[Byt till svensk text]

Timeline 1990-1994

The timeline is only provided in Swedish at the moment. A short summary in English will appear later.

Please contact Andreas Kempe if you have any information or if you would like to comment something.

1960-1969 ~ 1970-1979 ~ 1980-1984 ~ 1985-1989 ~ 1990-1994 ~ 1995-1999 ~ 2000-2004 ~ 2005-2009 ~ 2010-2011

Whole timeline ~ Timeline menu

1990
I början av året kommer diskussionerna igång om ett nytt KOM-system, som senare utvecklas till LysKOM. Bland de tappra själarna märks Per Cederqvist, Peter Eriksson, Lars Willför, Linus Tolke, Lars Aronsson och Thomas Bellman. Tidigt bestämmer man sig för en client-server-modell. Arbetet utsätts för ett allvarligt hot då Chalmers Datorklubb startar sitt MUD-spel...

Under våren startar också ickeföreningen Lysfika, som säljer fika till sig själva och Lysators medlemmar. Lysators egen fikaverksamhet lades ner efter massivt svinn.

Under året moderniserar IDA sina datorresurser för undervisningen: DEC-stordatorn åker ut och ett antal SPARCstation 1:or från Sun installeras.

ARPANET läggs ner detta år.

Januari
Motorola introducerar 32-bitarsprocessorn 68040, som innehåller 1,2 millioner transistorer. Det dröjer ungefär ett år innan den finns tillgänglig på marknaden.

Apple slutar tillverka Machintosh-II-datorer.

Februari
27/2Som utlovat donerar Sun tre Sun 3/50 arbetsstationer med 4 MB RAM vardera och två diskar med en total kapacitet på 210 MB. Maskinerna döps till Lage, Lave och Laila efter dagens namnsdagsbarn.

April
I GARB april 1990 kan man läsa om ett antal projekt på Lysator: CD3200-byggsatsen är nästan klar, terminalväxeln YODA har inga linjer inkopplade och kabel ska dras till Ctrl-C:s lokal i A-huset. På önskelistan för mjukvara står OS till CD3200, TCP/IP till eLinor samt mer arbete på LysKOM.

I artikeln konstateras att Lysators DEC-2020 eLinor är den maskin som man för närvarande kan vara flest användare på. Förutom de fem terminalerna i Pul-17 kan man komma åt eLinor över DECNET. Dessutom körs Lysators medlemsregister på denna dator.

Utöver eLinor finns Ingrid (Lysators ABC 1600), Bachelor (en Sun 2/120 på ISY som Lysiter kan köra news med mera på) samt de tre Sun 3/50-datorerna Lage, Lave och Laila (som redan har trångt på disken).

3/4Natten mellan 2 och 3 april, vid midnatt, sänds det första Natthack-programmet på Radio Ryd. Programmen fortsätter en bra bit in i 1991 med ett program per vecka och görs av Kjell Enblom, Jonas S Karlsson, Linus Tolke, Thomas Bellman, Nils Olof Paulsson, Per Eric (purjo, även känd som AntonYmer) Johnsson (numera Hampusgård) och Bengt-Olov Hedlund.

De flesta programmen hade ett speciellt tema, till exempel Lisp, inkrementella språk och andra lite udda programspråk, Algol-språk, datorsäkerhet och datorhistoria. I varje program fanns även med datornyheter och ett par hackeruttryck.

17/4Första notisen i Changelog-filen för LysKOM-servern skrivs av Per Cederqvist på datorn Lage.

20/4Det som ska bli NannyMUD tas hem av Mats Persson. En kort tid heter spelet MajMUD efter datorn Majestix på IDA som det kör på. Lite senare flyttar spelet till Brutalix och kallas BrutalMUD.

Maj
Lysator får en Sequent Balance 8000 med 12 NS-32032-processorer på 10 MHz, 10 MB RAM, streamer, 1/2-tums-bandstation, ethernet samt 48 serieportar från Nokia. Datorn har stått som hemdator hos Pekka Akselin, efter att en gång i tiden ha införskaffats av Ericsson då de funderade över vilken slags UNIX-maskiner de skulle sälja. Maskinen döps till Nanny. En 130 MB-disk som suttit i en GOP-dator på ISY kopplas in.

Fleranvändarspelet NannyMUD flyttar från IDA till Lysator och får sitt namn från maskinen den körs på.

Microsoft släpper Windows 3.0.

