Som synes har LYSATOR gått och blivit kulturella! Än så länge bara böcker och datorkonst, men vem vet -- i nästa nummer kanske ..... Kulturspalten Rescesion ========== Zaks, Rodney - Från kretsar till system Stockholm: Pagina, 1982 översättning av sjunde upplagan av 'From computers to systems', utgiven av Sybex. Rescension av sakinnehållet: Boken tar upp det mesta inom datorsystem från hårdvara till mjukvara med ganska noggranna beskrivningar av olika kretsar (PIA, UART) och hyfsad (bara hyfsad) beskrivning av assemblerprogrammering. Boken är uppenbart avsedd för nybörjaren på området, och Zaks introducerar datamaskiner genom att beskriva hårdvaran. Boken blir därför väldigt 'hårt' inriktad; programmering beskrivs inte förrän i kapitel 8 (är det väl). Det finns inte mycket att lägga till tidigare rescencenters lovord -- boken är ovanligt fullmatad av fakta. En helt färsk nybörjare skulle kanske få en smula svårt att tillgodogöra sig innehållet vid första genomläsningen, med det kan vara svårt i vilken teknisk bok som helst. Rescension av översättningen: För det första är översättningen knagglig. Ok -- teknisk prosa är svår och det faktum att vi saknar ord i svenskan för en hel del företeelser inom ADB-området gör inte saken lättare. Goda exempel på detta är 'latch' och 'Benchmark programs'. Översättaren tycker tydligen att 'latch' bör översättas med 'hållkrets', vilket TNC antagligen skulle vara överförtjusta i. 'Benchmark programs' har fått den något bättre översättningen 'referensprogram'. Litet längre fram i boken har övers. tydligen glömt bort detta, och använder istället ordet 'testprogram', vilket inte underlättar för nybörjaren. Språkbruket är vidare knepigt: ibland sitter varenda komma på exakt att plats, och ibland är det interpunkterat så att inte ens en Ingemar Stenmark skulle kunna hitta fram mellan kommatecknen. Inte bra -- läsaren har absolut rätt att kräva fullgott språkbruk. (även om det bara är puristerna som opponerar sig). Det enda som är bra med översättningen är att översättaren på ett alldeles utmärkt sätt förstått att spegla Zaks prosa på svenska. Zaks utelämnar på flera ställer viktiga verb, underlåter att beakta kongruensen mellan olika satsdelar och gör det på det hela taget ganska svårt att 'nöjesläsa' boken -- man MÅSTE tänka efter hela tiden. Detta återkommer mycket väl i den svenska översättningen. Bravo! Sammanfattning: Boken är värd sitt pris bara för nybörjaren som inte tror sig kunna hantera teknisk engelska. Kan man en smula om datorsystem har man i allmänhet sugit i sig så pass mycket engelska termer att det inte är någon svårighet att läsa originalet, vilket (alltid!) är att föredra. Avslutningsvis bör det kanske upprepas att boken är skriven för nybörjare på området, även om flera detaljer kan vara av intresse även för den mer försigkommne (som till exempel 8080:s mikrosekvenser.). /rescension av Anders Thulin Lästips Till editorerna har följande bok-rekommendationer flutit in. En del böcker har data-inriktning, andra är SF, åter andra är mer svårbestämbara. Tracy Kidder : The Soul of a New Machine Hälften dokumentärroman, hälften fiction. Handlar om Data Generals försök att på ett halvår producera en maskin som skulle konkurrera ut VAX. Boken fick visst Pulitzer-priset, men om DG:s maskin fått några pris vet vi icket. Finns också på svenska: En dators födelse. David Gries : The Science of Programming, Springer-Verlag Första verkligt läsbara boken om halv-formell programutveckling. Läs den! (Märkligt nog finns den inte att få tag på från Universitetsbiblioteket här i Linköping. Och då sägs Linköping ändå vara Sveriges datacentral! Det ex. jag läste kom från Statistiska Centralbyrån/A-Thulin) Följande två författare är ett försök av Ed Thulin att införa en smula klass på SF/Fantasy-läsandet. Det finns så mycket skräp ändå, varför inte läsa något med kvalitet? Remember Theodore Sturgeon: 90% of everything is turd. Följande författare har inte dit: Doris Lessing : Canopus i Argo -- Ur Arkiven Det här är en sorts sammanfattade titel på flera böcker. De som hittills kommit ut är: Shikasta Giftermalen mellan zonerna 3,4 och 5 Johor Planet 8: Representanternas lärotid Doris Lessing är väl närmast att betrakta som 'riktig' författare -- alltså inte SF -- och vållade därför en del uppståndelse när hon började skriva SF för några år sedan. Det är obegripligt hur få SF-fans det finns som läst de här böckerna. Bäst är att läsa dem i tur och ordning, även om de inte bildar en serie. John Barth : Giles Soat-Boy Svårbestämbar! Antingen är den verkligen bra, eller också är den dålig. Har i vissa universitetskretsar i USA blivit något av en kultbok. Boken utges för att vara innehållet på några magnetband, producerade av WESCAC -- en superdator av format. Har man tålamod nog att komma igenom de första hundra sidorna går resten troligen av bara farten. SF? Fantasy? Vet ej. ARTIFICIAL REALITY Scenen är en kontorsskrapa i glas-och-betong sent en kväll. Fönstren i huset är helt mörka. Det är alldeles tydligt att i det här huset finns ingen som jobbar sent, inga nattvakter på sina ronder, inga programmerare vid sina