[Byt till svensk text]

Timeline 1985-1989

The timeline is only provided in Swedish at the moment. A short summary in English will appear later.

Please contact Andreas Kempe if you have any information or if you would like to comment something.

1960-1969 ~ 1970-1979 ~ 1980-1984 ~ 1985-1989 ~ 1990-1994 ~ 1995-1999 ~ 2000-2004 ~ 2005-2009 ~ 2010-2011

Whole timeline ~ Timeline menu

1985
Under året gör Sven Eriksson med flera en mikrokodsassembler till Lysators FCPU Cecilia. Det rör sig om en korsassembler och en länkare som körs på IDA:s PDP 11, Obelix. Programmet blir inte riktigt klart...

Juli
Commodore presenterar Amiga 1000, den första Amiga-modellen som säljs.

Oktober
17/10Intel introducerar mikroprocessorn Intel386 DX. Den består av 275000 transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 16-33 MHz.

November
Microsoft börjar sälja Windows version 1.0.

7/11Lysator håller höstmöte. Bland annat ska man diskutera vad som ska hända med de gamla stora datorerna, de nya små datorerna, samt lokalen. Vidare ska en C-kurs diskuteras, samt hur man ska ta emot Stacken som kommer på besök den 16 november.

1986
IDA får en donation från Xerox: 18 Xerox 1186 LISP-stationer, 2 Xerox 8037 arkivenheter (600 MB/st), 2 Xerox 8040 skrivare och 1 Xerox 8071 kommunikationsenhet.

SUNET, det svenska universitetsdatornätet, kommer igång med den otroliga hastigheten 9600 bps. Den svenska toppdomänen (.se) registreras detta år.

På andra sidan Atlanten skapas NFSNET som stamnät med hastigheten 56 kbps. Under detta år utvecklas också MX-poster och NNTP. 'The great USENET name change' äger rum.

1987
Lysators medlemsavgift är 64 kr/år. Under våren håller Lars Aronsson en UNIX-kurs för Lysators medlemmar. Ungefär 15 personer deltar.

Detta år introducerar Motorola 32-bitarsprocessorn 68030.

Februari
Commodore presenterar Amiga 500 och Amiga 2000.

Mars
18/3Eftersom studentkåren håller på att få ett eget hus, Kårallen, och det som alltid råder lokalbrist, så beslutar universitetet att man inte har plats för studentföreningar längre.

I ett formellt brev skriver ISY:s prefekt Lennart Ljung:

Med beklagande nödgas vi meddela att Lysator inte längre kan få disponera några lokaler inom ISY:s område... Som en följd av ovanstående räknar vi med att Lysator-lokalen är utymd senast den 1 juni 1987. För den händelse ni önskar någon praktisk assitans vid utflyttningen är vi villiga att bistå med detta.

När Lysator nu inte får vara kvar i den 9 x 9 meter stora datorhallen i B-husets mitt börjar man leta efter alternativ. Förhandlingar med IDA ger Lysator tillgång till ett gammalt förrådsrum i källaren vid ingång B29, som sedemera kommer att bli Pul-17.

När det i samband med flytten inte finns plats att ha kvar all gammal Datasaab-utrusning försöker Lysator donera den till olika museer. Se till exempel brev till UNISYS, svar från UNISYS, svar från SAMDOK och svar från Malmö Museer.

25/3Lysator håller vårmöte. Bland annat konstateras att Lysator har fått tillbaka sina förlorade stadgar, genom att vända sig till Förbundet Unga Forskare, som har en kopia. En moderniseringskommitte tillsätts.

Maj
Paul Svensson har hackat en fungerande mikrokodsassembler till Lysators FCPU Cecilia. Arbetet med det terminalgränssnitt för åtta linjer som han och Krister Joas påbörjat under hösten 1986 fortskrider, tyvärr sakta på grund av militärtjänstgöring.

Juni
Kårallen, studentkårens hus, invigs.

Lysator kämpar med att göra Pul-17 till ett anständigt ställe för maskiner och hackers. Detta ser vi bland annat i detta logg-fragment och denna skiss. Arbetet och flyttandet fortsätter en bra bit in på hösten.

13/6Världshistoriens första NUCCC hålls i Linköping 13-14 juni. NUCCC tillkom på initiativ av Jacob Hallén vid Chalmers Dataförening samt Peter Löthberg och Jan Michael Rynning vid Stacken (KTH). Linköping valdes för dess centrala läge i Norden, och för att man ville sparka igång den något inaktiva föreningen Lysator.

Peter Löthberg har med sig en DEC 2020-dator och några RP06-diskenheter. Han kör sedan under helgen DECNET över sin NMT-mobiltelefon.

November
25/11Återvinningsfirman Gotthard Nilsson intygar att de skrotat D21-, D22- och D23-utrustning från Lysator.

December
I GARB december 1987 kan vi läsa att Lysators ABC 1600, Ingrid, nu fungerar igen. Linus Tolke berättar att felet berodde på en felkopplad kabel.

I samma GARB berättar Paul Svensson om Göran Karlsons examensarbete, ASGÅRD, en föregångare till de MUD-spel som senare blir populära på Lysator och i resten av världen. ASGÅRD är ett fleranvändarspel baserat på en LISP-interpretator, en fleranvändardatabas, en flexibel parser, med mera. Systemet är skrivet i C under BSD Unix 2.9 på en PDP 11. Avsaknaden av processkommunikation i denna Unix-variant gör ASGÅRD slött, eftersom filer används för processkommunikation.

1988
SUNET börjar använda TCP/IP vid sidan om DECNET. Sverige kopplas mot slutet av året ihop med NSFNET, Internets stamnät i USA.

Januari
Spectrum Holobyte introducerar datorspelet Tetris.