Svensk datorpress skriver om den nya Amiga 3000 som är utrustad med processorn 68030 från Motorola.

Juni
15/6Linus-KOM (som var av typen QZ-KOM, v6, svenska versionen) stängs av eftersom den DEC-2065 som kör systemet ska kastas ut. En fest hålls för att uppmärksamma händelsen. Innan avstängningen har Linus-KOM ungefär 300 användare. Denna månad startas den första prototypservern för LysKOM, som ska ersätta Linus-KOM.

Juli
25/7Klockan 13:03 skapas det första mötet 'Presentation (av nya) möten' i den 'riktiga' LysKOM-databasen. Den server som används är primitiv. Ett shellscript skickar en signal var 15:e minut till servern, som då sparar hela databasen. Detta ger upphov till långa pauser i KOMmandet då texten 'Databasen sparas - vänta ett litet tag' dyker upp.

Augusti
Lysators DEC-2020 eLinor drabbas av blixtnerslag och strömavbrott.

Oktober
4/10LysKOM invigs officiellt efter årsmötet.

24/10Fyra Lysiter deltar i en programmeringstävling via Internet. Under tre timmar hackar Thomas Bellman, Inge Wallin, Thomas Padron-McCarthy och Ture Pålsson för Lysators ära, på de sex problemen som delas ut via e-post. Laget löser två problem i tid och hamnar på sjuttonde plats i den öppna klassen (plats 26 totalt).

November
I GARB november 1990 läser vi bland annat att Lysator fått skärmar till Sun-stationerna. På Nanny har tre modem donerade av Televerket kopplats in. Modemen är nästan ständigt upptagna. Medlemsavgiften är 96 kr/år.

9/11LysKOM flyttar till Nanny. Databasfilen är ungefär 1,5 MB och servern tar 2 MB RAM under drift. Klientutvecklarna tror fortfarande att TTY-klienten skriven i C ska bli normalklient. I väntan på den har Per Cederqvist skrivit en klient i Emacs Lisp. En användarhandledning för denna klient finns med i GARB november 1990.

1991
Februari
10/2Per Cederqvist och Inge Wallin hackar om LysKOM-servern så att texterna sparas för sig och tidpunkter sparas som time_t istället för struct tm. Detta ger en stor uppsnabbning av LysKOM-systemet.

16/2Lysator hämtar en PDP-11/70 som David Byers tiggt från Åsö gymnasium. Obelix, den PDP-11/70 som Lysator långlånat av IDA, har aldrig fungerat och är nu utställd i förrådet. Man hoppas att ur den nya datorn Julia och Obelix ska komma åtminstone en fungerande maskin. Tillsammans med Julia kommer tre SMD-diskar à 130 MB som genast kommer till nytta på Nanny.

Det visar sig att Julia+Obelix aldrig kommer igång på Lysator. Maskinen skänks till datorföreningen Update i Uppsala. De lyckas få igång maskinen och kör BSD 2.11.

Någon vecka efter Julia-hämtningen hämtas Hoppe, en HP Series 37, från FAKAB (Plåt och Stålentreprenad AB) i Linköping. Med Hoppe kommer 400 MB disk, en 1600-bpi-bandstation, 4 HP2392A-terminaler, en HP150-persondator, 4 skrivare samt lite annat smått och gott. Hoppe är en 16-bitars stackbaserad maskin för administrativa tillämpningar, har 1 MB RAM, 14 serieportar, HPIB-gränssnitt och operativsystemet MPE V/E. Tyvärr följer det inte med några kompilatorer till Hoppe.

Mars
LysKOM-servern förses med en multiplexer, så att fler än fjorton personer kan köra mot den samtidigt. Det är Nannys begränsning på antal fildeskriptorer per process som tvingar fram detta.

April
Ansvariga myndigheter underkänner elinstallationerna i Pul-17.

I GARB april 1991 kan den intresserade läsa att LysKOM-projektet går vidare med stormsteg, samt att NannyMUD växer trots problem med diskarna. NannyMUD har nu över 90 wizards och mer än 1000 spelare.