terminaler. Men när en man på väg hemåt går förbi utanför tänds det på en gång ljus över hela fasaden. Inte i alla fönster, men i tillräckligt många för att mannen ska stanna upp och undra vad i all världen det är som står på. Medan han står och tittar upp mot de upplysta kontorsrummen händer inget mer -- det tänds lampor i ett eller två rum, det slocknar ett par andra. Det verkar precis som om ett tiotal personer överallt i huset samtidigt bestämt sig för att gå in på sina rum och börja sitt arbete, om det inte vore så att det var mitt i natten. Mannen utanför ruskar på huvudet och vänder sig om för att gå vidare. Just i det ögonblicket får byggnaden liv igen: nya rum lyser upp, andra slocknar med en egenartat ruskande rörelse, nästan i takt med hans egen huvudskakning, som ett sorts svar eller en protest. Den här gången stannar mannen upp på alllvar, och precis som han gör det stelnar ljusen i ett fast mönster. Han rör försik- tigt på vänstra handen och i nedersta våningen slocknar lamporna i tre rum. En snabbt steg tillbaka och lamporna tänds igen tillsammans med ytterligare några i vaningen ovanför. Ett långt steg åt höger och det går vågor av ljus över fasaden. Mannen stannar, står alldeles stilla och precis som tidigare stannar hela huset upp, avvaktande. Det är bara ett fönster som tänds och släcks, tänds och släcks i jämn takt, nästan som en nervös tic, en klocka, ett hjärta... Visst vore det intressant att vara med om något liknande -- eller vore det det? De allra flesta som någon kväll gick förbi ett sådant här hus skulle nog bli förvånade, rädda, kanske rent av skrämda. sa bär sig sannerligen inget vanligt hus åt! Det vore inte särskilt svårt att förverkliga det här scenariot i något stockholmskt kontorshus -- vi har nog inga som är tillräckligt höga här i Linköping. Vi skulle behöva en videokamera riktad mot trottoaren utanför huset, en mikroprocessor som analyserar bilden och några kilometer kabel så att mikroprocessorn kan tända och släcka lampor allt efter hur bilden från kameran förändras. Det är inte svårare än så men vilket imponerande resultat! En situation liknande den som beskrivits ovan, planerades 1971 av Myron Krueger vid University of Wisconsin. Som ett bidrag till universitetets Outdoor Sculpture Competition ville han inrätta en sådan har mekanism i universitetets lådliknande administrationsbyggnad, naturligtvis utan att publicera det hela i förväg. De första "närkontakten" skulle kanske bli som den ovan, men ryktet skulle snart sprida sig och efter några veckor skulle det antagligen finnas människor samlade utanför byggnaden om natten, bara för att vara där, se och uppleva det hela. Tyvärr vägrade administrationen att vara med och leka, och Mr Krueger fick nöja sig med ett betydligt mindre spektakulärt bidrag. Detta beskrivs i en nyutkommen bok av just Myron Krueger, tillsammans med många andra exempel på 'interaktiv konst'. Myron Krueger har utvecklat iden med Responsive Environment och presenterat det i flera former: GLOWFLOW, METAPLAY och PSYCHIC SPACE är några av de Responsive Enviroments som författare konstruerat och ställt ut. Det rör sig -- som namnet antyder -- inte om traditionell konst, utan om konst som helt beror på åskådaren-medkonst-nären, och dennes reaktioner. I alla Environments spelar datamaskiner och bildbehandling en framträdande roll, utan att resultatet därför blir vad lekmän i allmänhet brukar associera med datorer och slikt. Det för en programmerare mest fantasieggande 'konstverket' är antagligen VIDEOPLACE. I detta befinner sig åskådaren i ett rum med en stor skärm som ena kortväggen. När man kommer in för man omedelbart se sig själv på denna skärm i form av en silhuett. Denna bild följer med i ens rörelser: står man stilla står silhuetten stilla, rör man sig följer silhuetten med, går man närmare kortväggen blir figuren större, medan den krymper om man går lägre bort. En spegelbild genom video, helt enkelt. På skärmen finns också diverse föremål uppritade: träd, buskar, kanske en dörr och en låda. Det rum man själv befinner sig i är helt tomt -- det finns inga motsvarigheter till figurerna uppritade på skärmen. När man sedan går omkring i rummet ändrar sig dessa figurer perspektiviskt: det ser ut som om man verkligen gick omkring bland dem, fast i videospegeln förstås. Går man 'bakom' lådan skyms silhuetten bort. Nu kommer det roliga: skulle man 'stöta emot' lådan flyttar den på sig. Promenerar man 'genom' dörren ändrar sig skärmbilden och man befinner sig plötsligt någon annanstans. Datorn ritar kanske upp klot och koner som, när man rör vid dem, förvandlas till något annat -- en nyckel, en drake, vad som helst! Hänger ni med? The Ultimate Adventure! VIDEOPLACE finns implementerat vid University of Wiscosin, om man får tro blurb-texten till boken. Detta Environment och de andra konstverken -- GLOWFLOW, METAPLAY och PSYCHIC SPACE -- beskrivs i boken - Myron W. Kruger: Artificial Reality Addison-Wesley, 1983. finns i Linköpings Universitetsbibliotek, men är märkligt nog placerad bland databöckerna -- den hör väl närmast hemma bland konst/estetik, eller hur? /Ed Thulin - förtjust rescenset