pul-17 kan man komma åt eLinor över DECNET. Dessutom körs Lysators medlemsregister på denna dator.

Utöver eLinor finns Ingrid (Lysators ABC 1600), Bachelor (en Sun 2/120 på ISY som Lysiter kan köra news med mera på) samt de tre Sun 3/50-datorerna Lage, Lave och Laila (som redan har trångt på disken).

De flesta programmen hade ett speciellt tema, till exempel Lisp, inkrementella språk och andra lite udda programspråk, Algol-språk, datorsäkerhet och datorhistoria. I varje program fanns även med datornyheter och ett par hackeruttryck.

Fleranvändarspelet NannyMUD flyttar från IDA till Lysator och får sitt namn från maskinen den körs på.

Det visar sig att Julia+Obelix aldrig kommer igång på Lysator. Maskinen skänks till datorföreningen Update i Uppsala. De lyckas få igång maskinen och kör BSD 2.11.

Någon vecka efter Julia-hämtningen hämtas Hoppe, en HP Series 37, från FAKAB (Plåt och Stålentreprenad AB) i Linköping. Med Hoppe kommer 400 MB disk, en 1600-bpi-bandstation, 4 HP2392A-terminaler, en HP150-persondator, 4 skrivare samt lite annat smått och gott. Hoppe är en 16-bitars stackbaserad maskin för administrativa tillämpningar, har 1 MB RAM, 14 serieportar, HPIB-gränssnitt och operativsystemet MPE V/E. Tyvärr följer det inte med några kompilatorer till Hoppe.

DEC-2020-datorn eLinor är åter död efter en kort tids funktion. Sequent-datorn Nanny och Sun-datorerna Lage, Lave och Laila lever dock, de senare med (inte helt buggfria) SunOS 4.1.1 som OS. Ordförande Peter Eriksson skriver om arbeten som behöver utföras:

Nu återstår bara att reparera Yoda, få tag på programvara till Hoppe, få igång Julia och eLinor. Fixa ett (eller båda!) av Nannys två trasiga terminalkontrollers (det är slut på lediga serieportar hos henne nu...), fixa seriesnörena mellan Ingrid och Nanny, städa i förrådet (någon som vill köpa en gammal DataSAAB-dator? :-), hacka vidare på LUNATIX (Lysators egen Unix på Nanny...) med _mycket_ mera! Kom gärna ner till Pul17 och hugg tag i allt som behöver fixas.

LysKOM-servern flyttar från Nanny till Lysator. Någon gång under våren eller sommaren skrivs LysKOM-servern om så att databasen sparas en bit i taget, istället för att sparas i klump.

Teknologrum för data.

Den fasta installationen är ej utförd på ett föreskriftsenligt sätt. Installationen skall av behörig installatör rättas.

Statens elektriska inspektion gav universitets hyresvärd KBS ett ultimatum: senast vid årsskiftet skulle problemen vara lösta. Brandmyndigheterna var inte heller helt nöjda med Pul-17.

Sedan förra GARB kom ut i april har Lysator varit hos HP i Kista och hämtat tre Apollo-arbetsstationer och sex HP7935-diskstationer. Lysator väntar på en HP-arbetsstation så att diskarna kan göra mer nytta än de kan nu på Hoppe.

I detta nummer gör dessutom Linus Tolke reklam för SvenskMuD, där han är gud, samt för archie, ett program för att hitta bland alla filer som finns tillgängliga via FTP.

I nyhetsbrevet står att en stor del av Lysators arbetsstationer är nere i väntan på kyla och att servern (som heter Lysator) ska flyttas till Q. Vidare konstateras att fanservern, Lysators SF-databas via gopher, snart ska vara i drift, och att Mattias Wingstedt snart byggt ett häftigt kodlås till Q-huset.

I samma nummer presenterar Lars Aronsson gopher-systemet i en artikel med titeln 'Jordekorrarnas liv och leverne'. Jonas Yngveson skriver om den ABC80-emulator han och Niclas Wiberg hackat för X - xabc80.

KBS skänkte en tavla med lokalt linköpingsmotiv, Hasselblads elkonsult skänkte 4 kg kaffe, Sun skänkte två 4/110 arbetsstationer, CD (Chalmers Datorförening) skänkte en takfläkt och LUDD (datorföreningen vid Lule högskola) skickade ett flott telegram.

De donerade arbetsstationerna döps till Hennes och Mauritz.

I samma SYSTAT redovisas Lysators bokslut för 1991/92, med en omsättning på 34966 kr och ett utgående eget kapital på 36741 kr. RydNet, som redovisas separat, hade en omsättning på 23159 kr och en utgående skuld på 11 573 kr.

Donationen innebär att RydNet slipper hyra en långsam och dyr fast ledning av Televerket för att få kontakt med Lysators nät, i väntan på den fiberkabel som är det långsiktiga målet.

Lysators mailsystem är uppgraderat från sendmail version 5 till sendmail version 6.12. Gopher-servern fungerar väl och innehåller nu Lysators stora SF-arkiv.

Leif Stensson berättar i samma GARB om sin sagoserver, ett hack som genererar pariodier (?) på dåliga fantasy-uppsatser.

Pelle Dellby från Digital Equipment pratade om deras nya Alpha-arkitektur. Linus Torvalds berättade om hur Linux uppstod (det krävs arrogans, ignorans och envishet för att hacka ett OS). Slutligen talade Jacob Palme och Torgny Tholerus om hur det första svenska KOM-systemet växte fram och om sina utvecklingsplaner för KOM.

WWW uppmärksammas i nyhetsbrevet, som förmodar att Lysator WWW-tjänst antagligen är störst i Norden.

Medan Peter Eriksson installerar om operativsystemet på de drabbade datorerna passar han på att installera Solaris 2 för första gången på Lysator, genom att SPARC-datorna uppgraderas från SunOS 4.1.3 till Solaris 2.2.

Lysator inrättar en sponsorsida på WWW, för att tacka Sun och alla andra sponsorer.

I samma Lystring meddelas att Lysator har fått en VAX 6330 med 128 MB RAM samt en IBM RS 6000. Den senare döps till Ibrahim.