DEC-2020-datorn eLinor är åter död efter en kort tids funktion. Sequent-datorn Nanny och Sun-datorerna Lage, Lave och Laila lever dock, de senare med (inte helt buggfria) SunOS 4.1.1 som OS. Ordförande Peter Eriksson skriver om arbeten som behöver utföras:

Nu återstår bara att reparera Yoda, få tag på programvara till Hoppe, få igång Julia och eLinor. Fixa ett (eller båda!) av Nannys två trasiga terminalkontrollers (det är slut på lediga serieportar hos henne nu...), fixa seriesnörena mellan Ingrid och Nanny, städa i förrådet (någon som vill köpa en gammal DataSAAB-dator? :-), hacka vidare på LUNATIX (Lysators egen Unix på Nanny...) med _mycket_ mera! Kom gärna ner till Pul17 och hugg tag i allt som behöver fixas.

22/4Intel introducerar mikroprocessorn Intel486 SX. Till skillnad från normalvarianten Intel486 DX saknar denna modell inbyggd flyttalsprocessor.

Maj
Apple Computer börjar leverera Mac OS 7.0 två år efter att det annonserats.

Juni
I Juni 1991 lanserar Free Software Foundation, (FSF), GNU General Public License (GNU GPL) version 2.

7/6Sun donerar tre Sun 3/80-arbetsstationer (som döps till Robert, Robin och Ruben) och en Sun 4/380-server (som döps till Lysator). Arbetsstationerna har 16 MB RAM vardera men inga diskar (förutom en flexskiveenhhet på Robert). Servern har 32 MB RAM och 1800 MB ESMD-disk.

LysKOM-servern flyttar från Nanny till Lysator. Någon gång under våren eller sommaren skrivs LysKOM-servern om så att databasen sparas en bit i taget, istället för att sparas i klump.

Juli
3/7Linus Torvalds vid Helsingfors universitet i Finland meddelar att han jobbar på ett Minix-projekt. Detta projekt kommer att utvecklas till det fria operativsystemet Linux. Lysator är inte delaktigt i Linuxutvecklingen på något formellt sätt, men Linux är viktigt för många av våra medlemmar.

29/7SvenskMUD, det första svenskpråkiga MUD-spelet, startar.

September
Källkod för Linux 0.01 distribueras.

2/9Nils Olof Paulsson (noppe) skriver det hundratusende inlägget i LysKOM.

16/9Version 1.0 av LysKOM-servern checkas in.

18/9Första kurstillfället av fem i Linus Tolkes kurs i Emacs Lisp. Den sista träffen är 16 oktober.

Oktober
23/10Lysator, KBS (Kungliga byggnadsstyrelsen) och Linköpings universitet träffas på initativ av Magnus Redin för att diskutera Lysator behov av nya lokaler. Det beslutas att Lysator får arrendera mark för en symbolisk summa, om vi kan skaffa en ny byggnad på något sätt.

November
Duke University i USA håller sin Internet Programming Contest för andra året. Även detta år deltar Lysator, och laget Team Lysator vinner undergraduate-kategorin. Laget bestod av Torbjörn Axelsson (MeTa), ceder (Per Cederqvist), Leif Stensson och Mattias Wingstedt.

6/11Lysators styrelsemöte behandlar klagomålen från Statens Elektriska Inspektion, östra distriktet, på Pul-17:

Teknologrum för data.

Den fasta installationen är ej utförd på ett föreskriftsenligt sätt. Installationen skall av behörig installatör rättas.

Statens elektriska inspektion gav universitets hyresvärd KBS ett ultimatum: senast vid årsskiftet skulle problemen vara lösta. Brandmyndigheterna var inte heller helt nöjda med Pul-17.

December
6/12Lysator lovas få baracker som har varit pastorsexpedition i Landeryd i utkanten av Linköping. Sammanlagt rör det sig om sju barackmoduler som sitter ihop. Tillsammans med elektronikföreningen Admittansen, vars styrelsemedlem Mikael Olofsson tipsat om baracken, bestämmer man att arbeta för att detta ska bli föreningarnas nya lokal Q-huset.

I GARB december 1991 läser vi att LysKOM har passerat 150000 inlägg och att servern kommit upp till version 1.0. Lysator har nu över 200 medlemmar och en medlemsavgift på 128 kr/år.

Sedan förra GARB kom ut i april har Lysator varit hos HP i Kista och hämtat tre Apollo-arbetsstationer och sex HP7935-diskstationer. Lysator väntar på en HP-arbetsstation så att diskarna kan göra mer nytta än de kan nu på Hoppe.

I detta nummer gör dessutom Linus Tolke reklam för SvenskMuD, där han är gud, samt för archie, ett program för att hitta bland alla filer som finns tillgängliga via FTP.