Juni
6/6En grupp Lysiter med Henrik Nilsson i spetsen bygger golv på sandfiltret i Pul-17, så att lokalen kan utnyttjas mera effektivt.

16/6Intel introducerar mikroprocessorn Intel386 SX, som till skillnad från normalvarianten Intel386 DX har 16-bitarsbuss.

Augusti
I GARB augusti 1988 skriver Paul Svensson och Inge Wallin om Lysators FCP Cecilia. I januari i år var terminalgränssnittet klart, och mikroFORTHen (som kör helt i mikrokodsminnet) fungerar och har drygt 300 ord. Lysators ABC 1600 Ingrid agerar diskserver, då Cecilia saknar eget sekundärminne. I artikeln presenteras planer för en fleranvändar-FORTH som ska använda fler delar av FCPU:n och tillåta flera samtidiga processer. Denna fleranvändar-FORTH blev aldrig implementerad.

I samma nummer skriver Linus Tolke om Ingrid (ABC 1600) och konstaterar:

Flera Lysatormedlemmar har under det senaste året införskaffat en ABC 1600. Dessutom har Lysator en egen maskin, Ingrid, som står i lokalen. Trots flera problem med maskinerna är Ingrid mycket använd. Det kan ju i och för sig bero på att det är den enda maskin i Lysators ägo som fungerar och som man kan göra något med. STEParna är inte så roliga att jobba med, Cecilia har ännu inte något OS och DEC-2020 (Li?) snurrar inte än.

Av Pär Emanuelssons artikel i samma GARB får vi reda på att Lysator håller på att bygga en CD3200, en datorbyggsats från Chalmers Datorförening. Till denna maskin vill han bygga en anpassningsenhet så att den kan använda de CDC BR3B5-diskar som Lysator har.

Oktober
13/10IDA håller avskedskalas med skumpa för Obelix, den PDP-11/70 som använts i nästan ett decennium. Datorn, som består av fyra skåp (CPU, minne, band/skivminne samt terminalmux) släpas någon vecka senare ner till Lysators lokal. Maskinen ägs fortfarande av IDA, men får enligt avtal förvaltas av Lysator.

November
1/11Den ökända Internetmasken, ett program som skrivits för att 'fortplanta' sig mellan maskinerna, infekterar ett stort antal datorer. Detta händer någon vecka innan Sverige kopplas ihop med NSFNET, så masken når inte Sverige.

December
I GARB december 1988 kan vi läsa om hur Inge Wallin och Paul Svensson planerar en C-kurs inför läsperiod 3 (1989). På Linköpings universitet finns ingen C-kurs vid denna tid.

Medan planerandet pågår går Lars Aronssons UNIX-kurs 'Från NOLL till UNIX på fem kvällar' från våren 1987 i repris. Efter reklam på ett gemensamt värvningsmöte för Lysator och Ctrl-C den 8/11 och annonsering i Linus-KOM och USENET kommer 44 personer till den första lektionen. Även här konstateras av LiTH inte ger en kurs som motsvarar denna.

I samma GARB kan vi läsa att väggarna runt sandfiltret har tapetserats och att utrymmet möblerats. Kabelränna och uttag har satts upp. Kylvatten ska enligt uppgift också äntligen vara på väg. Detta behövs, eftersom temperaturen i lokalen är över 30 grader.

1989
Februari
I Februari 1989 lanserar Free Software Foundation, (FSF), GNU General Public License (GNU GPL) version 1.

April
1/4Lysator firar sextonårsjubileum. Ett antal Lysator-pionjärer är inbjudna, och dessutom står ett antal svenska datorpionjärer på talarlistan: Sven Yngvell (om datorn SARA), Viggo Wentzel (om Datasaab D21), Robert Forchheimer (om Lys-16) samt Peter Löthberg (om SUNET och Stackens nya lokal). Under dagen bjuds det på Lysatorbakelser, och på kvällen avnjuts en trerättersmiddag på Herrgår'n.

Peter Löthberg har med sig en diskpacke TOPS-20 med DECNET till Lysators DEC 2020 eLinor som fungerade för första gången kvällen innan. Under dagen installerar Peter ett 19200 bps-modem utlånat av LIDAC och Lysator får kontakt med SUNET via datorn Clover på ISY.

Skolans andra datorförening, Ctrl-C, överlämnar en jubileumsterminal som gåva. Den kommer senare till användning som extra konsol till eLinor.

1/4I Peter Löthbergs föredrag på Lysatorjubileet berättar han att SUNET för närvarande består av ett antal 64 kbps-linjer till Stockholm. En andra stjärna planereras till Linköping.

Juni
Lysator har ett konto på ISY-maskinen Bachelor, en Sun 2/120. Där kan Lysiterna läsa news, hacka GCC med mera. 80 MB disk finns.

22/6IDA väljer Sun som leverantör av nya datorresurser till institutionen. I första omgången beställs 145 SPARCstation 1 arbetsstationer, 8 servrar och 8 laserskrivare.

Juli
Nintendo introducerar Game Boy. Processorn är en 1.1MHz version av 6502.

September
Next släpper NextStep v1.0 och börjar leverera Next Computer Systems.

Oktober
Sex personer från Lysator och Ctrl-C reser til Estland för att träffa studenter vid Tallins tekniska universitet.

April
10/4Intel introducerar mikroprocessorn Intel486 DX. Den består av 1200000 transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 25-50 MHz.

December
Sun besöker universitetet för att fira försäljningen av SPARCstationer till IDA. Elis Nemes inbjuds till Lysators lokal Pul-17 av Magnus Redin och Thomas Bellman. Sun går med på att donera tre Sun 3/50 arbetsstationer till Lysator på villkoret att Lysator kastar ut sin gamla PDP 11/70, Obelix.

Next part: 1990-1994