I en GARB-artikel presenterar Magnus Redin en första modern version av Lysators RydNet-projekt, som ska ge datornät till studenterna i Ryd. Förutom Magnus märks också Kjell Enblom tidigt. Kabeldragningen har redan börjat så smått. Man tänker använda en tvåpars fast lina på 19200 bps hyrd av Televerket för att få kontakt med Lysator. Samtidigt planerar man att använda LocalTalk (Apples inte helt snabba LAN-standard) i nätet. Detta sker aldrig.

1992
Under året flyttar NannyMUD från datorn Nanny till datorn Lysator.

Januari
12/1Linux 0.12 släpps. Från om med nu sprids Linux snabbare.

17/1De tre föreningarna Lysator, Admittansen and Ctrl-C träffar KBS och de institutioner som lovat hjälpa till med lokalfrågan (IDA, ISY, IFM och IKP) för att diskutera Q-huset. Ctrl-C tvingas med i projektet mot sin egen och de andra föreningarnas vilja, eftersom universitetet vill ha bort dem från deras lokaler i A-huset.

Februari
4/2Ulf Henriksson (prefekt på ISY) skickar ett brev till KBS där han intygar att de fyra sponsrande institutionerna (IDA, ISY, IFM och IKP) kommer att betala för flytten av Q-huset från Landeryd till universitetsområdet. I brevet skriver han att institutionerna är beredda att betala högst 15000 kr vardera årligen under fem år, samt att det bör bildas en styrgrupp för projektet med representanter för institutionerna.

15/2Nedplockandet av Q-huset inför flytten börjar. Snön vräker ner, så insatserna koncentreras på inomhusarbete.

22/2Arbetet med Q-huset inför flytten fortsätter.

27/2Q-huset flyttas från Landeryd till en plats bakom B-huset, bredvid E++ på universitetsområdet. En intensiv bygg- och inredningsperiod börjar. Slutresultatet ser ut såhär: A.P.A. 1-20

Under denna månad startar Lysator en gopher-server för första gången. Den körs i fjorton dagar, och är sedan avstängd fram till juni månad. Sedan dess körs den kontinuerligt.

Mars
Linux 0.95 släpps.

April
Microsoft släpper Windows 3.1.

Maj
Arbetet med Q-huset fortsätter, vilket framgår av följande dagboksfragment och denna ritning.

Juni
25/6Elinstallationerna i Q-huset är färdiga och ethernetsladden kopplas in till universitetsnätet.

26/6Lysator är för andra gången värd för NUCCC, Nordic Universitety Compuer Clubs' Conference, under tiden 26-28 juni. Under konferensen bestäms det att alla datorklubbarna ska starta gopher-servrar för att presentera sig. Lysators gopher-server återstartas.

Juli
20/7SYSTAT nr 1 kommer ut. Detta är det första numret av Magnus Redins elektroniska nyhetsorgan för Lysators medlemmar, sponsorer och andra intresserade.

I nyhetsbrevet står att en stor del av Lysators arbetsstationer är nere i väntan på kyla och att servern (som heter Lysator) ska flyttas till Q. Vidare konstateras att fanservern, Lysators SF-databas via gopher, snart ska vara i drift, och att Mattias Wingstedt snart byggt ett häftigt kodlås till Q-huset.

Augusti
I GARB 1992 är det stora ämnet givetvis Lysators flytt till Q-huset. Vidare meddelas att föreningen nu har 230 medlemmar, en medlemsavgift på 128 kr/år och nya stadgar, eftersom de gamla var lite väl generösa. De gamla stadgarna gav vem som helst i världen som studerade på ett universitet rätt att gå med i Lysator. De nya begränsar denna rätt till stundenter och anställda vid LiU. Övriga antas endast efter styrelsebeslut. Det är främst rädslan för vad som kan hända med nätanslutningen som motiveras detta.

I samma nummer presenterar Lars Aronsson gopher-systemet i en artikel med titeln 'Jordekorrarnas liv och leverne'. Jonas Yngveson skriver om den ABC80-emulator han och Niclas Wiberg hackat för X - xabc80.

I GARB augusti 1992 presenteras också en av Lysators systerföreningar: LUDD, Luleå högskolas datorförening. LUDD har sedan föreningen grundades under 1991 samlat på sig ett drygt hundratal medlemmar, en SUN-server och ett antal VAX:ar. De senare används för LuddKOM, MUD och en FTP-area.

Lysator får (långtidslåna) en PC från Dell. Det första som görs med den är att utplåna medföljande Microsoftprogramvara och istället installera Linux 0.95.

30/8I SYSTAT nr 2 finns en blänkare för Lys-32-projektet: det finns 10000 kr i projektpengar öronmärkta i Lysators kassa för att bygga en egen mikrodator runt någon 32-bitars-CPU. Vidare konstateras att de flesta arbetsstationerna nu är igång igen efter flytten till Q. Lage, Lave och Laila, Lysators tre första Sun-datorer, finns dock inte mer efter lite hårdvarurockader och namnbyten.

September
22/9Q-huset invigs officiellt av prorektorn och Suns svenske VD, med bland annat hålremseklippning. SYSTAT nr 3 rapporterar angående invigningsgåvor:

KBS skänkte en tavla med lokalt linköpingsmotiv, Hasselblads elkonsult skänkte 4 kg kaffe, Sun skänkte två 4/110 arbetsstationer, CD (Chalmers Datorförening) skänkte en takfläkt och LUDD (datorföreningen vid Lule högskola) skickade ett flott telegram.

De donerade arbetsstationerna döps till Hennes och Mauritz.

Oktober
16/10Lysiterna Lars Aronsson, Mikael Cardell, Magnus Redin och Calle Dybedahl besöker tillsammans med 350 andra gäster Datasaabs hemvändardag, som hålls för att fira trettioårsjubileet av den första D21-leveransen.

20/10Klockan tio på kvällen loggar Kjell Enblom in på Lars Aronssons dator via RydNet, i den första dokumenterade kommunikationen över det nät som håller på att byggas.

November
2/11SYSTAT nr 4 rapporterar att Lysator har fått Quetzalcoatl, en Pyramid 90x, från Thomas Tornblom, i utbyte mot en 300 MB SCSI-disk som vi i sin tur fått från Olivetti. Quetzalcoatl har 8 MB RAM och 2 * 430 MB disk.

I samma SYSTAT redovisas Lysators bokslut för 1991/92, med en omsättning på 34966 kr och ett utgående eget kapital på 36741 kr. RydNet, som redovisas separat, hade en omsättning på 23159 kr och en utgående skuld på 11 573 kr.

30/11I SYSTAT nr 5 kan vi läsa att Lysator fått Konrad, en SPARCstation 1+, av Sun. Detta är den första Lysatorarbetsstation som är snabbare än IDA:s elevdatorer.

30/11SYSTAT nr 5 meddelar en glädjande nyhet: företaget Waves (numera LysCom) AB i Lysekil donerar en radiolänkantenn (som klarar upp till 2 Mbps) till RydNet-projektet. Antennen i Ryd ser du på bilderna: K.G.E. bk4-link6 och A.P.A. 2-17

Donationen innebär att RydNet slipper hyra en långsam och dyr fast ledning av Televerket för att få kontakt med Lysators nät, i väntan på den fiberkabel som är det långsiktiga målet.

December
Projekt Runeberg, ett öppet initiativ baserad på frivilligt arbete skapas för att ge ut elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och konst. Namnet på projektet slås fast, en Gopher-menu skapas och iden presenteras i Lysators konferenssystem LysKOM. Inspirationen till projektet kommer från Project Gutenberg i USA.

Leif Stenssons sagoserver startas hos Lysator och svarar på brev till saga@lysator.liu.se genom att skicka en datorgenerad saga. Strax därefter svarar även dikt@lysator.liu.se och ger en datorgenererad dikt tillbaka.

1993
Under året flyttar NannyMUD till sin första dedikerade maskin, Kajsa (en Sun 3/280 med 24 MB RAM). Där tävlar den bara med BSX-Mud om CPU-cyklerna.

Februari
Lysators WWW-server startas denna månad. Lysators server är den första i Sverige som registreras hos CERN.

5/2SYSTAT nr 6 låter meddela att Lysator för tillfället saknar ordförande, sedan Calle Dybedahl plötsligt avgått. På Q-husfronten är en uppsäkring från 35 A till 50 A på gång. Dessutom ska städning köpas, eftersom försöken att ordna städning av Q-huset ideellt inte fungerat.

Lysators mailsystem är uppgraderat från sendmail version 5 till sendmail version 6.12. Gopher-servern fungerar väl och innehåller nu Lysators stora SF-arkiv.

5/2SYSTAT nr 6 berättar att RydNet har fått en liten datorhall på tolv kvadratmeter i Ryd.

I GARB februari 1993 rapporteras om maskiner som Lysator fått sedan förra GARB (augusti 1992): Bodil (Sun 4/280, 32 MB RAM) donerad av Sun, Dell (Dell 433TE, i486, 8 MB RAM) utlånad av Dell, kör Linux, Hennes (Sun 4/110, 8 MB RAM) donerad av Sun, Kajsa (Sun 3/280, 24 MB RAM) där NannyMUD numera körs, Konrad (Sun 4/65, 16 MB RAM) donerad av Sun, Mauritz (Sun 4/110, 8 MB RAM) donerad av Sun, kör LysKOM-servern, Quetzalcoatl (Pyramid 90x, 80 MB RAM), kör news-servern, samt Varg (Sun 3/280, 16 MB RAM).

Leif Stensson berättar i samma GARB om sin sagoserver, ett hack som genererar pariodier (?) på dåliga fantasy-uppsatser.

RydNet har två 486:or, en VAX 11/750, tre Sun 3/50, en ABC 1600 samt lite terminaler och bryggor anslutna.

Mars
6/3Projekt Runeberg tillkännages offentligen i newsgruppen soc.culture.nordic. På grund av det stora gensvaret startas en mailinglista för projektet. På bilden A.P.A. 2-15 ser vi en bok som förbereds för inläsning som ett led i arbetet.

18/3Helsingin Sanomat blir den första tidningen som skriver något om Projekt Runeberg.

21/3Fyra Lysiter reser till Skottland för att hämta Maxwell, en Sequent Balance som donerats till Lysator. De återkommer med sitt byte den 27 mars.

22/3Intel introducerar mikroprocessorn Pentium. Den består av 3,1 millioner transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 60-166 MHz.

28/3Historiens första SvenskMUD-träff hålls i Linköping.

29/3Lysator, som nu har 350 medlemmar, firar tjugoårsjubileum. Förutom Lysatorbakelserna på dagen och banketten på kvällen består firandet av ett antal föredrag:

Pelle Dellby från Digital Equipment pratade om deras nya Alpha-arkitektur. Linus Torvalds berättade om hur Linux uppstod (det krävs arrogans, ignorans och envishet för att hacka ett OS). Slutligen talade Jacob Palme och Torgny Tholerus om hur det första svenska KOM-systemet växte fram och om sina utvecklingsplaner för KOM.

April
13/4Peter Eriksson skriver en artikel i newsgruppen alt.clubs.compsci. Av den får vi reda på att Lysator nu har 360 medlemmar och ett antal datorer: 2 Sun 4/380, 1 Sun 4/280, 1 Sun 3/480, 4 Sun 3/280, 3 Sun 4/110, 1 Sun 3/110, 1 Sun 4/65 (SPARCstation 1+), 5 Sun 3/80, 2 Sun 3/60, 2 Sun 2/120, 2 Sequent Balance 8000, 1 Pyramid 90x, 1 HP 9000 Series 300, 1 Dell 433TE (som kör Linux), 1 ABC1600, 2 VAX 11/750 samt 4 Apollo-arbetsstationer (DN300 - DN660A).

Maj
4/5Lysator höjer medlemsavgiften från 128 kr/år till 192 kr/år på årsmötet. Anledningen till höjningen är främst utgifter för Q, till exempel den nyanskaffade telefonen.

17/5SYSTAT nr 7 meddelar att Apollodatorerna Amaila, Anna, Alma och Alla inte längre körs på grund av bristande intresse. Samma sak gäller för Ingrid, Lysators ABC 1600, som dessutom lider av trasig skärm.

WWW uppmärksammas i nyhetsbrevet, som förmodar att Lysator WWW-tjänst antagligen är störst i Norden.

28/5Sista inloggningen på Ingrid innan hon går sönder. Så småningom förpassas hon till Pul 17, där hon förvaras i ungefär fyra och ett halvt år innan hon återuppstår (se 1998-01-18).

Emacs 19.7, den första offentliga versionen av den efterlängtade Emacs 19, släpps.

Juni
Lysator utsätts för ett datorintrång som tvingar de systemansvariga att kapa kontakten med Internet medan röran reds ut. Alla konton spärras och medlemmarna måste visa upp sig i Q-huset för att få kontot öppnat igen.

Medan Peter Eriksson installerar om operativsystemet på de drabbade datorerna passar han på att installera Solaris 2 för första gången på Lysator, genom att SPARC-datorna uppgraderas från SunOS 4.1.3 till Solaris 2.2.

Radiolänken mellan RydNet och universitetsområdet börjar fungera. Bild från Björnkärrsgatan 4 i Ryd: K.G.E. bk4-link1 Bild på masten på taket av B-huset på universitetsområdet: A.P.A. 1-30

Juli
18/7NannyMUD har 2776 spelare varav 329 är wizards. Enligt samma koll finns det 15147 rum.

Augusti
RydNet har nu elva anslutna användare.

Leif Stensson presenterar 'Lys-32 - planer och funderingar' i GARB augusti 1993. Man har övergett planerna på att använda Transputrar, och tittar istället i första hand på AMD:s 29000-serie.

September
Under september och oktober hålls en andra omgång av Linus Tolkes kurs i Emacs Lisp. Första gången kursen hölls var hösten 1991.

December
Föreningen Datasaabs vänner grundas.

1994
NannyMUD flyttar igen detta år, denna gång till datorn Birka (en Sun 4/280 med 32 MB RAM).

Januari
SUNET, det svenska universitetsdatornätet, uppgraderar sitt stamnät från 2 till 34 Mbps.

NEC Technologies levererar sina första CD-läsare som läser med 4-dubbel hastighet.

Februari
Första versionen av Lysators schemaserver, som presenterar scheman för utbildningarna på LiTH, startas.

Mars
Version 1.0 av Linux-kärnan släpps äntligen.

Apple Computer släpper sina första datorer baserade på PowerPC, Power Macintosh 6100/600, 7100/66 och 8100/80.

Maj
Samlingen av historisk datorutrustning som Datasaabs vänner samlat ihop doneras till Linköpings universitet. Se bilderna: A.P.A. 9-20 och A.P.A. 10-34.

Juli
Western Digital är först med att lansera en 3.5-tums EIDE-disk på 1Gbyte.

Maj
27/5RydNet håller beta release-party på Opus håla, en studentpub i en källare i Ryd.

Juni
10/6Den första världs-Mud-konferensen (1st World Mud Conference) hålls 10-12 juni i Linköping.

Juli
1/7RydNet har nu 34 anslutna användare. Från och med detta datum anses nätets testperiod vara över och den ordinarie driften inledd.

29/7Ett reportageteam från Aktuellt besöker Lysator och Q-huset för att filma och intervjua. Bland annat intervjuas Martin och Amy, som träffat varandra via MUD. Som de flesta andra journalister som gör reportage om Internet vid denna tid så är teamet också intresserat av porr och snusk på nätet. Reportaget sänds i Aktuellts 21-sändning den 8 augusti.

September
1/9RydNet invigs av Sveriges utbildningsminister Per Unckel. Bilder: A.P.A. 9-22, A.P.A. 9-32, A.P.A. 10-5, A.P.A. 10-7 och A.P.A. 10-10. Ljudupptagningar från föredrag och från invigningen finns här: Rydnet-invigning.

Oktober
11/10Lysator får Lysistrate, en Sun 4/390 med 32 MB RAM och 1 GB disk, av Sun Microsystems.

Denna månad lyckas tappra hackers få igång en Lys-16 som hittats i gömmorna.

21/10Första numret av Lystring skickas ut: Lystring nr 0. Lystring är ett elektroniskt medlemsblad som skickas med e-post till alla medlemmar i Lysator.

En bugg upptäcks i flyttalshanteringen på Intels Pentium-processor.

1/10W3C, World Wide Web Consortium grundas.

10/10Intel kommer ut med en 75MHz version av Pentium-processorn.

November
Informationsvävarna AB grundas av ett antal Lysiter.

8/11En parallelldator av märket Parsytec GC/PP med 128 processorer (PPC 601) installeras vid NSC/IDA och invigs denna dag. Under en tid framöver är detta den teoretiskt snabbaste datorn i Sverige.

19/11RydNet har 55 anslutna användare enligt Lystring nr 3.

December
Lysator, ISY och IFM går ihop och skaffar en gemensam dator för news, Newsy. Hon börjar sin tillvaro i B-hallen som en Sun 4/490 med 32 MB RAM, 3 GB disk och SunOS 4.1.4.

23/12LysBandy annonserar i Lystring nr 4 efter tjejer till mixed-laget.

Next part: 1995-1999